Annons:

Granskning: Många oseriösa hyresvärdar i svenska kommuner

Bostadsbristen

Publicerad november 2, 2024 – av Jan Sundstedt
Bostäder fastighet nergånget förfall
En av de fastigheter som pekas ut i en ny granskning rörande oseriösa hyresvärdar i landets kommuner.

Minst 85 av Sveriges 290 kommuner rapporterar problem med oseriösa hyresvärdar, enligt en ny kartläggning från Hem & Hyra och SVT Nyheter. I flera fall rör det sig om så kallade slumvärdar som medvetet försummar sina fastigheter och låter hyresgäster bo i undermåliga förhållanden.

Situationen är särskilt allvarlig i vissa mindre kommuner, där myndigheterna saknar tillräckliga resurser för att hantera problemet effektivt.

Hem & Hyra och SVT Nyheter har under flera månader granskat problemets omfattning i Sverige genom enkäter, fältundersökningar och djupgående myndighetsresearch.

Granskningen visar att 85 kommuner, en tredjedel av de som svarade på en utskickad enkät, har upplevt problem med oseriösa hyresvärdar under det senaste året.

Annons:

Många hyresvärdar har trotsat regler och ålägganden och fortsatt låta hyresgäster leva i undermåliga miljöer.

Olika förklaringsmodeller

I kommuner som Åstorp, Luleå och Enköping har Hem & Hyra rapporterat om misskötta fastigheter, trots att kommunerna hävdat att de inte har sådana problem.

På frågan varför kommunerna svarat nej på om de har problem med oseriösa hyresvärdar skiljer sig svaren åt.

Det finns säkerligen objekt som inte ligger på vårt bord som behöver åtgärder, säger en talesman för Luleå kommun till granskarna.

I Enköping visade granskningen att kommunen haft ärenden under 2023 som nu avslutats, trots tidigare påståenden om att inga problem funnits.

I Åstorp uppger kommunen att de inte har några ärenden i de aktuella fastigheterna, trots att en hyresvärd i kommunen så sent som förra året fanns på Hem & Hyras lista över landets värsta hyresvärdar.

Oklara roller och ansvar

I flera fall verkar kommunerna vara osäkra på sitt tillsynsansvar. I Hällefors kommun fick hyresgäster som anmält misstänkt misskötsel av sina bostäder svaret att kommunen inte kunde agera eftersom det rörde sig om en privat hyresvärd.

Peter Wiker, utvecklingsstrateg i Hällefors, förklarade att kommunen hade "massor med fastigheter som står och förfaller".

Efter att SVT kontaktat kommunen med bevis på att det faktiskt är deras ansvar att utöva tillsyn över privata hyresvärdar, ändrar han sin ståndpunkt.

Det var ni som hade rätt. Kommunen har tillsynsansvar, och det var ju bra, det vore bra om man kom tillrätta med de här husen.

Brist på resurser och stöd

Många kommuner står inför problemet att de saknar resurser för att bedriva en effektiv tillsyn. Totalt har 74 kommuner rapporterat att de behöver fler verktyg, skärpt lagstiftning och snabbare processer för att hantera problemen med oseriösa hyresvärdar.

Granskningen avslöjar att vissa kommuner saknar uppsökande verksamhet, vilket gör att de inte har kännedom om hälsofarliga hyreshus. Omkring tjugo kommuner uppger att de inte bedriver någon uppsökande tillsyn.

Exempel på sådana kommuner är Överkalix, Lilla Edet, Leksand, Ovanåker, Kalix, Västervik och Kumla.

Överkalix påpekar att de är en liten kommun med begränsade möjligheter att kontrollera eller hantera sådana frågor.

Det finns i nuläget inga resurser för uppsökande verksamhet, förklarar en kommunrepresentant.

Lilla Edets miljöinspektör förklarar i sin tur att hon är ensam ansvarig för hälsoskyddstillsyn, vilket gör att flerfamiljsbostäder inte kan prioriteras på grund av resursbrist.

Leksand och Ovanåker uppger att de inte bedrivit någon tillsyn i flerbostadshus under den aktuella perioden, och kommuner som Kalix, Västervik och Kumla agerar endast efter klagomål.

Hyresgäst bostäder Sverige
I SVT:s reportage intervjuas ett antal förbannade hyresgäster. Foto: faksimil/SVT

Folkhälsomyndigheten uppmanar till förebyggande tillsyn

Trots dessa svårigheter vill Folkhälsomyndigheten att kommuner ska arbeta mer förebyggande. Myndigheten har därför tagit fram en vägledning som fokuserar på hur kommuner kan bedriva uppsökande bostadstillsyn.

Karin Ljung Björklund är enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Tillsynen sker idag traditionellt utifrån klagomål men man vill gärna inte ens komma till det stadiet att det behöver klagas, säger hon i en kommentar.

Hon betonar vikten av förebyggande arbete för att undvika att boende behöver lida under dåliga förhållanden.

Karin Ljung Björklund på Folkhälsomyndigheten. Foto: Lena Katarina Johansson.

Problem även i storstäderna

Det är dock inte enbart mindre kommuner som drabbats och plågas av slumvärdar. Även Sveriges största städer – Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Linköping – rapporterar problem med oseriösa hyresvärdar.

Trots sin storlek och sina resurser upplever dessa städer liknande problem med att upprätthålla goda boendemiljöer för sina invånare.

Utan tillräckliga resurser och ett förebyggande tillsynsarbete kommer problemet med slumvärdar sannolikt att fortsätta växa, med hyresgästerna som de stora förlorarna, menar de ansvariga bakom granskningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Norska studenter går tusenlappar back varje månad

Bostadsbristen

Publicerad augusti 12, 2026 – av Emil Fjellstedt

Trots höjt studiestöd går många norska studenter back varje månad. De stigande boendekostnaderna gör det allt svårare att klara vardagsutgifterna på studiestödet.

En ny rapport från Samfunnsøkonomisk Analyse, framtagen på uppdrag av Akademikerne, bygger på hyresstatistik och SIFO:s referensbudget. Den visar att en student som delar en tvårumslägenhet med en annan student saknar omkring 1 900 norska kronor i månaden för att få en stram budget att gå ihop. I Oslo och Bærum är underskottet nära 3 500 kronor, rapporterar NTB.

År 2025 täckte studiestödet 85 procent av budgeten i landet som helhet och 77 procent i Oslo och Bærum. År 2002 var motsvarande andelar 94 respektive 87 procent.

Bakom försämringen ligger framför allt stigande hyror. Mellan 2002 och 2025 ökade studiestödet med i genomsnitt 3,2 procent per år, medan boendekostnaderna enligt rapporten steg med mellan 5,0 och 5,9 procent om året.

Från höstterminen höjs det norska studiestödet till drygt 170 000 kronor per år. Akademikerne och Norsk studentorganisasjon vill att stödet i stället höjs till omkring 200 000 kronor.

Studiestödet måste höjas så att det faktiskt går att vara heltidsstudent – inte bara för dem som får hjälp hemifrån eller orkar arbeta 150 procent, säger Akademikernes ordförande Lise Lyngsnes Randeberg.

Enligt rapporten skulle den högre nivån täcka 98 procent av en stram studentbudget i landet som helhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bostadsbrist får unga att tveka om barn

Bostadsbristen

Publicerad juni 3, 2026 – av Markus Andersson

Nästan var femte av de unga vuxna i Sverige uppger att bostadsbristen får dem att tveka inför att bilda familj, enligt en ny undersökning från Hyresgästföreningen.

Andelen 18–29-åringar som uppger att bostadssituationen påverkar beslutet har enligt organisationen ökat kraftigt sedan 2022. Undersökningen Hyresgästerna 2026 genomfördes av Indikator Opinion under vintern och bygger på svar från 4 337 personer.

Hyresgästföreningen beskriver i ett pressmeddelande utvecklingen som ett tecken på att bostadsmarknaden inte bara påverkar ungas ekonomi, utan även deras möjligheter att planera för framtiden.

Fortsätter det så här kan familjebildning bli mer och mer av en rikemanssport, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande för Hyresgästföreningen.

Även Boverkets bostadsmarknadsenkät visar att problemen kvarstår. Trots att fler kommuner nu bedömer att bostadsmarknaden är i balans, uppger 114 kommuner ett fortsatt underskott på bostäder för unga. Den vanligaste orsaken är att de lediga bostäderna är för dyra.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen sänker kontantinsatsen – experter varnar: ”Ansvarslöst”

Bostadsbristen

Publicerad mars 17, 2026 – av Redaktionen
Bostadshus i Stockholm.

Den 1 april träder regeringens nya upplättade låneregler i kraft, som ska hjälpa unga att betala mer för att köpa bostäder av framför allt den så kallade babyboomer-generationen. Men kritiker menar att lagen är ansvarslös och ifrågasätter värdet av politiskt ökad skuldsättning bland unga.

Från och med 1 april 2026 höjs bolånetaket så att köpare kan låna upp till 90 procent av bostadens värde, vilket innebär att kontantinsatsen sänks till tio procent. Samtidigt avskaffas det skärpta amorteringskravet och taket för tilläggslån på befintliga bostäder sänks till 80 procent.

Flera experter varnar för att politiken är ansvarslös. En av kritikerna är Swedbanks privatekonom Arturo Arques.

Min åsikt är att det hade varit bättre att behålla de gamla reglerna. Ur ett privatekonomiskt perspektiv är det inte bra att ta ännu mer lån för att köpa en bostad, säger han.

Han varnar för att högre lån gör hushåll mer känsliga om bostadspriserna faller. Samtidigt kan den nya ordningen göra att köpare lånar mer redan vid köpet för framtida lyxkonsumtion, eftersom möjligheten att ta billiga lån senare, med bostaden som säkerhet, begränsas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Moderaterna driver på för fri hyressättning inför valet 2026

Bostadsbristen

Publicerad november 21, 2025 – av Redaktionen
Inför nästa års riksdagval ser det ut som att den återkommande frågan kring marknadshyror återigen är på väg att blossa upp.

Moderaterna går till val 2026 på ett nytt hyressystem som partiet kallar trygghetshyror. Förslaget innebär att dagens kollektiva hyresförhandlingar och bruksvärdessystem avskaffas.

Socialdemokraterna avvisar reformen och meddelar att en rödgrön regering kommer att riva upp beslutet om det genomförs.

Debatten om marknadshyror har återigen blossat upp i svensk politik. Efter att frågan bidrog till regeringskrisen 2021 har den legat lågt, men nu driver Moderaterna på för ett omfattande skifte, skriver Hyresgästföreningens medlemstidning Hem & Hyra.

Partiet vill införa så kallade trygghetshyror, ett system där fastighetsägare fritt får sätta hyran när en lägenhet blir ledig. Moderaternas bostadspolitiska talesman David Josefsson beskriver reformen som ett nödvändigt steg för att korta köerna och öka byggtakten.

– Jag tycker egentligen inte att det är en så revolutionerande fråga, säger Josefsson till Hem & Hyra.

Till skillnad från traditionella marknadshyror ska hyran vara bunden för den som väl skriver kontrakt, med årliga indexjusteringar samt möjlighet till höjning vid större renoveringar. Josefsson framhåller att modellen ger långsiktig trygghet.

– Det är därför det heter trygghetshyror. Besittningsskyddet ska vara kvar, det är viktigt. Det här förslaget innebär inte en avreglering, utan en omreglering, säger han.

Kritiken: "Slår undan benen för partsmodellen"

Socialdemokraterna avfärdar reformen och anser att Moderaternas förslag hotar den svenska så kallade partsmodellen.

Partiets bostadspolitiske talesman Joakim Järrebring vill heller inte ge intryck av att partiet öppnar för marknadshyror i någon form.

Det spelar ingen roll vilket namn du ger förslaget. Huvudsyftet är att slå undan benen för partsmodellen. Kollektiva förhandlingar ger en bättre maktbalans, menar Järrebring.

Socialdemokraterna tänker inte behålla ett borgerligt förändrat system utan kommer att återställa partsmodellen om de får möjlighet.

Partiet markerar tydligt sitt stöd för partsmodellen och vill säkerställa att den förs vidare i arbetsmarknadspolitiken.

Moderaterna säger 'ja' och Socialdemokraterna 'nej' till marknadshyror. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet

Produktivitetskommissionens stöd för förändringar

Moderaternas linje vilar till dels på Produktivitetskommissionens slutbetänkande, som presenterades i oktober.

Kommissionen argumenterar för att dagens hyresreglering gör att bostäder i storstäderna utnyttjas ineffektivt.

Enligt rapporten ligger Stockholms hyror omkring 36 procent under marknadsnivå, och hyresgäster disponerar i snitt 0,28 rum mer än de behöver.

David Josefsson vill dock tona ned den diskussionen, även om han medger att många i centrala lägen bor större än nödvändigt.

Succesivt tror jag att man kanske kommer att välja att bo lite mindre, om man vill bo på en sådan adress.

Socialdemokraterna: "Nyproduktionen helt avgörande"

Socialdemokraterna betonar i stället att nyproduktionen måste öka. Joakim Järrebring pekar på investeringsstöd och byggkrediter som viktiga verktyg.

– Nyproduktionen är helt avgörande om vi ska klara bostadsförsörjningen.

Partiet vill återinföra statliga stöd vid nybyggen och är öppet för att förstärka insatserna.

Nu har vi budgeterat 3 miljarder kronor till byggstimulans och 5 miljarder till byggkrediter. Men vi är inte främmande för att höja de beloppen ytterligare.

Både Moderaterna och Socialdemokraterna tror att bostadsfrågan kan få större utrymme inför valet 2026, trots att frågan historiskt sällan engagerar väljare på bred front.

Den verkliga politiska konflikten mellan blocken är hur stort ansvar marknaden och staten ska ta i den här frågan. Det är skiljelinjen, säger Joakim Järrebring.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.