Den 1 april träder regeringens nya upplättade låneregler i kraft, som ska hjälpa unga att betala mer för att köpa bostäder av framför allt den så kallade babyboomer-generationen. Men kritiker menar att lagen är ansvarslös och ifrågasätter värdet av politiskt ökad skuldsättning bland unga.
Från och med 1 april 2026 höjs bolånetaket så att köpare kan låna upp till 90 procent av bostadens värde, vilket innebär att kontantinsatsen sänks till tio procent. Samtidigt avskaffas det skärpta amorteringskravet och taket för tilläggslån på befintliga bostäder sänks till 80 procent.
Flera experter varnar för att politiken är ansvarslös. En av kritikerna är Swedbanks privatekonom Arturo Arques.
– Min åsikt är att det hade varit bättre att behålla de gamla reglerna. Ur ett privatekonomiskt perspektiv är det inte bra att ta ännu mer lån för att köpa en bostad, säger han.
Annons:
Han varnar för att högre lån gör hushåll mer känsliga om bostadspriserna faller. Samtidigt kan den nya ordningen göra att köpare lånar mer redan vid köpet för framtida lyxkonsumtion, eftersom möjligheten att ta billiga lån senare, med bostaden som säkerhet, begränsas.
Läsaromröstning
Är regeringens sänkta kontantinsats till 10 procent ett bra beslut?
Röstning stängd
Ja, det underlättar för unga att köpa bostad35%
9 röster
Nej, det är ansvarslöst och ökar skuldsättningen31%
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Trots höjt studiestöd går många norska studenter back varje månad. De stigande boendekostnaderna gör det allt svårare att klara vardagsutgifterna på studiestödet.
En ny rapport från Samfunnsøkonomisk Analyse, framtagen på uppdrag av Akademikerne, bygger på hyresstatistik och SIFO:s referensbudget. Den visar att en student som delar en tvårumslägenhet med en annan student saknar omkring 1 900 norska kronor i månaden för att få en stram budget att gå ihop. I Oslo och Bærum är underskottet nära 3 500 kronor, rapporterar NTB.
År 2025 täckte studiestödet 85 procent av budgeten i landet som helhet och 77 procent i Oslo och Bærum. År 2002 var motsvarande andelar 94 respektive 87 procent.
Bakom försämringen ligger framför allt stigande hyror. Mellan 2002 och 2025 ökade studiestödet med i genomsnitt 3,2 procent per år, medan boendekostnaderna enligt rapporten steg med mellan 5,0 och 5,9 procent om året.
Annons:
Från höstterminen höjs det norska studiestödet till drygt 170 000 kronor per år. Akademikerne och Norsk studentorganisasjon vill att stödet i stället höjs till omkring 200 000 kronor.
— Studiestödet måste höjas så att det faktiskt går att vara heltidsstudent – inte bara för dem som får hjälp hemifrån eller orkar arbeta 150 procent, säger Akademikernes ordförande Lise Lyngsnes Randeberg.
Enligt rapporten skulle den högre nivån täcka 98 procent av en stram studentbudget i landet som helhet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nästan var femte av de unga vuxna i Sverige uppger att bostadsbristen får dem att tveka inför att bilda familj, enligt en ny undersökning från Hyresgästföreningen.
Andelen 18–29-åringar som uppger att bostadssituationen påverkar beslutet har enligt organisationen ökat kraftigt sedan 2022. Undersökningen Hyresgästerna 2026 genomfördes av Indikator Opinion under vintern och bygger på svar från 4 337 personer.
Hyresgästföreningen beskriver i ett pressmeddelande utvecklingen som ett tecken på att bostadsmarknaden inte bara påverkar ungas ekonomi, utan även deras möjligheter att planera för framtiden.
— Fortsätter det så här kan familjebildning bli mer och mer av en rikemanssport, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande för Hyresgästföreningen.
Även Boverkets bostadsmarknadsenkät visar att problemen kvarstår. Trots att fler kommuner nu bedömer att bostadsmarknaden är i balans, uppger 114 kommuner ett fortsatt underskott på bostäder för unga. Den vanligaste orsaken är att de lediga bostäderna är för dyra.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Moderaterna går till val 2026 på ett nytt hyressystem som partiet kallar trygghetshyror. Förslaget innebär att dagens kollektiva hyresförhandlingar och bruksvärdessystem avskaffas.
Socialdemokraterna avvisar reformen och meddelar att en rödgrön regering kommer att riva upp beslutet om det genomförs.
Debatten om marknadshyror har återigen blossat upp i svensk politik. Efter att frågan bidrog till regeringskrisen 2021 har den legat lågt, men nu driver Moderaterna på för ett omfattande skifte, skriver Hyresgästföreningens medlemstidning Hem & Hyra.
Partiet vill införa så kallade trygghetshyror, ett system där fastighetsägare fritt får sätta hyran när en lägenhet blir ledig. Moderaternas bostadspolitiska talesman David Josefsson beskriver reformen som ett nödvändigt steg för att korta köerna och öka byggtakten.
– Jag tycker egentligen inte att det är en så revolutionerande fråga, säger Josefsson till Hem & Hyra.
Till skillnad från traditionella marknadshyror ska hyran vara bunden för den som väl skriver kontrakt, med årliga indexjusteringar samt möjlighet till höjning vid större renoveringar. Josefsson framhåller att modellen ger långsiktig trygghet.
– Det är därför det heter trygghetshyror. Besittningsskyddet ska vara kvar, det är viktigt. Det här förslaget innebär inte en avreglering, utan en omreglering, säger han.
Kritiken: "Slår undan benen för partsmodellen"
Socialdemokraterna avfärdar reformen och anser att Moderaternas förslag hotar den svenska så kallade partsmodellen.
Partiets bostadspolitiske talesman Joakim Järrebring vill heller inte ge intryck av att partiet öppnar för marknadshyror i någon form.
– Det spelar ingen roll vilket namn du ger förslaget. Huvudsyftet är att slå undan benen för partsmodellen. Kollektiva förhandlingar ger en bättre maktbalans, menar Järrebring.
Socialdemokraterna tänker inte behålla ett borgerligt förändrat system utan kommer att återställa partsmodellen om de får möjlighet.
Partiet markerar tydligt sitt stöd för partsmodellen och vill säkerställa att den förs vidare i arbetsmarknadspolitiken.
Moderaterna säger 'ja' och Socialdemokraterna 'nej' till marknadshyror. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet
Produktivitetskommissionens stöd för förändringar
Moderaternas linje vilar till dels på Produktivitetskommissionens slutbetänkande, som presenterades i oktober.
Kommissionen argumenterar för att dagens hyresreglering gör att bostäder i storstäderna utnyttjas ineffektivt.
Enligt rapporten ligger Stockholms hyror omkring 36 procent under marknadsnivå, och hyresgäster disponerar i snitt 0,28 rum mer än de behöver.
David Josefsson vill dock tona ned den diskussionen, även om han medger att många i centrala lägen bor större än nödvändigt.
– Succesivt tror jag att man kanske kommer att välja att bo lite mindre, om man vill bo på en sådan adress.
Socialdemokraterna: "Nyproduktionen helt avgörande"
Socialdemokraterna betonar i stället att nyproduktionen måste öka. Joakim Järrebring pekar på investeringsstöd och byggkrediter som viktiga verktyg.
– Nyproduktionen är helt avgörande om vi ska klara bostadsförsörjningen.
Partiet vill återinföra statliga stöd vid nybyggen och är öppet för att förstärka insatserna.
– Nu har vi budgeterat 3 miljarder kronor till byggstimulans och 5 miljarder till byggkrediter. Men vi är inte främmande för att höja de beloppen ytterligare.
Både Moderaterna och Socialdemokraterna tror att bostadsfrågan kan få större utrymme inför valet 2026, trots att frågan historiskt sällan engagerar väljare på bred front.
– Den verkliga politiska konflikten mellan blocken är hur stort ansvar marknaden och staten ska ta i den här frågan. Det är skiljelinjen, säger Joakim Järrebring.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Enligt SD:s bostadspolitiske talesman Mikael Eskilandersson kommer minst en av de typgodkända husmodellerna att vara utformad i "traditionell svensk byggstil".
Regeringen ger Boverket i uppdrag att ta fram förslag på typgodkända småhus som kan byggas utan bygglov. Idén bygger på Sverigedemokraternas ursprungliga förslag från 2022 om ett rött trähus i traditionell svensk stil.
Under måndagen meddelande regeringen att Boverket får i uppdrag att utreda hur typgodkännande av småhus kan genomföras. Det handlar om att förverkliga SD:s idé om "Sverigehuset" – en husmodell som ska kunna byggas var som helst i landet utan krav på bygglov.
— Vi vet att många vill bo i småhus men allt för få byggs. Med ett typgodkänt Sverigehus som kan uppföras var som helst i landet kan byggprocesserna bli betydligt kortare och effektivare, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).
Rött hus med vita knutar
När Sverigedemokraterna presenterade sitt ursprungliga förslag inför valet 2022 visualiserades det som ett klassiskt rött hus med vita knutar. Partiet föreslog då ett nationellt typgodkänt småhus i trä på 150 kvadratmeter boarea, utformat som en 1,5-plansvilla i traditionell svensk byggnadsstil.
Enligt SD:s bostadspolitiske talesman, Mikael Eskilandersson, kommer minst en av de typgodkända husmodellerna att vara utformad i "traditionell svensk byggstil".
— En röd stuga med vita knutar uppfattas som tryggt och trevligt, säger Eskilandersson.
Han betonar att det kulturella inslaget i husens utformning kommer att beaktas i utredningen.
— Vi ser det som att vårt förslag nu blir verklighet, även när det gäller den kulturella delen om hur byggnaden kommer att se ut, säger han.
Ska förenkla och förkorta byggprocessen
Uppdraget till Boverket innebär att myndigheten ska kartlägga nuvarande regelverk och föreslå modeller för typgodkända småhus som inte kräver bygglov. Boverket ska också undersöka förutsättningarna för att undanta sådana hus från andra krav som försvårar eller fördyrar byggnation.
I Sverige finns det idag ingen möjlighet att få ett småhus typgodkänt för uppförande inom hela landet. Det innebär att varje nytt småhus behöver prövas specifikt av den kommunala byggnadsnämnden.
Enligt Sverigedemokraternas ursprungliga förslag skulle ett typgodkänt hus kunna spara byggherren mellan 25 000 och 50 000 kronor i avgifter, samtidigt som handläggningstiden förkortas avsevärt.
Kritik från Centerpartiet
Förslaget möttes dock av skarp kritik från oppositionspartier. Centerpartiet i Stockholm kallar initiativet för "ett hån mot alla unga vuxna" och menar att det är verklighetsfrånvänt som lösning på bostadsbristen.
— Att det här är regeringens enda svar på bostadsbristen är ett hån mot alla unga vuxna, ensamstående föräldrar och samhällsbärare som idag tvingas bo i andra hand, säger Jonas Naddebo (C), gruppledare i Stockholms stad.
Boverket ska redovisa sitt uppdrag senast i juni 2026.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
