MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 15 mars 2025

lördag 15 mars 2025

Akademiska sjukhuset i Uppsala i kris

Välfärdskollapsen

publicerad 28 juli 2023
– av Jan Sundstedt
Sjukhus Uppsala personal
Två av de anställda som nu larmar om problemen på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har stor brist på personal och vårdplatser. Det har lett till en abnormt hög arbetsbelastning för vårdpersonalen. För att lösa den akuta situationen ombeds de anställda att arbeta över 12 timmar per dag – utan raster.

Biträdande sjukhusdirektören Karouk Said kommenterar det allvarliga läget.

Varje medarbetare som slutar på Akademiska sjukhuset av arbetsmiljöskäl är ett misslyckande.

Uppsägningar väntar

Arbetsbelastningen på akutmottagningen har nu resulterat i att flera anställda antingen har, eller planerar att säga upp sig. Personalen vittnar om att de knappt hinner ta rast eller gå på toaletten under en arbetsdag.

Sjuksköterskan Carola Matsson är en av de som nu bestämt sig för att sluta på sjukhuset.

Jag slutar i oktober. Jag har nått vägs ände. Jag orkar inte ha det så här, säger Carola Matsson.

Annika Hemström, specialistsjuksköterska inom akutsjukvård och styrelseledamot i Vårdförbundet Uppsala, är djupt oroad.

– Det är fruktansvärt långa arbetspass. Man blir väldigt utmattad och sliten av att jobba så långa pass. Vi har en enorm bemanningsbrist och något måste göras nu, säger hon.

Louise Celander Tocklin, undersköterska, håller med.

De får inte tiden att räcka till för det de ska göra och det är patienterna som blir lidande.

Sjukhusledningen bemöter kritiken

Biträdande sjukhusdirektören Karouk Said meddelar att sjukhusledningen nyligen haft ett möte med Arbetsmiljöverket, där man presenterade en omfattande åtgärdsplan för hur de ska lösa problemen på akutmottagningen.

– Vi arbetar för att förbättra flödet på akutmottagningen. Vi har planer på fler slutenvårdsplatser som kommer att öppnas efter sommaren, säger han till SVT.

Han menar att sjukhusledningen bör bli bättre på att informera de anställda om sina åtgärder, så att personalen känner att ledningen tar problemen på allvar. Men enligt Karouk är problemen inte lätta att lösa.

– Det finns ingen snabb lösning på den här frågan, säger Karouk Said.

Carola Matsson uttrycker det som många i personalen känner.

Det är som att prata med döva öron.

Ica-vd:n om skenande matpriserna: ”Gör allt för att hjälpa kunderna”

Välfärdskollapsen

publicerad 7 mars 2025
– av Isac Boman
Ica Sveriges vd, Eric Lundberg, hävdar att matjätten gör allt man kan för att få ner priserna.

Sveriges skenande matpriser har lett till upprop och uppmaningar till bojkott av de stora matvarukedjorna i landet och många svenskar menar att livsmedelsjättarna berikar sig på befolkningens bekostnad.

ICA Sveriges vd, Eric Lundberg, slår dock ifrån sig den hårda kritiken och hävdar att man ”gör allt vi kan för att hjälpa kunderna” – trots att man gjorde mångmiljardvinster förra året.

Nya Dagbladet uppmärksammade nyligen hur det under vecka 12 planeras en större bojkott av landets stora matbutiker i protest mot de stigande matpriserna – ett initiativ som fått stora spridning på sociala medier.

– Matpriserna blir mycket extrema. De påverkar alla just nu, både mig som tjänar bra men också de som har det väldigt tufft ekonomiskt, konstaterar Robin Lindgren, från Eskilstuna.

På sociala medier vittnar ensamstående föräldrar, sjukskrivna och pensionärer om hur deras ekonomi redan tidigare varit på bristningsgränsen efter kraftigt höjda boendekostnader och en allmänt ökad prisbild – och att det nu gått så långt att de känner sig tvingade att prioritera bort maten.

”Dags att säga ifrån”

Redan för ett år inkom larm om att många ensamstående föräldrar inte har råd att äta sig mätta eller tvingas avstå näringsriktig mat. Allt fler söker också hjälp av kyrkan eller ideella organisationer och det är vanligt att föräldrarna själva avstår mat för att barnen ska kunna få den mat de behöver.

Det har länge riktats anklagelser mot matjättarnas ägare om att de höjer priserna betydligt mer än vad som är befogat av den allmänna prisutvecklingen, och att de utnyttjar inflationen och en osäker världsekonomi för att profitera på svenska konsumenter.

Matpriserna i Sverige har skjutit i höjden, och de som drabbas hårdast är de som redan kämpar för att få ekonomin att gå ihop – fattiga, studenter och pensionärer. Samtidigt redovisar de stora matkedjorna fortsatt höga vinster. Det är dags att säga ifrån!”, konstaterar Filippa Lind, initiativtagare till bojkottningskampanjen.

”Gör allt i vår makt”

ICA är den i särklass största och mest inflytelserika livsmedelsaktören i Sverige, och vd:n Eric Lundberg, hävdar att han ”förstår kundernas frustration” och att man inte alls okynneshöjer priserna.

– Vi gör allt i vår makt. Vi förhandlar med våra leverantörer. Förra året investerade vi över en miljard i att sänka, mota, matpriserna. Vi sänkte priset på frukt och grönt med över 12 procent, hävdar han.

–Vi gör verkligen allt vi kan för att hjälpa kunderna i den här svåra och utmanande tiden, bedyrar Lundberg vidare.

”Investerat för att hjälpa kunderna”

Samtidigt gjorde Ica Sverige förra året en bruttovinst på hela 26 miljarder kronor – men vd:n anser inte att det är någonting märkligt.

– Vi har investerat för att hjälpa kunderna, säger han och menar att livsmedelsbranschen är ”en väldigt investeringsintensiv bransch”.

– Om vi jämför prisökningstakten och priserna jämfört med till exempel övriga EU så har vi haft en lägre prisökningstakt i Sverige. Tittar man också på den totala dagligvaruhandeln så är det endast två av sex aktörer som faktiskt är lönsamma, påstås det.

Icas andel av den svenska dagligvaruhandeln utgör cirka 50 procent. Tillsammans med Axfood och Coop står man för cirka 90 procent av livsmedelsförsäljningen.

Psykiska ohälsan fortsätter öka i skolan – lågpresterande elever mår sämst

Välfärdskollapsen

publicerad 7 mars 2025
– av Redaktionen

Den psykiska ohälsan bland unga har ökat lavinartat de senaste decennierna – allra sämst mår de elever som inte klarar av skolans uppsatta kunskapsmål.

En omfattande studie visar att det finns tydliga samband mellan psykiatriska diagnoser som ångest, depression och undermåliga skolresultat.

Forskare vid Umeå universitet har följt över tre miljoner elever mellan 1990 och 2018 och konstaterar att resultaten visar att ”skolprestation och psykisk ohälsa blivit alltmer sammanlänkade”.

Psykiatriska diagnoser har ökat i hela ungdomsgruppen, men utvecklingen har varit som mest dramatisk bland lågpresterande elever. Dödligheten till följd av självmord och missbruk har också ökat i denna grupp, medan den varit stabil för andra ungdomar”, skriver universitet.

– Ökningen gäller både på kort och lång sikt. Vi studerar eleverna när de går i årskurs 9 men följer dem också i flera år efter att de gått ut grundskolan. Den ökade ohälsan är påtaglig även upp i 20-årsåldern, förklarar docent Björn Högberg som medverkat i studien.

Man ser att psykisk ohälsa bland unga har ökat sedan 90-talet – och att svensk skola genomgått flera reformer och förändringar under denna period. Förändringar som bland annat lett till att allt fler elever misslyckas med att komma in på gymnasiet eller slutföra sin gymnasieutbildning.

Ökad risk för självmord

Genom att följa alla elever som gick ut årskurs 9 i Sverige mellan 1990 och 2018 kan man se hur korrelationen mellan skolmisslyckanden och psykiatriska diagnoser blivit allt starkare över tid.

– Såvitt vi känner till har inga motsvarande studier gjorts i något annat land, så vi vet inte om utvecklingen är unik för Sverige. Vad som dock är känt sedan tidigare är att självrapporterad psykisk ohälsa liksom dödlighet i överdoser bland unga över lag har ökat mer i Sverige än i de flesta andra europeiska länder, förklarar Högberg.

Utvecklingen beskrivs som oroande och man menar att den som presterar dåligt i skolan löper en ”betydligt högre risk att drabbas av allvarliga psykiatriska tillstånd” än övriga i framtiden och att det också finns en ökad risk för suicid och missbruk.

– Ett annat sätt att uttrycka det är att ojämlikheten i psykisk hälsa har ökat, och att detta framför allt har drivits av flickor och unga med svensk bakgrund. Trenderna för elever med utländsk bakgrund är dock svårtolkade då de vanligaste ursprungsländerna bland eleverna varierar över perioden, fortsätter docenten.

”Omfattande behov av stöd”

Forskarna menar att det är nödvändigt att noga analysera vilka konsekvenser de olika skolreformerna faktiskt har haft på ungdomarnas psykiska hälsa och arbeta aktivt för att minska antalet skomisslyckanden.

Man betonar att man ännu så länge bara kan säga med säkerhet att det finns ett samband mellan överrisk för psykisk ohälsa och svaga skolresultat – man inte hur de olika faktorerna påverkar.

– För närvarande kan vi inte uttala oss om orsakssambandet men vi planerar att titta närmare på det framöver. Oavsett så handlar det om en mycket utsatt grupp med omfattande behov av stöd, behov som tyvärr inte verkar tillgodoses i tillräcklig utsträckning idag, avslutar Björn Högberg.

Felen ökar på det svenska järnvägsnätet

Välfärdskollapsen

publicerad 2 mars 2025
– av Jan Sundstedt
järnväg järnvägar Sverige
Det svenska järnvägsnätet upplever enligt rapporter en alarmerande ökning av anmälda problem.

Det svenska järnvägsnätet upplever en alarmerande ökad mängd fel, något som skapar stora problem för såväl resenärer som godstransporter. Trafikverket säger sig arbeta intensivt för att åtgärda problemen, men trots detta slits järnvägen snabbare än vad den åtgärdas.

Enligt uppgifter till skattefinansierade SVT, har antalet anmälda fel på det svenska järnvägsnätet ökat till 73 649 under 2024 – den högsta nivån sedan 2018. Det handlar om allt från nedrivna kontaktledningar till sprucken räls och trasiga växlar.

Vi befinner oss i en fas där anläggningen bryts ned i allt snabbare takt, säger Jon Sundh, avdelningschef, Järnvägssystem Underhåll på Trafikverket, till branschtidningen Järnvägsnyheter.

Foto: Pixabay

Underhållsskulden växer

Att återställa järnvägen beräknas i dagsläget kosta 91 miljarder kronor. Samtidigt som felen ökar uppger Trafikverket dock att järnvägsunderhållet intensifieras.

Järnvägsunderhållet går på högvarv där vi rustar upp och byter ut allt från spår till signaler i en allt större skala och i en snabbare takt. Vi genomför fler åtgärder än någonsin tidigare, detta samtidigt som det också rullar fler tåg än någonsin, uppger Jon Sundh.

Tillsammans med tågoperatörer och branschaktörer planeras enligt Trafikverkets utsago ett flertal åtgärder för att komma till rätta med problemen.

Ett pågående exempel är utbytet av hela elkraftsanläggningen på Västra stambanan mellan Göteborg och Alingsås, som inleddes i januari i år. Arbetet har enligt uppgifter hittills fortskridit utan större trafikproblem.

Vi vässar både vår planering och våra produktionsmetoder för att få ut så många arbeten som möjligt i spåren med så liten påverkan på trafiken som möjligt. Det handlar också om att utveckla affärsformer och branschsamarbeten. Vi ser att vi stegvis ökar vår förmåga och är på väg mot ett effektivare underhåll, säger Jon Sundh.

Ica-vd:n om skenande matpriserna: ”Svårt att ge några prognoser”

Välfärdskollapsen

publicerad 23 februari 2025
– av Redaktionen
Det finns inget klart svar på när eller ens om matpriserna förväntas "normaliseras" igen.

De svenska livsmedelspriserna har stigit kraftigt de senaste åren, och det finns en utbredd oro att prishöjningarna kommer att fortsätta under 2025.

– Det är väldigt svårt att ge några prognoser, hävdar Ica Sveriges vd Eric Lundberg.

På bara ett år har priserna på livsmedel i genomsnitt ökat med 2,2 procent – och höjts på många enskilda produkter med flera tiotals procent.  Prisökningen i januari var dessutom den största under någon enskild månad sedan mars 2023.

– Vi befinner oss i en fortsatt utmanande situation. Vi har krig i vår omvärld som påverkar varutransporter, fördröjningar i frakter som behöver gå omvägar och de generella kostnadsökningarna både kopplat till räntor och valuta, hävdar Ica-toppen.

– Sedan ser vi också tyvärr att råvarupriserna påverkas av skördarna, kopplat till klimatfrågorna, fortsätter han.

Kaffe, te, kakao och gurka är några av de produkter som ökat mest i pris, och enligt Lundberg kan åtminstone gurkornas prisökningar förklaras med sämre skördar på grund av kyla i södra Europa.

Många menar dock att livsmedelskedjorna passar på att utnyttja inflationen och omvärldsläget och höjer priserna betydligt mer än vad som är motiverat och rimligt.

”Stor volatilitet i marknaden”

När nyhetsbyrån TT frågar vad Ica gör för att faktiskt och konkret sänka matpriserna, ger Lundberg inget tydligt svar:

– Vi har under en lång tid jobbat med att effektivisera vår organisation, jobbat med att ta ut kostnader och då sänkt priserna till landets Ica-handlare. Det här är ju någonting vi så klart kommer fortsätta göra.

Han vill dock inte svara på hur stora prisökningar konsumenterna kan förvänta sig framöver eller vilka livsmedel som förväntas öka mest i pris.

– Det är väldigt svårt att ge några prognoser… Jag vill inte uttala mig om enskilda varugrupper. Det är en väldigt stor volatilitet i marknaden just nu, säger Lundberg.

Share via
Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.

Send this to a friend