MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 19 februari 2025

onsdag 19 februari 2025

170 000 svenskar väntar på operation

Välfärdskollapsen

publicerad 15 mars 2024
– av Sofie Persson
13 500 svenskar har väntat längre än ett år på att få opereras.

Över 172 000 patienter står i kö för att opereras, enligt aktuella väntetider inom vården. En av tio hinner bli så dålig att någon operation inte längre är möjlig att genomföra.

Orsakerna till de långa väntetiderna för operation kan vara flera eftersom det är mycket som ska stämma in för att man ska kunna ha möjlighet att genomföra ingreppet. Bland annat kan akuta operationer komma emellan och ofta behövs både intensivvårdsplats och en vårdplats efter operationen. I nuläget har exempelvis 13 500 personer i kön väntat längre än ett år, och det är inte ovanligt att patienterna hinner bli för dåliga, eller sjuka, för att kunna genomgå sin operation.

Birgitta Albinsson i Göteborg fick exempelvis vänta fyra år för en ryggoperation, bara för att få veta att hennes allmäntillstånd blivit för dåligt för att en sådan skulle kunna genomföras.

Jag är helt avskriven. Han bad om ursäkt hur dåligt skött mitt ärende var och så förklarade han att det inte gick att operera, säger hon till skattefinansierade SR.

På ryggkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. där Birgitta skulle ha opererats, larmade åtta kirurger redan i november om att operationstiderna var orimligt långa och långt över vårdgarantin.

Att se sina patienter fysiskt och psykiskt fara illa på grund av orimliga väntetider på 2–3 år är inte en uthärdbar verksamhet. Det är inte etiskt försvarbart att detta tillåts fortgå. Vi har alla tankar på att ge upp och lämna en verksamhet vi brinner för och lagt mycket tid och kraft för att bli bra på”, skrev man i en debattartikel i Göteborgsposten.

Svenska arbetslösheten skenar

Välfärdskollapsen

publicerad 17 februari 2025
– av Redaktionen
Nästan 600 000 personer klassas nu som arbetslösa enligt SCB:s statistik.

I januari ökade antalet arbetslösa med 114 000 till nästan 600 000 jämfört med samma månad 2024. Det innebär att arbetslösheten nu ligger på 10,4 procent – och det förväntas dröja innan den negativa trenden vänder.

I januari var 5,1 miljoner människor mellan 15 och 74 år sysselsatta i Sverige – samtidigt som 592 000 befann sig i arbetslöshet. Den definitionen innebär att arbetslösheten ökat från 8,5 procent till 10,4 på bara ett år.

– Arbetslösheten ökade i januari. Samtidigt ser vi en minskning i antalet kvinnor utanför arbetskraften, säger Charlotta Olofsson, statistiker på Arbetskraftsundersökningarna på SCB.

Antalet långtidsarbetslösa uppgick till 173 000 och sysselsättningsgraden låg på 67,1 procent, jämfört med 67,6 procent för ett år sedan. Vid årsskiftet var omkring 377 000 personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen – vilket är cirka 27 000 fler än samma period 2024.

Förväntad ljusning till hösten

Arbetsförmedlingens analysdirektör Eva Samakovlis säger till statstelevisionen, SVT, att ett skäl till att arbetslösheten fortsätter att stiga är att ”hushållens konsumtion utvecklats svagare än vad vi har förväntat oss”.

Samtidigt förväntar man sig att den negativa trenden ska vändas – även om det bedöms gå långsamt.

– Vår bedömning är att arbetslösheten kommer sluta öka under våren 2025 för att sedan börja minska successivt under hösten 2025.

Hyresgästföreningen larmar: Bostadsbidraget på väg att självdö

Välfärdskollapsen

publicerad 25 december 2024
– av Jan Sundstedt
I spåren av den eskalerande relativa fattigdomen i Sverige får allt färre hushåll bostadsbidrag beviljat.

Hyresgästföreningen slår nu akut larm om bostadsbidragets framtid. Deras senaste lägesrapport visar att stödet, som varit oförändrat sedan 90-talet, tappar sin relevans. Inom ett decennium riskerar bostadsbidraget att självdö – om inget görs för att modernisera det.

Hyresgästföreningens tredje och sista rapport för året avslöjar alarmerande fakta om bostadsbidraget. Antalet hushåll som får stöd har minskat dramatiskt de senaste två decennierna, trots att befolkningen vuxit med två miljoner. År 1998 fick 10 procent av befolkningen bostadsbidrag, medan andelen idag har krympt till 3 procent.

När bostadsbidraget infördes på 1930-talet var det en viktig reform för att utjämna inkomstskillnader och stötta trångbodda, fattiga barnfamiljer. Idag har bostadsbidraget nästan helt spelat ut sin roll, samtidigt som utsattheten kvarstår och ojämlikheten ökar. Om inget görs kommer bostadsbidraget att ha självdött inom tio år, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen.

Hyresnivåer från 1997 – trots dubblerade hyror

Enligt rapporten har de hyresnivåer som bidraget tar hänsyn till legat fast sedan 1997, trots att hyrorna fördubblats. För en ensamstående vuxen täcker bidraget som mest 5 300 kronor i hyra, men om reglerna följt hyresutvecklingen skulle beloppet ligga på omkring 11 000 kronor.

Ragnar Bengtsson är bostadspolitisk utredare på Hyresgästföreningen.

Eftersom bostadsbidraget inte är indexerat utan beroende av aktiva politiska beslut för att höjas så tappar bidraget kopplingen till hyres- och inkomstutvecklingen när de politiska besluten lyser med sin frånvaro. Hyresutvecklingen har sprungit ifrån bostadsbidraget, och menar politiken allvar med att bostadsbidraget ska öka jämlikheten på bostadsmarknaden så måste det kompensera dagens hyror, inte 90-talets.

En skuldfälla för de mest utsatta

Rapporten pekar även på bostadsbidragets roll som en skuldfälla. Varje år blir mellan 35 och 40 procent av de som tar emot bostadsbidrag återbetalningsskyldiga. För unga är siffran ännu högre – hälften måste betala tillbaka, och ofta handlar det om betydande summor.

Ett vanligt exempel är att hushåll kan behöva återbetala pengar de fått tidigare under året, om inkomsten ökat senare samma år. Återkraven, som kan dröja flera år, ska betalas inom 30 dagar – annars går ärendet vidare till Kronofogden.

Blotta risken att bli återbetalningsskyldig gör att många hellre struntar i att söka, trots att de har rätt till ett bostadsbidrag som skulle kunna göra skillnad för familjens ekonomi. Det är faktiskt ganska hårresande att bostadsbidraget är utformat på ett sätt som helt kan slå undan benen för en familj med skör ekonomi och för de som allra mest behöver samhällets stöd, säger Ragnar Bengtsson.

Risk för total avveckling

Om utvecklingen fortsätter oförändrad beräknas bostadsbidraget avskaffa sig självt senast 2035. Från 2030 kommer inkomstramarna att vara så snäva att bostadsbidraget i princip endast betalas ut till hushåll med ekonomiskt bistånd, enligt rapporten.

Hyresgästföreningens granskning understryker behovet av politiska åtgärder för att anpassa bostadsbidraget till dagens inkomst- och hyresnivåer. Annars, varnar de, kommer ett av de viktigaste verktygen för att minska ojämlikhet på bostadsmarknaden att gå förlorat.

 

Fotnot: Samtliga citat i artikeln är hämtade från Hyresgästföreningens artikel i ämnet, publicerad 2024-12-23

Fattigdomen sprider sig – en tuff jul väntar för många hushåll

Välfärdskollapsen

publicerad 23 december 2024
– av Jan Sundstedt
Jul
Allt fler hushåll i Sverige kämpar med att få ihop julen ekonomiskt.

Minst en halv miljon svenskar lever i fattigdom och trycket ökar på organisationer som Stadsmissionen inför julen. Hjälpbehoven är rekordstora, vilket speglar en ökad utsatthet i hela landet.

De som tidigare kanske hade någon slags marginal har ingen marginal kvar, säger Anna Toll, biträdande direktor vid Stockholms Stadsmission.

I Stadsmissionens julklappsbutik i Stockholm är trycket inför årets jul ovanligt högt, rapporterar bland andra Göteborgs-Posten. Sedan butiken öppnade kring lucia har det varit ett högt tempo.

Julklapparna – som måste vara nya och oinslagna – doneras av både privatpersoner och företag. Syftet är att barn i utsatta familjer ska kunna få presenter som känns speciella och som de kan berätta om för sina vänner.

För tonåringar i utsatta familjer är presentkort särskilt eftertraktade. Att själv få välja ut något är värdefullt, säger Anna Toll.

I Stockholmsbutiken delar Stadsmissionen i år ut 12 000 julklappar till omkring 5 000 barn. På nationell nivå räknar organisationen med minst 20 000 presenter. Samtidigt ser de ett växande behov av basvaror som hygienartiklar och vinterjackor.

Så här stor efterfrågan har vi aldrig sett tidigare. Jag har jobbat på Stadsmissionen i nästan 30 år. På 90-talet var det liknande, men inte riktigt på samma sätt som nu, säger Jonas Wihlstrand, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner.

Jul
Foto: iStock/Sergey Dementyev

”Strukturellt problem”

Fattigdomen mäts på olika sätt, men alla indikatorer pekar åt samma håll – att den ökar. Jonas Wihlstrand pekar på strukturella problem som bidrar till utvecklingen.

När vi har mer än en halv miljon människor som inte har råd med näringsriktig mat och när tillgången till de allmänna försäkringssystemen blir allt sämre, då måste vi prata om det som ett strukturellt problem.

Trots det minskar antalet svenskar som beviljas ekonomiskt bistånd – en utveckling som innebär att civilsamhället får ta ett större ansvar.

Organisationer som Stadsmissionen och Röda Korset hjälper inte bara med mat och julklappar utan stödjer även utsatta personer i deras kontakt med myndigheter.

Vi älskar givetvis att hjälpa, det är ju därför vi jobbar med det här. Men vi har börjat visa röd flagg. Det kanske inte är meningen att civilsamhället ska stå för så här stora insatser, säger Jonas Wihlstrand.

Med julhelgen runt hörnet kämpar organisationerna vidare för att möta behoven. Samtidigt riktas kritik mot ett samhälle där alltfler lämnas utan grundläggande ekonomisk trygghet.

Fattigdomen i Sverige

Enligt SCB lever över en halv miljon människor i Sverige i materiell och social fattigdom. Med detta menas till exempel att man inte har råd att ha det tillräckligt varmt hemma, inte kan betala oförutsedda utgifter eller inte har råd att äta kött, kyckling, fisk eller vegetariskt alternativ varannan dag.

Skillnaden är stor mellan inrikes- och utrikesfödda. Ensamstående mammor är också överrepresenterade.

Mellan 2021 och 2023 ökade andelen fattiga invånare med två procentenheter, eller omkring 200 000 personer.

Sverige har den näst lägsta andelen fattiga invånare i EU och samtidigt ökar den svenska fattigdomen mer än EU-snittet.

Trots det minskar andelen biståndsmottagare i svenska befolkningen – med över 30 procent mellan 2020 och 2023, enligt Stadsmissionens sammanställning.

Källa: SCB/Stadsmissionen/Göteborgs-Posten

Ränteavdrag för blancolån börjar fasas ut nästa år

Välfärdskollapsen

publicerad 29 november 2024
– av Jan Sundstedt
Från och med nästa års deklaration kan en stor andel av befolkningen, med de nya reglerna för ränteavdrag i åtanke, förväntas få betydligt mindre pengar i skatteåterbäring.

Vid årsskiftet 2025 införs nya regler för ränteavdrag. Regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, har beslutat att avsevärt begränsa avdragsrätten, en förändring som framförallt påverkar lån utan säkerhet.

Från den 1 januari 2025 kan låntagare endast dra av hälften av räntan på lån utan säkerhet. Beslutet, som fattade av riksdagen tidigare i år, innebär att avdragsrätten gradvis avskaffas under en tvåårsperiod, rapporterar Dagens PS.

År 2025 får låntagare göra avdrag för endast 50 procent av ränteutgifterna, och från 2026 avskaffas avdragsrätten helt för lån utan säkerhet.

Skatteverket uppmanar låntagare att se över sina uppgifter och vid behov ansöka om ny jämkning för att undvika kvarskatt. Leo Lindersköld, handläggare på Skatteverket, understryker vikten av att förbereda sig för de nya reglerna.

Om någon del av dina ränteutgifter gäller ett lån utan säkerhet behöver du lämna in en ny jämkningsansökan för att inte riskera att få kvarskatt nästa år. När du sedan får ditt nya jämkningsbeslut är det viktigt att du lämnar det till din huvudutbetalare, säger han.

Elisabeth Svantesson
Finansminister Elisabeth Svantesson (M). Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Kritik från finansbranschen

Beslutet möter hård kritik från finansbranschen. Gunnar Olsson, tillförordnad vd på Avanza, menar att åtgärden är ologisk.

Det finns en otrolig skevhet i förslaget. Våra värdepapperskrediter har en betydligt högre säkerhetsgrad än exempelvis blancolån eller sms-lån. Det här har regeringen inte beaktat, kommenterade Gunnar Olsson regeringens förslag tidigare i våras.

Olsson framhåller att Avanza har omkring 30 000 kunder med värdepapperskrediter som riskerar att förlora ränteavdraget. Han betonar att dessa lån skiljer sig avsevärt från lån utan säkerhet.

Att inte få dra av på räntor för marknadsnoterade värdepapper är svårförståeligt. Dessa papper utgör en mycket bättre säkerhet än exempelvis bilar eller båtar, har Lars-Åke Norling, vd på Nordnet tidigare kommenterat förslaget.

Syftet bakom förändringarna

Reformens huvudsyfte är att motverka problemen med snabba och osäkra konsumtionslån, som exempelvis sms-lån. Sådana lån anses ofta bidra till ökande skuldsättning och ekonomisk utsatthet hos hushållen.

Enligt finansminister Elisabeth Svantesson är åtgärden ett steg mot att skapa en mer hållbar ekonomisk balans i hushållen och att skydda människor från att fastna i en ond cirkel av lån och skulder.

Medan vissa anser att reformen är nödvändig för att minska riskerna med osäkra skulder, menar kritiker att den slår för brett och även drabbar ansvarsfulla låntagare.

De nya ränteavdragsreglerna

Lån som inte uppfyller kraven på säkerhet:

•    Privatlån (blancolån)

•    Kortkrediter

•    Överbryggningslån vid bostadsköp

•    Lån av privatpersoner

Lån som uppfyller kraven på säkerhet:

•    Bostad, fritidsfastighet, tomt och tomträtt

•    Fordon

•    Båt, skepp, luftfartyg

•    Värdepapper

Källa: Skatteverket