Annons:
Annons:

Folkrättsexperterna: ”Ericsson kan ha begått människorättsbrott”

Publicerad 2 mars 2022 – av Sofie Persson
Advokaterna Sten de Geer och Kjell Jönsson th.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

I samband med den hemliga internutredning som läckt från Ericsson menar experter nu att telecomföretaget kan ha gjort sig skyldigt till brott mot mänskligheten genom att indirekt ha finansierat terrororganisationen IS genom sin verksamhet i Mellanöstern.

– Min bedömning är att man inte kan fatta något annat beslut än att inleda en förundersökning om eventuella brott, medhjälp till brott mot mänskligheten, säger advokaten Sten de Geer.

Det var i mitten av februari som telecomjätten Ericsson bekräftade att man betalat pengar till Islamiska Staten för att få använda deras transportvägar i Irak. Däremot hävdade vd:n Börje Ekholm att man inte kunde fastställa vem som var den slutgiltiga mottagaren av betalningarna, något som Nya Dagbladet rapporterade om.

Kidnappad av IS

Annons:

I en hemlig internutredning gjord av Ericsson, som det internationella journalistnätverket ICIJ och Uppdrag Granskning tagit del av, framkommer att företaget gjorde affärer under terrorgruppens framfart när man byggt nytt mobilnät åt en av Iraks största mobiloperatörer Asiacell i staden Mosul.

I utredningen framkommer bland annat att en arbetsledare blivit kidnappad av terrorgruppen, efter att han blivit uppmanad av Ericsson att uppsöka dem för att be om tillstånd att fortsätta arbeta i området. Arbetsledaren tvingades sedan ringa upp sin projektledare för att be om mer pengar till IS, närmare 20 miljoner kronor, för att de skulle kunna fortsätta arbeta i området, varpå projektledaren för Ericsson valde att lägga på luren och stänga av telefonen.

Projektledaren vittnar sedan om att Asiacell, Ericssons kund, gjorde en överenskommelse med terrorgruppen för att låta Ericsson fortsätta arbeta i området. I utredningen konstateras också att de tre stora mobiloperatörerna i området kommit överens med IS. Alla är kunder till Ericsson.

Brott mot mänskligheten

Advokaterna Kjell Jönsson och Sten de Geer, båda experter inom folkrätt, menar att företaget nu kan vara skyldiga till medhjälp till brott mot mänskligheten, rapporterar skattefinansierande SVT.

– Min bedömning är att en åklagare som får den här rapporten i sin hand inte kan fatta något annat beslut än att inleda en förundersökning om eventuella brott, medhjälp till brott mot mänskligheten, säger Sten de Geer.

Jönsson uttrycker förhoppningar om att dokumentet lämnas över till polisen och förtydligar också att han inte vill ha det i sitt hem på grund av risken för husrannsakan.

– Jag hoppas att det här dokumentet kommer att överlämnas till polis och åklagare av Ericsson självmant när det kommer fram att det finns, säger han.

Även de Geer påpekar att om Ericsson inte haft uppsåt så har man ändå medvetet betalat pengar till en kriminell organisation, vilket kan utgöra ett människorättsbrott.

– Ericsson har inte haft någon önskan eller uppsåt att det ska begås brott mot mänskligheten, men man har betalat till IS i medvetande om att man betalar det här till en organisation som i stort sett uteslutande sysslar med kriminell verksamhet och brott mot mänskligheten, säger Sten de Geer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Frysvaror för hundratusentals kronor slängs efter hackerattack

Publicerad Idag 15:30 – av Jan Sundstedt
ICA Kvantum i Sjöbo uppger att frysvaror för hundratusentals kronor har förstörts. OBS: Arkivbild från ICA Kvantum i Kiruna.

Kylar och frysar i flera ICA- och Coop-butiker har ställts på upp till 50 plusgrader under natten till måndagen. I Sjöbo slänger butiken frysvaror för hundratusentals kronor.

ICA Kvantum i Sjöbo meddelar att man tömmer frysarna på förstörda livsmedel efter vad butiken på Facebook beskriver som en hackning av kylar och frysar.

Butikschefen Rickard Nilsson uppger att någon tagit kontroll över frysarnas temperaturinställningar.

– Så de har höjt temperaturerna i frysskåpen till plus 50 grader. Frysvarorna är förstörda. Det är mat för flera hundratusen kronor.

Annons:

ICA Kvantum i Tomelilla, ICA Nära i Böda och ICA Nära Sankt Olof har meddelat på Facebook att de också drabbats.

Även butiker i Hammenhög och Brösarp uppges ha drabbats, enligt skattefinansierade SVT.

Flera kedjor drabbade

Också Coop har problem i sex butiker i mellersta Sverige.

— Vi har just fått information om att sex butiker i mellersta Sverige har upplevt problem med sina kylar och frysar, säger presschefen Carlos Cancino till TT.

Hur många butiker som totalt drabbats och hur temperaturen kunde höjas är ännu oklart. Ingen gärningsman har pekats ut.

Franska butikskedjorna Intermarché, Coopérative U och Leclerc utsattes den 12 oktober för en liknande attack, där temperaturen i frysarna skruvades upp mot 50 plusgrader.

På ICA Kvantum i Sjöbo är stämningen uppgiven.

— Det är bittert, det är för jävligt, det är tragiskt. Man undrar ju vad de får för vinning av detta, säger Rickard Nilsson.

ICA:s presstjänst beskriver händelsen däremot annorlunda än butikerna.

I ett mejl skriver bolaget att "ett begränsat antal butiker har drabbats av en incident under natten som påverkat butikernas kyl- och fryssystem". ICA uppger att man stöttar butikerna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

SD uppges stoppa pengarna till Riks – mitt i striden om svenskheten

Uppdaterad 31 oktober 2026, Publicerad 31 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Två politiker i separata intervjumiljöer, åtskilda av en sned vit skiljelinje.
Riks fick åtta miljoner kronor från SD under sitt senaste förlängda räkenskapsår. Nu uppges stödet stoppas, medan Mattias Karlsson avvisar att pengarna ska flyttas till Oikos.

Sverigedemokraterna ska stoppa stödet till mediekanalen Riks redan vid årsskiftet, i stället för att trappa ned det fram till 2028, uppger Fria Tider. Bakom förslaget står enligt tidningen vice partiledaren Henrik Vinge och partiideologen Mattias Karlsson. Beskedet kommer mitt i en öppen strid inom partiet om vad svenskhet är, där Riks-kretsen ställt sig mot partitoppens syn på en kulturell svenskhet.

Vice partiledaren Henrik Vinge och partiideologen Mattias Karlsson ska båda ha ställt sig bakom förslaget. Den tidigare planen var att trappa ned finansieringen successivt fram till 2028. Pengarna ska enligt uppgifterna i stället gå till den SD-nära tankesmedjan Oikos, som planerar en satsning på videoproduktion från nya studiolokaler vid Engelbrektskyrkan på Östermalm i Stockholm.

Karlsson medger i ett svar på X att partiet ska banta utgifter. Han svarar inte på om Riks är en av posterna, men avvisar att pengar ska flyttas till Oikos.

"Partiet måste se över alla sina utgifter eftersom intäkterna minskat kraftigt i och med valresultatet, men varken jag eller någon annan har förespråkat att flytta pengar från Riks till Oikos", skriver han.

Annons:

Striden om svenskheten

Konflikten gäller principprogrammets skrivningar om så kallad öppen svenskhet. Kring Jimmie Åkesson, Vinge, Karlsson och Julia Kronlid finns en falang som ser svenskarna som en kulturell och social gemenskap snarare än en etnisk folkgrupp. Kretsen kring Riks vill att partiet tydligare ska bejaka sin nationalistiska särart och motsätta sig det de ser som ett etniskt byte av majoritetsbefolkningen.

Dragkampen om partiets nationalism är inte ny. Den 8 oktober gick Oikos-medarbetaren Carl Eos till försvar för Vinge i Bulletin under rubriken "Begrav etno-nationalismen en gång för alla". "Nationell gemenskap kräver inte biologiska band", skrev han.

Riks-skribenten Mira Klang svarade samma dag med frågan när svensk nationalism blev en integrationskampanj. "Att erkänna de etniska svenskarnas betydelse för den svenska nationens fortlevnad är ren självbevarelsedrift", skrev hon.

På fredagen gav även den tidigare moderate riksdagsledamoten Hanif Bali sig in i debatten med ett angrepp på Karlssons idé om en kulturell svenskhet. "Det finns inga områden där etniska svenskar är i minoritet men där den kulturella svenskheten överlevt", skrev Bali på X.

Halva omsättningen från partiet

Ett stopp skulle slå hårt mot Riks. Kanalens bolag Rplay fick åtta miljoner kronor från SD under sitt senaste räkenskapsår, som förlängdes till 16 månader och sträckte sig från september 2024 till december 2025, rapporterar Dagens Opinion. Det motsvarade ungefär hälften av omsättningen på 16,2 miljoner kronor.

Utan externa bidrag låg intäkterna på 6,8 miljoner kronor. Rörelseresultatet föll samtidigt till 257 000 kronor.

Själv avfärdar Karlsson hela uppgiften om att stödet flyttas.

"Ni hade fel om i princip allt i er förra artikel och ni har fel nu igen. Skaffa er bättre källor. Det är direkt pinsamt faktiskt", skriver han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Färre söker återvandringsbidrag trots höjningen

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad 30 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Johan Forssell vid en presskonferens till vänster och Migrationsverkets logotyp på en glasentré till höger.
Ansökningarna om återvandringsbidrag minskar, men migrationsminister Johan Forssell vill inte se över fler ändringar. Arkivbilder.

Intresset för återvandringsbidraget sjunker trots höjningen till 350 000 kronor. Drygt 200 har fått ja hittills i år, och i september kom bara 24 nya ansökningar.

Sedan höjningen den 1 januari har 786 ansökningar kommit in till Migrationsverket. Av dem är 635 avgjorda, visar myndighetens månadsstatistik till och med september.

Bonnierägda DN skriver att drygt 200 ansökningar har beviljats. Samtidigt har 350 fått avslag och drygt 70 avskrivits.

Utfallet ligger långt under myndighetens egen förväntan. Migrationsverket har bedömt att omkring 600 personer per år skulle få bidraget. Till och med september motsvarar antalet beviljade ungefär en tredjedel av den nivån.

Annons:

Rusning i januari, sedan nedgång

Ansökningarna kom i en våg direkt efter höjningen. Samnytt uppger att 276 ansökningar kom in i januari och 160 i februari. Därefter har kurvan pekat nedåt, och septembers 24 är årets lägsta siffra.

Året innan, när bidraget var 10 000 kronor, sökte 133 personer. En enda fick pengarna.

Beviljat är inte utbetalt

Ett beviljat bidrag är inte detsamma som 350 000 kronor på kontot. Pengarna betalas ut i tre steg: första delen i Sverige, andra vid ankomsten till det nya landet och den sista ungefär 15 månader efter ankomsten, enligt Migrationsverkets presstjänst.

Samma sajt återger myndighetens redovisning till regeringen. Till och med augusti hade Migrationsverket betalat ut 13,5 miljoner kronor, till största delen första delbetalningar. Informationsinsatserna om bidraget kostade under samma tid omkring 9,1 miljoner kronor.

Fel tillstånd och skulder

Det vanligaste skälet till avslag är fel sorts uppehållstillstånd, vilket gäller 145 fall. Ytterligare 31 har fått nej för att tillståndet beviljats efter den 12 september 2024.

Många stoppas också av skulder. Skulder hos Kronofogden fällde 42 sökande och CSN-lån 34.

Syrien är destinationen i 465 av ansökningarna. Därefter följer Irak med 37, Demokratiska republiken Kongo med 35 och Afghanistan med 25.

Forssell vill inte ändra något

Migrationsminister Johan Forssell anser att det har framgått vem bidraget är till för. "Vårt intryck är att det varit tydligt vem bidraget riktar sig till, men givet höjningen har också intresset ökat", skriver han i ett svar till DN.

Några planer på att begränsa bidraget finns inte heller. "Det är inte aktuellt för en övergångsregering att se över ytterligare ändringar", skriver Forssell.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

C-ledaren prövas som statsminister – väntas falla

Valet 2026

Publicerad 29 oktober 2026 – av Redaktionen
Splitmontage med Andreas Norlén vid en pressträff till vänster och Elisabeth Thand Ringqvist i grön Centerpartiet-jacka vid e
Andreas Norlén vill öka trycket i regeringsbildningen genom att låta Elisabeth Thand Ringqvist prövas som statsminister. Arkivbilder från en pressträff respektive ett kampanjsamtal.

Talman Andreas Norlén låter Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist prövas som statsminister på tisdag – trots att stöd saknas. Faller hon går sonderingsuppdraget till Ulf Kristersson.

På torsdagens pressträff meddelade Norlén att Thand Ringqvists sonderingsuppdrag avslutas med en statsministeromröstning där hon är kandidat. Beskedet kom tre dagar efter att hon själv sagt att förutsättningar saknas för en mittenregering.

— Riksdagen röstar om förslaget tisdagen 3 november klockan 13.00, säger Andreas Norlén.

Enligt Norlén innebär omröstningen att riksdagen prövar ett regeringsalternativ med C, S, KD, MP och L. Thand Ringqvist skriver i en kommentar till skattefinansierade statskanalen SVT att hon accepterat att prövas, men att det även finns andra vägar framåt. KD-ledaren Ebba Busch meddelar på X att hennes parti röstar nej, och Liberalernas ledare Simona Mohamsson skriver att Sverige "tar kostnaden för den här lekstugan".

Annons:

Norlén vill sedan valet koppla ihop sonderingar och omröstningar, en lärdom från den utdragna regeringsbildningen 2018. Målet är att hålla tempot uppe och öka trycket på partierna.

Två försök kvar om Thand Ringqvist faller

För att en kandidat ska falla krävs minst 175 nej av riksdagens 349 ledamöter. Avstår tillräckligt många räcker det alltså att kandidaten inte har en majoritet emot sig.

Talmannen får lägga fram fyra förslag. Röstas samtliga ned hålls extraval inom tre månader. Magdalena Andersson (S) föll den 15 oktober med 248 nej mot 99 ja, och bara S röstade för henne.

Faller Thand Ringqvist har talmannen två försök kvar. Kristersson får i så fall en vecka på sig, från den 3 till den 10 november.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.