Annons:

Granskning: Många oseriösa hyresvärdar i svenska kommuner

Bostadsbristen

Publicerad november 2, 2024 – av Jan Sundstedt
Bostäder fastighet nergånget förfall
En av de fastigheter som pekas ut i en ny granskning rörande oseriösa hyresvärdar i landets kommuner.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 41 700,00 SEK 56% Mål: 75 000,00 SEK

Minst 85 av Sveriges 290 kommuner rapporterar problem med oseriösa hyresvärdar, enligt en ny kartläggning från Hem & Hyra och SVT Nyheter. I flera fall rör det sig om så kallade slumvärdar som medvetet försummar sina fastigheter och låter hyresgäster bo i undermåliga förhållanden.

Situationen är särskilt allvarlig i vissa mindre kommuner, där myndigheterna saknar tillräckliga resurser för att hantera problemet effektivt.

Hem & Hyra och SVT Nyheter har under flera månader granskat problemets omfattning i Sverige genom enkäter, fältundersökningar och djupgående myndighetsresearch.

Granskningen visar att 85 kommuner, en tredjedel av de som svarade på en utskickad enkät, har upplevt problem med oseriösa hyresvärdar under det senaste året.

Annons:

Många hyresvärdar har trotsat regler och ålägganden och fortsatt låta hyresgäster leva i undermåliga miljöer.

Olika förklaringsmodeller

I kommuner som Åstorp, Luleå och Enköping har Hem & Hyra rapporterat om misskötta fastigheter, trots att kommunerna hävdat att de inte har sådana problem.

På frågan varför kommunerna svarat nej på om de har problem med oseriösa hyresvärdar skiljer sig svaren åt.

– Det finns säkerligen objekt som inte ligger på vårt bord som behöver åtgärder, säger en talesman för Luleå kommun till granskarna.

I Enköping visade granskningen att kommunen haft ärenden under 2023 som nu avslutats, trots tidigare påståenden om att inga problem funnits.

I Åstorp uppger kommunen att de inte har några ärenden i de aktuella fastigheterna, trots att en hyresvärd i kommunen så sent som förra året fanns på Hem & Hyras lista över landets värsta hyresvärdar.

Oklara roller och ansvar

I flera fall verkar kommunerna vara osäkra på sitt tillsynsansvar. I Hällefors kommun fick hyresgäster som anmält misstänkt misskötsel av sina bostäder svaret att kommunen inte kunde agera eftersom det rörde sig om en privat hyresvärd.

Peter Wiker, utvecklingsstrateg i Hällefors, förklarade att kommunen hade "massor med fastigheter som står och förfaller".

Efter att SVT kontaktat kommunen med bevis på att det faktiskt är deras ansvar att utöva tillsyn över privata hyresvärdar, ändrar han sin ståndpunkt.

– Det var ni som hade rätt. Kommunen har tillsynsansvar, och det var ju bra, det vore bra om man kom tillrätta med de här husen.

Brist på resurser och stöd

Många kommuner står inför problemet att de saknar resurser för att bedriva en effektiv tillsyn. Totalt har 74 kommuner rapporterat att de behöver fler verktyg, skärpt lagstiftning och snabbare processer för att hantera problemen med oseriösa hyresvärdar.

Granskningen avslöjar att vissa kommuner saknar uppsökande verksamhet, vilket gör att de inte har kännedom om hälsofarliga hyreshus. Omkring tjugo kommuner uppger att de inte bedriver någon uppsökande tillsyn.

Exempel på sådana kommuner är Överkalix, Lilla Edet, Leksand, Ovanåker, Kalix, Västervik och Kumla.

Överkalix påpekar att de är en liten kommun med begränsade möjligheter att kontrollera eller hantera sådana frågor.

– Det finns i nuläget inga resurser för uppsökande verksamhet, förklarar en kommunrepresentant.

Lilla Edets miljöinspektör förklarar i sin tur att hon är ensam ansvarig för hälsoskyddstillsyn, vilket gör att flerfamiljsbostäder inte kan prioriteras på grund av resursbrist.

Leksand och Ovanåker uppger att de inte bedrivit någon tillsyn i flerbostadshus under den aktuella perioden, och kommuner som Kalix, Västervik och Kumla agerar endast efter klagomål.

Hyresgäst bostäder Sverige
I SVT:s reportage intervjuas ett antal förbannade hyresgäster. Foto: faksimil/SVT

Folkhälsomyndigheten uppmanar till förebyggande tillsyn

Trots dessa svårigheter vill Folkhälsomyndigheten att kommuner ska arbeta mer förebyggande. Myndigheten har därför tagit fram en vägledning som fokuserar på hur kommuner kan bedriva uppsökande bostadstillsyn.

Karin Ljung Björklund är enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

– Tillsynen sker idag traditionellt utifrån klagomål men man vill gärna inte ens komma till det stadiet att det behöver klagas, säger hon i en kommentar.

Hon betonar vikten av förebyggande arbete för att undvika att boende behöver lida under dåliga förhållanden.

Karin Ljung Björklund på Folkhälsomyndigheten. Foto: Lena Katarina Johansson.

Problem även i storstäderna

Det är dock inte enbart mindre kommuner som drabbats och plågas av slumvärdar. Även Sveriges största städer – Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Linköping – rapporterar problem med oseriösa hyresvärdar.

Trots sin storlek och sina resurser upplever dessa städer liknande problem med att upprätthålla goda boendemiljöer för sina invånare.

Utan tillräckliga resurser och ett förebyggande tillsynsarbete kommer problemet med slumvärdar sannolikt att fortsätta växa, med hyresgästerna som de stora förlorarna, menar de ansvariga bakom granskningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Tiotusentals protesterar mot spansk bostadskris

Bostadsbristen

Uppdaterad oktober 5, 2026, Publicerad oktober 4, 2026 – av Jan Sundstedt

Tiotusentals demonstrerade under lördagen mot bostadskrisen i Madrid och omkring 50 andra spanska städer. Protesterna kom dagen efter att parlamentet röstat ned regeringens nödåtgärder för hyresgäster.

I Madrid uppskattade Delegación del Gobierno, statens regionala representation, antalet deltagare till 70 000, samtidigt som arrangörerna uppgav 500 000.

Demonstranterna krävde rimliga bostadspriser och skydd mot vräkningar. Bland kraven fanns också uppmaningar till generalstrejk och genomgripande reformer av bostadspolitiken.

Startskottet för protestvågen var vräkningen av 87-åriga María del Carmen Abascal, kallad Maricarmen, i Madrid den 23 september i år.

Abascal hade ett hyreskontrakt med reglerad hyra som hennes far skrev under på 1950-talet. Fastighetsbolaget Urbagestión köpte fastigheten 2018.

Vräkningen inför tv-kamerorna fick hundratals människor att slå läger vid Puerta del Sol i protest.

Högern fällde Pedro Sánchez dekret

Under fredagen röstade en majoritet i underhuset ned två dekret från Pedro Sánchez vänsterledda minoritetsregering.

Konservativa PP, högerpartiet Vox och katalanska Junts röstade emot förslagen, skriver El País. Partiernas röster fällde båda dekreten om åtgärder på bostadsmarknaden.

Regeringens första dekret skulle stoppa vräkningar av utsatta hyresgäster, begränsa korta hyreskontrakt och spekulation samt ge skattelättnader för uthyrning och nybyggnation. Dekret två gällde automatisk förlängning av hyresavtal.

En hyresvärd som vill bryta ett hyreskontrakt skulle enligt regeringsförslaget betala hyresgästen en ersättning motsvarande tolv månadshyror för att avsluta avtalet.

Folkmassa med banderoller på Puerta del Sol i Madrid
Demonstranterna kräver rimliga bostadspriser och skydd mot vräkningar. Foto: Faksimil/X/@JPActivista/DW

Tårgas och gummikulor

Junts-politikern Miriam Nogueras hävdar att åtgärderna skulle riskera få hyresvärdar och ägare att ta bort bostäder från hyresmarknaden.

Resultatet blir enligt henne ännu högre priser och en trängre marknad. Beskedet från parlamentet kom samtidigt som protesterna i Madrid pågick.

I Valencia använde polisen bland annat gummikulor och tårgas mot demonstranterna.

Omkring 30 demonstranter tog sig in i Konstens och vetenskapens stad, ett stort kultur- och vetenskapskomplex, innan polisen lyckades fösa ut dem. Fem personer greps och nio poliser skadades i samband med insatsen.

I många andra städer förlöpte protesterna dock relativt fredligt.

Ett preliminärt avtal öppnar dock nu för att 87-åriga María del Carmen Abascal ska kunna flytta tillbaka till bostaden som hon vräktes från.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norska studenter går tusenlappar back varje månad

Bostadsbristen

Publicerad augusti 12, 2026 – av Emil Fjellstedt

Trots höjt studiestöd går många norska studenter back varje månad. De stigande boendekostnaderna gör det allt svårare att klara vardagsutgifterna på studiestödet.

En ny rapport från Samfunnsøkonomisk Analyse, framtagen på uppdrag av Akademikerne, bygger på hyresstatistik och SIFO:s referensbudget. Den visar att en student som delar en tvårumslägenhet med en annan student saknar omkring 1 900 norska kronor i månaden för att få en stram budget att gå ihop. I Oslo och Bærum är underskottet nära 3 500 kronor, rapporterar NTB.

År 2025 täckte studiestödet 85 procent av budgeten i landet som helhet och 77 procent i Oslo och Bærum. År 2002 var motsvarande andelar 94 respektive 87 procent.

Bakom försämringen ligger framför allt stigande hyror. Mellan 2002 och 2025 ökade studiestödet med i genomsnitt 3,2 procent per år, medan boendekostnaderna enligt rapporten steg med mellan 5,0 och 5,9 procent om året.

Från höstterminen höjs det norska studiestödet till drygt 170 000 kronor per år. Akademikerne och Norsk studentorganisasjon vill att stödet i stället höjs till omkring 200 000 kronor.

— Studiestödet måste höjas så att det faktiskt går att vara heltidsstudent – inte bara för dem som får hjälp hemifrån eller orkar arbeta 150 procent, säger Akademikernes ordförande Lise Lyngsnes Randeberg.

Enligt rapporten skulle den högre nivån täcka 98 procent av en stram studentbudget i landet som helhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bostadsbrist får unga att tveka om barn

Bostadsbristen

Publicerad juni 3, 2026 – av Markus Andersson

Nästan var femte av de unga vuxna i Sverige uppger att bostadsbristen får dem att tveka inför att bilda familj, enligt en ny undersökning från Hyresgästföreningen.

Andelen 18–29-åringar som uppger att bostadssituationen påverkar beslutet har enligt organisationen ökat kraftigt sedan 2022. Undersökningen Hyresgästerna 2026 genomfördes av Indikator Opinion under vintern och bygger på svar från 4 337 personer.

Hyresgästföreningen beskriver i ett pressmeddelande utvecklingen som ett tecken på att bostadsmarknaden inte bara påverkar ungas ekonomi, utan även deras möjligheter att planera för framtiden.

— Fortsätter det så här kan familjebildning bli mer och mer av en rikemanssport, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande för Hyresgästföreningen.

Även Boverkets bostadsmarknadsenkät visar att problemen kvarstår. Trots att fler kommuner nu bedömer att bostadsmarknaden är i balans, uppger 114 kommuner ett fortsatt underskott på bostäder för unga. Den vanligaste orsaken är att de lediga bostäderna är för dyra.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen sänker kontantinsatsen – experter varnar: ”Ansvarslöst”

Bostadsbristen

Publicerad mars 17, 2026 – av Redaktionen
Bostadshus i Stockholm.

Den 1 april träder regeringens nya upplättade låneregler i kraft, som ska hjälpa unga att betala mer för att köpa bostäder av framför allt den så kallade babyboomer-generationen. Men kritiker menar att lagen är ansvarslös och ifrågasätter värdet av politiskt ökad skuldsättning bland unga.

Från och med 1 april 2026 höjs bolånetaket så att köpare kan låna upp till 90 procent av bostadens värde, vilket innebär att kontantinsatsen sänks till tio procent. Samtidigt avskaffas det skärpta amorteringskravet och taket för tilläggslån på befintliga bostäder sänks till 80 procent.

Flera experter varnar för att politiken är ansvarslös. En av kritikerna är Swedbanks privatekonom Arturo Arques.

– Min åsikt är att det hade varit bättre att behålla de gamla reglerna. Ur ett privatekonomiskt perspektiv är det inte bra att ta ännu mer lån för att köpa en bostad, säger han.

Han varnar för att högre lån gör hushåll mer känsliga om bostadspriserna faller. Samtidigt kan den nya ordningen göra att köpare lånar mer redan vid köpet för framtida lyxkonsumtion, eftersom möjligheten att ta billiga lån senare, med bostaden som säkerhet, begränsas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.