Annons:

Energimyndigheten: Svenskarna måste använda mindre el

Energikrisen

Publicerad oktober 6, 2022 – av Redaktionen
Energimyndighetens kampanj riktar sig i "första hand" till hushållen.

Makthavarna tycks inte ha några faktiska planer på att lösa den akuta energikrisen i Sverige och Europa. Istället lanserar Energimyndigheten nu en landsomfattande kampanj där svenska hushåll uppmanas att använda mindre vatten, sänka temperaturen inomhus och på andra sätt minska sin elförbrukning.

Vi behöver alla bidra till att minska vår elanvändning” hävdar myndigheten på sin hemsida och menar vidare att ”varje kilowattimme räknas”. Svenska medborgare ska därför sänka värmen inomhus, använda mindre varmvatten, täta sina fönster och dörrar och främst försöka använda el på helgerna, nätterna och mitt på dagen – detta för att ”avlasta elsystemet”.

– Ambitionen är att nå ut brett, i första hand till hushållen. Vi vänder oss i mindre utsträckning till näringslivet även om de här råden och tipsen är tillämpbara även i exempelvis kontorsmiljö, säger Gustav Ebenå, avdelningschef vid Energimyndigheten till SVT.

Kampanjen kommer att sändas i tv, radio och via sociala medier – men också synas i kollektivtrafiken och i offentliga miljöer.

Annons:

– Vår paroll är att varje kilowattimme räknas. Det vi vill bidra till är att varje bidrag spelar roll och summan av många bäckar små blir en väsentlig påverkan, säger Ebenå vidare.

Foto: faksimil/Energimyndigheten

Den landsomfattande kampanjen lanseras efter att EU-nationerna enats om att sänka sin elförbrukning i samtliga länder med minst fem procent. Liknande kampanjer har sedan tidigare dragits igång i flera andra europeiska länder – och även där har medborgarna uppmanats att sänka sin levnadsstandard och sin elförbrukning.

Just nu handlar det för Sveriges del om rekommendationer, men Energimyndigheten utesluter inte att ”tonen kan behöva skärpas” om energikrisen förvärras ytterligare under vintern. Man utesluter inte heller att planerade elavbrott kommer att införas runt om i landet och att svenskar under perioder tvingas leva utan ström.

– Räcker det här för att vi ska hitta de 5–10 procents förbrukning som gör att vi inte behöver göra planerade avbrott så är det väldigt bra, säger Gustav Ebenå.

Några planer eller strategier kring hur elkrisen snabbt ska lösas eller när Sverige kan återgå till ett energimässigt normalläge presenterar inte myndigheten, istället nöjer man sig med att hävda att energisituationen på grund av kriget i Ukraina är ”kraftigt ansträngd” och att ”det finns risk att elen inte räcker”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Saudiarabien ställer in oljelaster till Europa

Energikrisen

Publicerad Idag 11:03 – av Emil Fjellstedt
Satellitbilder som visar en skadad pumpstation och en rökplym över Saudiarabien.
Satellitbilder visar brandskador vid en pumpstation längs Saudiarabiens öst-västliga oljeledning och en rökplym över landet efter torsdagens drönarangrepp.

Saudiarabien har meddelat europeiska kunder att en del av de råoljelaster som skulle lastas i september ställs in, och lastningen i Yanbu vid Röda havet har avbrutits. Beskedet kom under tisdagen, fyra dagar efter att kungadömet stängde den öst-västliga oljeledningen – och polska statskontrollerade Orlen, som bytte bort rysk olja mot saudisk, letar nu ersättningslaster.

Uppgifterna kommer från handels- och sjöfartskällor, skriver Reuters. Statliga Saudi Aramco har avböjt att kommentera. Hur många laster till Europa som faller bort, och hur länge lastningen i Yanbu ligger nere, har Reuters inte kunnat fastställa.

Bakgrunden är drönarangreppen mot den öst-västliga ledningen, som Saudiarabien stängde under fredagen som försiktighetsåtgärd, enligt energiministeriet. Utrikesministeriet uppger att ledningen träffades av flera drönare från Irak i Riyadh- och Medinaområdena. Riyadh lägger skulden på irakisk milis. Ingen grupp har tagit på sig ansvaret.

Den sista vägen ut från oljefälten

Ledningen går cirka 1 200 kilometer från de östra oljefälten till Yanbu vid Röda havet. De senaste sex månaderna har den varit huvudvägen för saudisk export, sedan Hormuzsundet i praktiken stängts av kriget. Enligt Reuters har den flyttat 4–5 miljoner fat per dag, omkring 4–5 procent av världens utbud.

Med ledningen stängd och Yanbu stoppat är båda de saudiska exportvägar som Europa har haft att räkna med ur funktion samtidigt.

Polen bytte leverantör – och får nu leta

Aramco blev Orlens största leverantör 2022 och står i dag för omkring 40 procent av bolagets olja, sedan Polen skurit ned beroendet av rysk råolja. Enligt fem branschkällor söker bolaget nu ersättningslaster från Nordsjön och mer avlägsna marknader. Leveranserna till raffinaderierna fortgår tills vidare utan avbrott, enligt Orlen.

Brent stängde under tisdagen på 108,75 dollar fatet. På den fysiska europamarknaden låg dated Brent kring 122 dollar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Visegradländerna sätter stopp: Allt som gör energin dyrare ska blockeras

Energikrisen

Publicerad september 11, 2026 – av Emil Fjellstedt
Polens premiärminister Donald Tusk talar i EU-parlamentet med EU-flaggor i bakgrunden.
Donald Tusk har gjort sänkta energipriser till en förutsättning för att europeisk industri ska kunna konkurrera med Kina och USA.

Visegradländernas regeringschefer meddelade vid ett möte i Bratislava den 10 september att de kommer att blockera EU-förslag som riskerar att driva upp energipriserna. Polens premiärminister Donald Tusk beskrev blockeringen som en fråga om överlevnad för hela EU och krävde att industrin skyddas: konkurrensen med Kina och USA är enligt honom en dagdröm så länge elräkningarna ser ut som i dag.

Vid mötet på Bratislavas slott deltog premiärministrarna från Polen, Ungern, Slovakien och Tjeckien tillsammans med Irlands regeringschef Micheal Martin. De fyra regeringscheferna var eniga om att de höga elpriserna skadar konkurrenskraften, och Slovakiens premiärminister Robert Fico beskrev sänkta elpriser som V4-ländernas centrala gemensamma fråga.

Tusk var den som formulerade beskedet skarpast. Länder som Polen och andra i regionen betalar några av världens högsta elpriser, och V4 kommer inte att släppa igenom förslag från europeiska institutioner eller andra länder som försämrar deras energisituation. Han pekade uttryckligen ut ETS1 och ETS2 – EU:s system för handel med utsläppsrätter – som exempel.

Allt som medför risk för dyrare energi ska blockeras, enligt Tusk, eftersom det handlar om överlevnad inte bara för de fyra länderna utan för hela EU.

Allt som medför en risk för dyrare energi kommer att blockeras av oss.

"Vi kan avfärda drömmarna"

Enligt Tusk har unionen inte råd med ytterligare en dag av naivitet när det gäller ambitiös politik, och industrin måste skyddas. Hans slutsats om det industriella läget var kompromisslös.

Vi kan avfärda drömmarna om att konkurrera med Kina eller USA om energipriserna här förblir som de är i dag.

Konkreta förslag på bordet

Fico nöjde sig inte med kritiken. V4 ska agera proaktivt och lägga fram egna förslag: förändringar i utsläppshandeln, en separering av gasprisernas roll i prissättningen av el och alternativa former för elhandel via Leipzigbörsen. Han motsatte sig samtidigt att en del av de nationella ETS-intäkterna förs över till EU:s budget.

Positionen är ingen nyhet i sak. Redan i ett gemensamt uttalande från mötet den 23 juni pekade V4-ledarna ut de höga energipriserna som en gemensam EU-politisk fråga och nämnde en revidering av utsläppshandelssystemet bland det som krävde samordnat agerande. Skillnaden är att beskedet nu formuleras som ett hot om blockering.

Martin uppgav att Irland under sitt ordförandeskap i EU:s råd lägger fram ett förslag till ny europeisk budget inom några veckor.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fortum söker statligt stöd för nya reaktorer i Oskarshamn

Energikrisen

Publicerad augusti 27, 2026 – av Emil Fjellstedt
Oskarshamns kärnkraftverk sett över havet.
Oskarshamns kärnkraftverk. Fortums planerade projekt på Ävrö ska ligga strax intill den befintliga anläggningen.

Fortum har genom ett nybildat projektbolag ansökt om statligt stöd för att bygga nya kärnkraftsreaktorer på Ävrö i Oskarshamns kommun. Projektet kan få en elektrisk effekt på mellan 1 200 och 3 400 megawatt.

Planerna omfattar alternativ med både små modulära reaktorer, SMR, och storskaliga reaktorer. Den tänkta platsen ligger strax intill det befintliga kärnkraftverket, skriver Regeringskansliet.

Det är den femte ansökan om stöd sedan modellen öppnade i augusti 2025. Tidigare ansökningar har lämnats av Videberg Kraft, Blykalla, Studsvik och Nordic Baseload Power.

Finansdepartementet ska nu granska ansökan och förhandla med bolaget om stödets villkor och omfattning. Därefter krävs en prövning enligt EU:s statsstödsregler.

Stödet kan bestå av statliga lån för bygge och provdrift samt prissäkringsavtal för den framtida elproduktionen. Den samlade stödmodellen är begränsad till projekt på omkring 5 000 megawatt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-boomen pressar brittiska elnätet

Energikrisen

Uppdaterad juli 30, 2026, Publicerad juli 30, 2026 – av Emil Fjellstedt
Serverkorridor i ett datacenter med rack och en arbetsvagn med skärm.
Serverkorridor i ett datacenter.

Storbritanniens energitillsynsmyndighet vill införa avgifter och skärpta krav för datacenter som söker elnätsanslutning. Bakgrunden är en kraftig ökning av förfrågningar, där AI- och molntjänster driver upp efterfrågan på kapacitet.

Ofgem har inlett ett samråd om nya regler för stora datacenterprojekt i Storbritanniens anslutningskö.

Myndigheten vill rensa bort ansökningar för projekt som bedöms sakna tillräcklig finansiering, mognad eller avsikt att faktiskt ansluta till elnätet.

Enligt Ofgem ökade den kontrakterade efterfrågan i kön från 41 gigawatt i november 2024 till 125 gigawatt i juni 2025.

Datacenterprojekt står för minst 80 gigawatt av ökningen, enligt tillsynsmyndigheten.

Avgift för att behålla plats i kön

Förslaget innebär en särskild åtagandeavgift för stora datacenter när de accepterar ett anslutningserbjudande. Avgiften föreslås ligga mellan 237 500 och 712 500 pund per megawatt och vara återbetalningsbar så länge projektet fullföljs.

Om en utvecklare lämnar anslutningskön innan anläggningen tas i drift ska avgiften däremot gå förlorad. Projekten ska också kunna visa konkreta framsteg, exempelvis finansiell kapacitet, kommersiell mognad och upphandling, för att behålla sin plats.

Ofgem beskriver åtgärderna som ett sätt att frigöra nätkapacitet för projekt som är redo att bygga och ansluta.

Myndigheten varnar för att spekulativa ansökningar kan försena andra satsningar och skapa osäkerhet kring hur mycket nätinfrastruktur som verkligen behövs.

AI-satsningar möter elnätets begränsningar

Den brittiska regeringen vill bygga ut landets AI- och molnkapacitet, men den växande datacentersektorn har samtidigt blivit en flaskhals i elnätets anslutningssystem. Ofgem uppger att datacenter i dag står för en betydande del av efterfrågan i kön.

Trycket på nätet syns i gapet mellan projekten som köar och den kapacitet som faktiskt kan tas i bruk. Ofgem vill därför att utvecklare ska behöva visa att de har finansiering, kommersiell mognad och pågående upphandling innan de får blockera utrymme i kön.

För hushållen sammanfaller kapacitetsproblemen med fortsatt höga energikostnader.

Ofgems pristak för gas och el från den 1 juli till den 30 september 2026 motsvarar 1 862 pund per år för ett hushåll med typisk förbrukning, vilket är 13 procent högre än under föregående kvartal.

Storbritanniens parlamentsbibliotek bedömer att pristaket under perioden ligger 53 procent över nivån vintern 2021/22. Den snabba efterfrågan från datacenter har inte ensamt orsakat hushållens energipriser, men den ökar kraven på ett redan hårt belastat nät.

Samrådet är öppet till den 16 september. Förslaget ingår i Ofgems bredare arbete med att förändra systemet för elnätsanslutningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.