Radioinslaget kan också laddas ned här.
Forum för levande historia arbetar på regeringens uppdrag med utbildningsinsatser i samhället för att upplysa om rasism och intolerans i historien och idag. I regeringsbeslutet står följande: "Syftet är att satsningen ska bidra till att skapa ett jämlikt samhälle präglat av respekt för alla människors lika värde och rättigheter och till att främja demokratin."
Men Nya Dagbladet kan avslöja att myndigheten inte jämställer alla människor utan helt exkluderar rasism och hatbrott mot en folkgrupp - svenskar.
Joakim von Scheele, som är projektledare på myndigheten, säger att han inte ens har klart för sig vad hatbrott mot svenskar innebär.
– Vi har inte tittat på det. Det är frågan vad ett hatbrott mot en svensk är? Det vet inte jag hur man definierar. Om det skulle finnas någon invandrare som slog ihjäl svenskar, ja det är möjligt att det skulle definieras som hatbrott, det har jag faktiskt inte funderat på. Jag tror inte det varit ett problem ens, säger Scheele.
Trots att myndigheten säger att de inte har något forskningsunderlag återkommer de till att rasism mot svenskar inte är något nämnvärt problem.
– Det största problemet idag är ju inte fientligheten mot svenskar, säger projektledaren.
Nya Dagbladets granskning visar att denna statliga expertmyndighet som arbetat med dessa frågor ända sedan 2003 och trots ett 30-tal anställda helt saknar kunskap om rasism och intolerans som riktas mot majoritetsbefolkningen på grund av dess etnicitet.
Det är frågan vad ett hatbrott mot en svensk är? Det vet inte jag – Joakim von Scheele, Forum för levande historia
I reportaget hör vi också en annan projektledare på Forum för levande historia, Karin Wiström, uttrycka hur man är närmast likgiltigt inför rasism och övergrepp på svenskar.
– Vi ser inte alarmistiskt på det, på något sätt, överhuvudtaget. Vi har inga incitament att jobba med det heller, säger Wiström.
Påstår sig sakna belägg, men uppgifterna stämmer inte
Forum för levande historia skyller på att de saknar forskningsunderlag för att kunna arbeta mot rasism och intolerans mot svenskar. De påstår att de inte har några belägg för sådana tendenser. Men myndighetens förklaring visar sig inte alls stämma. Myndigheten har omfattande resurser och möjligheter att kartlägga attityder i samhället och arbetar nära Statens skolverk. Faktum är att myndigheten ständigt undersöker attityder och tendenser i samhället.
Myndigheten har bland annat publicerat rapportserien ”Tid för tolerans – En studie om vad skolelever tycker om varandra och samhället i stort”. I rapporten undersöker man noggrant barn och ungdomars attityder mot varandra. I rapporten står det:
"Svenska skolelever uttrycker störst oro för att i framtiden inte ha någon bostad respektive något arbete. Vi har dock valt att fokusera vår analys på oro inför ökad invandring respektive oro för ökad främlingsfientlighet."
Att undersöka intolerans och attityder bland invandrargrupper som riktar sig mot svenska barn intresserar man sig inte för. Myndighetens inställning vittnar om en svartvit världsbild, förbluffande ignorans och en selektiv syn på rasism och övergrepp.
Nya Dagbladet har kontaktat forskare vid universiteten för att undersöka vad som görs på området. Pieter Bevelander professor, forskare och expert på frågor kring hatbrott i Malmö universitet anser att denna typ av forskning är motiverad, men kan inte ge något exempel på att faktiskt det sker i Sverige. Forskarna är beroende av anslag, men dessa styrs politiskt och någon politisk vilja till denna forskning verkar helt saknas.
Hur kan man förbigått denna växande rasism och intolerans i samhället mot den egna befolkningen? Ytterst ansvarig är regeringen.
Nya Dagbladet vände sig till sist till regeringen och inrikesminister Anders Ygeman. Ygeman vill inte svara på våra frågor direkt utan hänvisar oss till e-post via sin pressekreterare som lovar att svara på frågorna. Några svar kom dock aldrig tillbaka och frågan om alla människors lika värde har något värde i praktiken kvarstår.
