Bristande kunskaper i svenska hos allt fler doktorander

publicerad 13 februari 2024
- av Sofie Persson
Bristande språkkunskaper kan leda till social isolering.

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


14 150 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Omkring 30 procent av doktoranderna på Göteborgs universitet talar lite, eller ingen svenska alls. Bristande språkkunskaper riskerar också att öka risken för social isolering och gör det svårt för doktoranderna att ta del av all nödvändig information.

Under 2013/2014 talade cirka 15 procent av universitets doktorander ingen eller endast lite svenska, enligt rapporter från studentkåren. Det ökade till 25 procent under 2018/2019 och 2023 landar siffran på 30 procent, enligt Universitetsläraren.

Doktorandrapporten för 2020 visar också att åtskilliga utländska doktorander upplever att deras bristande kunskaper i svenska språket kan leda till social uteslutning. 50 procent av kvinnorna och 37 procent av männen uppger att de känner sig åsidosatta på grund av språkbegränsningen och i undersökningar från Lunds universitet kan man se liknande resultat.

Man ska inte glömma att doktorander är här i minst fyra år, ofta fem eller sex år. Alltså en avsevärd del av en livstid. Då kan det finnas ett starkt personligt incitament att lära sig det språk som talas i det land man lever, säger Susanna Karlsson, docent i svenska vid Göteborgs universitet och expert i arbetet med en ny språkpolicy vid universitet.

Det kan handla om att all nödvändig information inte alltid finns på engelska, men även om hur språkbegränsningarna påverkar sociala kontakter både utanför och vid universitetet. Som exempelvis möten, seminarier eller fikarasten.

Språkkrav kan ge resultat

Vidare pekar Karlsson på regeringens planer på att införa krav på språkkunskaper i svenska för att få permanent uppehållstillstånd och menar att detta kommer att vara “ett starkt incitament för doktorander att lära sig svenska”.

Om det är intressant att behålla internationella doktoranders kompetens i Sverige kan man tänka sig att en del institutioner kommer att satsa på doktoranders svenskkunskaper genom att exempelvis göra svenskstudier förlängningsgrundande, säger hon.

I rapporten understryker också doktoranderna själva en önskan om att all nödvändig information ska finnas på engelska, samt att kurser i svenska bör göras mer tillgängliga.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!