Dagens industris krönikör Erika Bjerström pekar ut vita män som ett särskilt "klimatproblem". Den tidigare SVT-profilen kopplar mäns resor, köttkonsumtion och högerröstande till den så kallade klimatkrisen – och lyfter fram individuella "koldioxidkvoter" kopplade till kreditkort som en möjlig väg att förändra beteenden.
Erika Bjerström, som tidigare arbetade som global klimatkorrespondent för den skattefinansierade kanalen SVT, skriver i Bonniertidningen Dagens industri att vita män har "en mer negativ klimatpåverkan än kvinnor".
Krönikan bygger bland annat på en sammanfattande studie från 14 länder med titeln "Men, masculinities and the planet at the end of (M)Anthropocene". Bjerström skriver att studien analyserar hur så kallade klimatförändringar hänger samman med mäns beteendemönster.
Hon hänvisar även till en fransk studie från 2025, som enligt henne visar att män orsakar 26 procent mer utsläpp av växthusgaser än kvinnor. Skillnaden beror framför allt på mer bilkörning och högre köttkonsumtion, skriver Erika Bjerström.
En arbetsrapport från brittiska Institute for Fiscal Studies, som bygger på detaljerade konsumtionsdata från Frankrike, anger att kvinnor släpper ut 26 procent mindre än män från mat och transporter.
Efter justering för socioekonomiska faktorer och konsumtionens omfattning återstår enligt rapporten en skillnad på åtta procent.
I krönikan kopplar hon också "klimatfrågan" till svensk partipolitik, och lyfter en Verianmätning från april där 64 procent av kvinnorna uppgav att de tänkte rösta på det rödgröna blocket.
Bland männen var motsvarande siffra 43 procent. "Vad beror det på?", frågar hon i texten.
Bjerström svarar själv att kvinnor "av tradition tar på sig ansvaret för andra, för vård, välfärd och mänskliga relationer". Därefter lägger hon även "ansvaret för kommande generationer och planetens överlevnad" på kvinnornas sida av vågskålen.
"Män har historiskt ansett sig stå över både naturen och kvinnan", skriver hon vidare i krönikan.
Vill slå mot plånboken
Krönikan mynnar ut i vad Bjerström beskriver som det mest effektiva sättet att förändra männens beteende. "Lösningen är att gå igenom det som kanske djupast talar till rika vita män – plånboken".
Bjerström hänvisar därefter till ett förslag från den brittiska tankesmedjan New Economics Foundation om individuella "koldioxidkvoter" kopplade till kreditkort. En person som förbrukat sin kvot skulle i praktiken kunna få köpet nekat vid påstått hög klimatpåverkan.
Hon målar upp ett exempel där "den köttätande mannen" vill flyga till Barcelona över helgen. Vid betalningen lyser kortet då rött med texten "transaktion nekad".
Mannen får då, enligt Bjerströms exempel, köpa så kallade koldioxidkrediter av någon som inte använt sin kvot – "troligen en kvinnlig undersköterska som inte haft råd att semestra utomlands på år och dag".
Hon avslutar med att ett sådant system skulle kunna leda till ändrade beteenden.
Manshat legitimeras alltmer
Krönikan ligger samtidigt i linje med en bredare samtidstendens där öppet förakt mot män – i synnerhet vita män – allt oftare legitimeras i offentligheten.
Erika Bjerström har själv under lång tid varit tongivande för en sådan retorik, där kön, hudfärg och konsumtionsmönster vävs samman till en politisk förklaringsmodell.
Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat den växande mansfientligheten i samhällsdebatten, med artiklar som visar hur pojkar väljs bort vid könsaborter, hur forskning som gynnar män ofta möts av negativa reaktioner och hur kritiker varnar för att rättssäkerheten urholkas i sexualbrottsdebatten, för att ta några exempel.
Dagens industri understryker att krönikan publicerades som en fristående krönika och att analyser och ställningstaganden är skribentens egna.
