MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 25 juli 2025

fredag 25 juli 2025

Granskning Sverige-profilen: ”Demokratiministern stängde ner oss”

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad 10 januari 2022
– av Sofie Persson
Demokrati- och kulturminister Jeanette Gustafsdotter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Jeanette Gustafsdotter är ny demokratiminister i Sverige. Det framkommer nu att Gustafsdotter tidigare i sin karriär varit personligen involverad i en organiserad antidemokratisk kampanj för att kväsa det medborgarjournalistiska projektet Granskning Sverige.

I november utsåg Magdalena Andersson Jeanette Gustafsdotter till kultur- och demokratiminister i sin nya regering. Gustafsdotter föddes i Göteborg 1965 och är utbildad jurist med specialisering inom medie- och immaterialrätt. Tidigare har hon varit generalsekreterare för Sveriges muséer och även vd för lobbyorganisationen Tidningsutgivarna (TU). Hon har också arbetat inom Sveriges Radio och TV4.

Gustafsdotter sade strax efter att hon blivit utnämnd till demokratiminister att hon anser att det fria ordet är av största vikt att skydda och en förutsättning för en fungerande demokrati.

Yttrandefriheten är hotad i världen, i Europa och i Sverige. Yttrandefriheten är en förutsättning för en fungerande demokrati, sade hon på en presskonferens i slutet av november i samband med sitt utnämnande.

Tittar man på demokratiministerns historia är det samtidigt tvivelaktigt om hon själv lever upp till sina uttryckta värderingar.

Under 2018 deltog hon genom TU tillsammans med Sveriges journalistförbund i ett drev för att stänga ner det medborgarjournalistiska projektet Granskning Sverige. Anledningen man uppgav som orsak till detta var att man ansåg att nätverket spridit upphovsrättsskyddat material, ”högerextrem propaganda”, samt att man ska ha trakasserat journalister. Man krävde att Google skulle stänga ner deras Youtube-konto, något som techjätten efter hård press gick med på.

Fabian Fjälling, en av huvudpersonerna bakom Granskning Sverige, är föga överraskande kritisk till Gustafsdotters ministerpost.

– Vi har inte yttrandefrihet i Sverige när man tagit in en av de främsta yttrandefrihetsbekämparna i regeringen, säger han till Nya Dagbladet.

Fjälling menar att den egentliga anledningen till drevet var att journalister tog illa upp eftersom man genom Granskning Sverige ifrågasatte deras kompetens mot bakgrund av deras intetsägande frågor till makthavare.

Vi ringde upp makthavare och journalister för att ställa frågor som är mer relevanta än de okritiska frågor som journalister ställer till makthavare, berättar han. De tog illa upp och sedan engagerade sig hela mediesverige för att få bort Granskning Sverige, konstaterar han.

Jeanette Gustafsdotter i Bonnierpressen under drevet 2018.

Man använder materialet för att sprida högerextrem propaganda. Jag tycker att det är skrämmande. Det är, om man får använda ett gammaldags ord, ynkedom, sade Gustafsdotter själv vid tillfället till Bonniertidningen Expressen.

Fjälling påminner om att man innan nedstängningen hade anlitat advokatbyrån Danowsky & Partners för att gå igenom allt material Granskning Sverige hade på Youtube.

Det de gjorde var att rapportera tre anmälningar i rad på klipp som var upp till två år gamla och då blev vår Youtubekanal nedstängd, säger Fjälling.

Den nuvarande demokratiministern Gustafsdotter var dock inte nöjd där, utan anklagade Granskning Sverige för att vara kriminellt och antydde paradoxalt nog dessutom att denna typ av censur var ett steg i en riktning för ökad pressfrihet.

Målet är att stänga ner samtliga konton som gör olagligheter, sade hon.

Noteras kan i sammanhanget att inga olagligheter hade påvisats, utan att det snarare handlat om ett eventuellt brott mot Googles användarvillkor, som är vida kända för sin godtycklighet.

– Vi tror på ett självreglerande system, det är det bästa för pressfrihet, det här är ett steg i rätt riktning, fortsatte Gustafsdotter.

Fjälling uttrycker framförallt en oro över att Sverige har en demokratiminister som i praktiken värderar techjättars användarvillkor högre än yttrandefrihetsgrundlagen.

Det är en katastrof att någon som Gustafsdotter tas in i regeringen. Tidigare kunde man fortfarande hålla en fasad att regering och riksdag stod för yttrandefrihet och att det är de privata aktörerna som censurerar. Nu har de lagt ut censuren på entreprenad och lägger över ansvaret på internetjättar att de ska se till att obehagliga uppgifter inte publiceras, sammanfattar Fjälling.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Totalförsvaret: Flashback är för fritt

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad 14 juli 2025
– av Markus Andersson
Flashbacks och Totalförsvarets logotyper.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den statliga förvaltningsmyndigheten FOI uttrycker nu i en rapport att man bekymras över den höga graden av yttrandefrihet på det populära nätforumet Flashback.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 14 november 2022.


I en rapport med titeln ”En studie i fördom – Om rasistiska stereotyper i digitala miljöer”, har Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) bland annat undersökt inlägg som omnämner folkgrupper på Reddit, Flashback, Familjeliv, Twitter samt även fem stora nyhetsmediers kommentarsfält på Facebook. Slutsatsen man drar är att en betydande del av dessa uttrycker vad som beskrivs som ”fördomar mot personer med utomeuropeisk bakgrund”.

Man hänvisar bland annat till inlägg som för fram att vissa grupper tenderar att ha odemokratiska värderingar, inte kan integreras eller väljer att försörja sig på bidrag och brottslighet. Nordafrikaner och människor från Mellanöstern ska vara de grupper som svenskarna oftast nämner i negativa ordalag och FOI nämneren kraftig ökning av islamofobiska uttryck” i samband med korankravallerna 2022. FOI nämner vidare att judar som folkgrupp också diskuteras i dessa forum.

En grupp som däremot är överrepresenterad i antal omnämnanden per uppskattad gruppstorlek är judar, i synnerhet på Flashback”, står det att läsa i rapporten.

FOI konstaterar attFlashback utmärker sig i denna undersökning” och spekulerar i om orsaken till att judar där ofta omnämns i negativa ordalag är att man har ”minimal moderering jämfört med de andra forumen”. FOI menar även att Flashback är ”känt för att ha vad som skulle kunna beskrivas som en rå samtalston med bland annat mycket svordomar, och hårt tilltal, inklusive nedsättande benämningar på etniska minoriteter” – något som ska ses som ”en lingvistisk norm” snarare än tecken på ”faktisk aggressivitet”.

Flashback har i skrivande stund 101 moderatorer och 6 administratörer och har i många år profilerat sig som ett diskussionsforum som värnar yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Överst i regelverket citeras den 19:e artikeln i de mänskliga rättigheterna.

Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet för envar att utan ingripanden hysa åsikter och frihet att söka, mottaga och sprida upplysningar och tankar genom varje slags uttrycksmedel och utan hänsyn till gränser”.

”Hets mot folkgrupp” är förbjudet enligt Flashbacks regelverk – precis som uppvigling och hot. Man har samtidigt hög tolerans gentemot inlägg och gör som regel en mer yttrandefrihetsvänlig tolkning än den betydligt mer snäva tolkning som förekommer på många andra forum och sociala medier.

Det är förbjudet att hota eller uttrycka missaktning mot särskilt utsatta grupper, med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Nedsättande uttalanden mot en eller flera utpekade folkgrupper är tillåtet, förutsatt att kritiken är saklig och vederhäftig. Däremot kan generaliseringar av en hel folkgrupps beteende eller egenskaper vara förbjudet, ifall syftet är att avhumanisera eller att sprida fördomar med syfte till att nedvärdera hela gruppen”, står bland annat att läsa i regelverket.

FOI kräver i rapporten inte uttryckligen mer censur på Flashback, men betonar att teknikbolagen fått ”ökat ansvar” för att bekämpa ”rasism” på sina plattformar och att det är av yttersta vikt att ”stereotypbildning i digitala miljöer” analyseras djupare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Under regnbågspartiernas fana

Totalitära samhällsutvecklingen

Vad är egentligen skillnaden på ett enpartisystem med olika falanger och en koalition av partier som är eniga i alla frågor av verklig betydelse?

publicerad 12 juli 2025
– av Isac Boman
Ulf Kristersson pyntar statsministerbostaden med regnbågsflaggan.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Svenska politiker brukar slå sig för bröstet och hänvisa till olika rapporter som gör gällande att Sverige är ett av världens mest demokratiska länder. Här har vi minsann friheten att välja.

Frågan följer dock – vad är det då egentligen vi har att välja på? Vad är det för partier som påstår sig representera svenska folket, och vad skiljer dem egentligen åt?


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 3 maj 2025.


De rödgröna partierna betonar generellt vikten av bidrag, en stor offentlig sektor och vurmar i högre utsträckning för diverse, förment förtryckta, nationella minoriteter – medan den borgerliga högern snarare värnar om avdrag, riskkapitalisters rätt att ta del av skattebetalarnas pengar och lovprisar Israel vid varje tillfälle som ges.

Angående  riksdagskammarens ”debatter” om dessa saker skulle man samtidigt kunna citera den tidigare S-ledaren Stefan Löfven med att ”det där är bara käbbel”. Debatterna är fokuserade på procentsatser och andra relativt betydelselösa höjningar eller sänkningar, som samtidigt lyfts fram som viktigt stoff på etablissemangsmediernas löpsedlar.

Barnbidraget måste höjas med 200 kronor”, skriker någon – ”Nej, det måste det inte alls, flerbarnstillägget måste avskaffas”, gapar någon annan – och så håller cirkusen på.

I det stora hela bråkas det helt enkelt om vad som i sammanhanget är petitesser och oväsentligheter.

Den rörande enigheten

I nästan alla frågor av djupgående betydelse är riksdagspartierna samtidigt rörande överens.

Exempel på områden där det politiska etablissemanget ställer sig bakom med enad röst är bankernas sakrosankta maktposition i samhället, den globalistiska kulturrevolutionen under regnbågsfanan inklusive det gradvisa befolkningsutbytet, det totalitära massövervakningssamhället, Nato och förhållningssättet till Ryssland, till koldioxid, och även mer tidsbegränsade teman med särskild laddning så som experimentella massvaccinationskampanjer och covidpass eller sympatier med den öppet våldsbejakande svart makt-rörelsen BLM.

I alla dessa frågor agerar regnbågspartierna som en koalition, som vore de blott olika falanger av ett och samma statsbärande parti.

Ibland låtsas man vara osams – men i de större frågorna är man rörande överens. Montage. Foto: Ulf Kristersson, Magdalena Andersson/FB

Partierna längst till vänster eller till höger kan då och då opponera sig mot att massinvandringsprojektet går för snabbt, att EU-medlemskapet är för dyrt eller vem som egentligen ska ha äran för Natointrädet. Några faktiska ansträngningar för att bryta väg för en annan politisk riktning utanför riksdagsparlamentarikernas komfortzon görs dock inte.

Systemet är riggat på så sätt att vi i teorin förvisso har politisk valfrihet – men i praktiken bara vad gäller frågor som är relativt obetydliga för makten och samhället i stort – och som inte upplevs hota regnbågspartiernas maktmonopol. Man kan unna sig själv och även andra en hel del teatraliskt gapande, så länge regnbågssystemet i sin helhet inte ifrågasätts.

När en någorlunda genuin utmanare sticker ut hakan visar regnbågspartierna snabbt vad de går för och bildar enad front – där allt fokus läggs på att demonisera och bekämpa den systemhotande utmanaren tills den är besegrad eller tillräckligt urvattnad för att, som i Sverigedemokraternas fall, slutligen vika sig och smälta in som blott en ytterligare blågul nyans inom regnbågskoalitionen.

En bromskloss

Om denna strategi inte fungerar och verkliga oppositionspartier tar mark kan andra metoder med framgång användas. Organiserade lobbyister agerar systematiskt för att underminera och liberalisera oppositionen genom att locka dess företrädare med pengar, inflytande eller andra förmåner i utbyte mot att man släpper vissa frågor. På så sätt kan regnbågssystemet snabbt och enkelt få en tacksam glans av opposition – och chimären om parlamentarismens förträfflighet förstärks ytterligare.

En av regnbågspartiernas de facto viktigaste funktioner är att agera bromskloss mot alla typer av verkliga förändringar.

Partier i rött, grönt, blått eller blågult visar att demokratins finrum minsann erbjuder alternativ för alla åsikter och perspektiv. I praktiken fungerar dock riksdagspartierna som olika falanger av ett och samma regnbågssystem. Samtidigt som man de facto är eniga i alla frågor av betydelse skapas det bland annat en bedräglig illusion av att det redan finns något för alla tycken och smaker – och att det därför är ”slöseri” att lägga sin röst på verkligt oppositionella partier utanför riksdagen.

Vissa regnbågspartiers roller är särskilt otydliga, på gränsen till komiska om det inte vore för det underliggande allvaret i problematiken. Även för den som har politik som specialintresse kan det vara svårt att förstå varför exempelvis både Centerpartiet och Liberalerna behövs i riksdagen, eller vad som egentligen skiljer deras svävande världsbilder åt. Liberalerna skriker sig exempelvis hesa om att man minsann värnar medborgarnas ”frihet”, samtidigt som man i nästa ögonblick glatt applåderar när massövervakningsapparaten byggs ut ytterligare eller över att medborgarna tvingas visa upp sina vaccinationspass för att få vara en del av samhället.

”Ett cyniskt bedrägeri”

Den politiska dockteatern av spelad valfrihet erbjuder oss alla att delta i gnabbet om hur många regnbågsflaggor som ska vaja på Riksdagshusets flaggstänger. Grundriktningen är huggen i sten – dikterad av ett neo-liberalt etablissemang med en alltmer totalitär attityd där man betraktar avvikande uppfattningar som ett hot mot det system de specialiserat sig på att livnära sig av.

Representanterna för Tidölagets ”högerblock” betonar ofta hur mycket just deras parti behövs – men det är inte helt lätt att förstå vad som egentligen skiljer dem åt. Foto: Tom Samuelsson/CC BY-SA 4.0

Här står vi idag. Medan regnbågsgänget fortsätter att käbbla om skattesatser och symbolfrågor, för att marknadsföra en falsk demokrati, tickar klockan på för de verkligt stora problemen. Deras låtsasbråk och pajaskonster i riksdagen blir ett sätt att hålla oss upptagna med oväsentligheter så att vi inte ska lägga märke till den snäva åsiktskorridoren, eller att de underliggande narrativen är desamma oavsett vilken av de olika regnbågsfalangernas representant som står och orerar i talarstolen.

Det första steget till verklig förändring är att konstatera faktum: det finns ingen meningsfull politisk valfrihet i regnbågssystemet.

Utan sanningen är demokratin död

Så länge vi fortsätter att rösta och tro på samma gamla livströtta och konforma gäng, kommer inget att förändras. Den urblekta regnbågen kommer att fortsätta vaja trött i vinden, medan världen kommer att brinna i allt hetare lågor.

Det finns ingen meningsfull politisk valfrihet i regnbågssystemet.

Tilläggas kan också att Sverige inte på något sätt är unikt i Västblocket av idag vad gäller denna typ av system. Sverige och det kollektiva Väst är i desperat behov av hederliga representanter med genomgripande visioner om hur samhällskroppen kan läkas och hur saker och ting kan bli bättre – på riktigt. Vi behöver ledare och företrädare som inte backar för etablissemangets drev och som vågar sätta de verkligt viktiga frågorna – de som regnbågspartierna systematiskt sopar under mattan – högst upp på agendan.

Utan krafter som vågar säga sanningen, även när den är som mest obekväm, är demokratin död. Bara genom att var och en av oss kliver fram i det lilla, eller stödjer andra som gör det vi själva inte klarar på varje sätt vi kan, kan den återuppstå i en mer meningsfull form.

 

Isac Boman

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill ha mer makt vid kriser

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad 10 juni 2025
– av Redaktionen
Gunnar Strömmer (M) lovar att "riksdagen i praktiken alltid har sista ordet".

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Regeringen vill få utökade befogenheter att agera snabbt vid allvarliga kriser i fredstid – utan att först behöva invänta riksdagens godkännande.

Förslaget möter skarp kritik från flera håll, där aktörer varnar för att det banar väg för maktmissbruk och riskerar att underminera de demokratiska principerna.

I en ny proposition föreslås grundlagsändringar som ska möjliggöra beslut om tillfälliga åtgärder i situationer som cyberattacker, naturkatastrofer eller terroristattentat.

De föreslagna förändringarna i regeringsformen uppges syfta till att ge regeringen möjlighet att agera snabbare vid kriser, även i fredstid. Genom att delegera särskilda befogenheter från riksdagen ska regeringen kunna utfärda tillfälliga föreskrifter som gäller i upp till tre månader. Dessa får dock inte förändra eller upphäva grundlagen.

– Regeringen behöver ha rätt verktyg för att styra riket, slår justitieminister Gunnar Strömmer (M) fast.

Smittspridning och cyberattacker

I särskilt akuta fall ska regeringen kunna fatta ett så kallat aktiveringsbeslut – en form av undantagstillstånd – för att omedelbart vidta åtgärder utan riksdagens förhandsgodkännande. Detta uppges kunna bli aktuellt vid händelser som:

• Kärnkraftsolyckor
• Naturkatastrofer
• Omfattande smittspridning
• Terroristattentat
• Större finanskriser
• Omfattande it-störningar eller cyberattacker

Regeringen hävdar själva att reformen är nödvändig för att skydda samhället och värna det demokratiska styret i akuta situationer där avgörande beslut måste fattas mycket snabbt.

”Säkerställer maktdelningen”

Flera organisationer, däribland LO, Journalistförbundet och Stockholms tingsrätt, har dock riktat skarp kritik mot förslaget. Journalistförbundet varnar för att en framtida auktoritär regering skulle kunna utnyttja befogenheterna till att genomföra förändringar utan riksdagens stöd – vilket i praktiken riskerar att underminera demokratin.

För att begränsa riskerna påstås regeringen bara få använda befogenheterna om det är uppenbart att riksdagens beslut inte kan avvaktas.

Ett aktiveringsbeslut ska dessutom godkännas i efterhand av en tre fjärdedels majoritet i riksdagen. Om föreskrifter inte lämnas till riksdagen inom en vecka eller godkänns inom en månad upphör de att gälla omedelbart, uppges det.

– Det här säkerställer maktdelningen, och minskar snarare utrymmet för en regering med mer despotiska ambitioner att kunna ta sig friheter, hävdar Gunnar Strömmer.

– I praktiken har riksdagen alltid sista ordet, försäkrar han.

Oro för missbruk

Propositionen innehåller också förslag om att riksdagen ska kunna sammanträda på andra platser än Stockholm vid svåra kriser. Dessutom ska digitala sammanträden bli möjliga för att säkerställa att riksdagen kan fungera även under extrema förhållanden.

Lagändringarna, som föreslås träda i kraft den 1 januari 2027, bygger på en utredning som sju av åtta riksdagspartier ställt sig bakom.

Trots brett politiskt stöd väcker förslaget oro bland kritiker. På sociala medier varnar många för att förändringarna kan minska folkets inflytande ännu mer än idag och leda till maktmissbruk, samt missbrukas för att införa diverse totalitära och repressiva åtgärder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU-ledare vill straffa Ungern för Prideförbud

Totalitära samhällsutvecklingen

publicerad 27 maj 2025
– av Redaktionen
Att Viktor Orbán i flera frågor avviker från EU:s officiella linje har länge vållat ilska och frustration.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

112 690 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En majoritet av ledarna för EU:s medlemsländer, däribland Frankrike och Tyskland, kräver att Europeiska kommissionen vidtar åtgärder mot Ungern med anledning av premiärminister Viktor Orbáns planer på att förbjuda kommande Prideparader i Budapest.

Totalt står 16 länder bakom uppmaningen, som koordinerats av Nederländerna, och som kräver att kommissionen ”skyndsamt använder hela verktygslådan för rättsstatsprincipen” för att få Ungern att backa från det föreslagna förbudet, rapporterar Politico.

Bland undertecknarna återfinns bland andra Sverige, Danmark, Finland, Irland, samt de tre baltiska staterna, förutom stora EU-aktörer som Tyskland och Frankrike.

Vi ser med stor oro på denna utveckling”, står det i uttalandet, som pekar på ungerska lagar där arrangörer och deltagare i diverse hbtq-evenemang riskerar att bötfällas.

Enligt makthavarna strider de ungerska lagarna ”mot de grundläggande värdena om människans värdighet, frihet, jämlikhet och respekt för de mänskliga rättigheterna, såsom de fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen”.

Blockerat Ukrainastöd vållar ilska

Exakt vilka åtgärder kommissionen bör vidta är ännu inte klart, men flera EU-diplomater nämner så kallade interimistiska åtgärder som ett alternativ – juridiska förelägganden som i praktiken skulle trumfa ungersk lag och tvinga Budapest att tillåta Pridefiranden.

EU håller sedan tidigare inne motsvarande 18 miljarder euro i medel till Ungern på grund av tvister kring rättsstatens principer, men Bryssel har hittills inte valt att gå vidare med mer omfattande tvångsåtgärder.

Enligt Politico motsatte sig jämställdhetskommissionären Hadja Lahbib ytterligare åtgärder under ett möte förra veckan, och hänvisade till bristande stöd från den hårt kritiserade kommissionsordföranden, Ursula von der Leyen.

Samtidigt uppges pressen på von der Leyen att agera hårdare mot Orbáns regering växa – inte bara på grund av Prideförbudet, utan även Ungerns fortsatta blockering av EU-stöd till Ukraina. Flera diplomater uppger att EU-ledarnas tålamod nu börjar ta slut.

Frustrationen mot Ungern har byggts upp massivt. Om det finns ett existentiellt hot vid våra gränser, hur länge kommer du att stå ut med det?”, kommenterar en tjänsteman.

Sverige vill ta ”nästa steg”

Inför EU:s råd för allmänna frågor var också Sveriges EU-minister, Jessica Rosencrantz, tydlig med att man vill tvinga Ungern att förändra sin politik:

– Efter sju år och sju utfrågningar står vi vid ett vägskäl. Om vi inte ser en helt ny ungersk inställning vid morgondagens möte, ser jag ingen mening med att fortsätta dessa utfrågningar. Det är hög tid att vi blir seriösa med nästa steg.

Ett av de mest långtgående alternativen som nu diskuteras är att aktivera artikel 7 i EU-fördraget – det så kallade ”kärnvapenalternativet” – som i sista led kan innebära att Ungern fråntas sin rösträtt i Europeiska rådet. Minst 19 medlemsländer uppges stödja detta, tre färre än den kvalificerade majoritet som krävs för att gå vidare i processen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.