Jacob Wallenberg vill se ökat svenskt EU-engagemang

Globalismens framfart

publicerad 27 maj 2024
- av Jan Sundstedt
Jacob Wallenberg vill se "nya frihandelsavtal" och att Sverige överväger att införa euron.

Investors och Svenskt Näringslivs styrelseordförande, Jacob Wallenberg, uppmanar nu Sverige att fördjupa sitt engagemang i EU-samarbetet för att stärka den inre marknaden och främja frihandel.

Den svenske oligarken framhäver även “behovet av en ny diskussion om euron” samt motsätter sig höjda krav om förkortad arbetstid för svenska arbetare.

Under Svenskt Näringslivs stämma, den gångna veckan, lyfte Jacob Wallenberg vikten av Sveriges roll i EU och de “utmaningar” företagen står inför i en “alltmer osäker omvärld”. Han framhöll att mer än 60 procent av Sveriges export går till EU:s inre marknad och att nästan 850 000 svenska jobb skapas därigenom.

Jag är av uppfattningen att Sverige behöver engagera sig ännu mer i EU. Att svenska företag behöver göra sin röst hörd både hos politiken här hemma och i Bryssel. En röst för frihandel, för att stärka den inre marknaden.

Han föreslog även att Sverige bör överväga att införa euron för att delta fullt ut i EU-samarbetet.

Vi behöver ta upp diskussionen om Sverige ska delta i eurosamarbetet och därmed EU-samarbetet fullt ut. Det handlar inte minst om att vara med där besluten fattas, inte sitta i väntrummet utanför.

Orolig för EU:s konkurrenskraft

Wallenberg är positiv till att tidigare italienska premiärministrarna, Enrico Letta och Mario Draghi, fått i uppdrag av EU-kommissionen att presentera förslag på hur den inre marknaden ska utvecklas och EU:s konkurrenskraft stärkas.

Jag tror att det är oerhört viktigt att det här arbetet görs, men det är också angeläget att vi lyssnar och tar till oss vad de säger och att EU har förmågan att ta det framåt.

Han uttryckte oro över att EU tappar i konkurrenskraft jämfört med både Kina och USA.

Jämför vi USA med EU så hade USA och EU samma BNP för 15 år sedan. Idag är USA 25 procent större. Uppenbarligen har vi stora utmaningar, hävdade han.

Wallenberg påpekade också att Sverige ligger i bottenligan inom EU när det gäller tillväxt och att detta inte är hållbart.

Vi behöver börja prata mer om tillväxt och hur vi skapar starka företag, sade han och betonade att snabbare tillväxt “skulle ge Sverige bättre förutsättningar att hantera klimatomställningen och stärka välfärden”.

Jacob Wallenberg
Jacob Wallenberg är en frekvent gäst hos World Economic Forum. Foto: WEF/CC BY-NC-SA 2.0

Ratar förkortad arbetstid

En för vissa parter och under ett par decennier het potatis, som återigen väckts till liv inför stundande val till EU-parlamentet den 9 juni, är frågan om förkortad arbetstid.

Vänsterpartiet tog häromveckan återigen upp frågan på dagordningen i anslutning till partiets kampanjstart.

I en intervju med skattefinansierade Sveriges Radio Ekot i förra veckan betonade Jacob Wallenberg, föga sensationellt, arbetsgivarorganisationens linje om att den omdebatterade frågan om arbetstidsförkortning skulle vara dyr för Sverige att genomföra.

Går vi ned i arbetstid kommer det att ske på bekostnad av vår konkurrenskraft och landets ekonomiska utveckling, sade Jacob Wallenberg i vad som delvis kan ses som en replik till Vänsterpartiets nygamla krav.

Nya frihandelsavtal

Wallenberg oroas även över den långsamma 5G-utbyggnaden i Sverige och efterlyser ökade satsningar på forskning och utveckling, en bättre fungerande kapitalmarknad samt minskad regelbörda för företagen.

Vi behöver också nya frihandelsavtal som ger svenska företag och europeiska företag tillgång till större marknader ute i världen som motvikt mot en värld med protektionistiska strömningar, säger han.

Jan-Olof Jacke, VD för Svenskt Näringsliv, instämmer med Wallenberg och betonar behovet av en tillväxtagenda för Sverige och Europa.

Han pekar på att en av anledningarna till att EU har tappat i BNP-storlek jämfört med USA är antalet arbetade timmar.

För 50 år sedan hade vi lika hög årsarbetstid i Europa som vi hade i USA. Idag är USA:s arbetstid ungefär 15 procent högre än i Europa. Det är en viktig bidragande orsak till att BNP-tillväxten har varit mycket kraftigare i USA, säger Jacke.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!