MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 17 januari 2025

fredag 17 januari 2025

Tyskland vill förbjuda skönhetsingrepp för unga

Allt fler tonåriga tyska flickor önskar att få silikonimplantat i brösten. Trenden oroar politikerna som ska håller på att ta fram en lag som ska förbjuda olika skönhetsingrepp på minderåriga.

publicerad 3 december 2013

Förbundskansler Angela Merkels kristdemokratiska CDU vill tillsammans med socialdemokratiska SPD förbjuda olika plastikingrepp på minderåriga, bortsett från då medicinska skäl föreligger sådana ingrepp.

Idag är det tillåtet med plastikingrepp – exempelvis bröstimplantat och fettsugningar – på barn om föräldrarna ger sin tillåtelse. Så många som en av sju 14-åringar i Tyskland planerar att genomföra något slags skönhetsingrepp i framtiden, rapporterar tidningen Süddeutsche.

En ny trend är att ungdomarna får sina skönhetsingrepp som en present. Orsaken sägs vara att allt fler vill likna supermodellerna i reklamfilmer, som är slanka och vältrimmade. Det har givit politikerna halsbränna.

– Jag tycker att det är fullkomligt oacceptabelt att ge en 15-åring en bröstförstoring som julklapp, säger CDU:s hälsopolitiske talesperson John Spahn till Süddeutsche.

Efter valet i höstas väntas SPD och CDU bilda en koalitionsregering till nästa år. Och det är vid årsskiftet som man hoppas kunna presentera lagen som skulle förbjuda ingreppen.

Neuhann Lawrence, som driver en plastikklinik i München, välkomnar att skönhetsingrepp för minderåriga förbjuds.

– Det här steget är bra. Förbudet skulle inte hindra alla ungdomar från ingreppen, vilka de kan göra utomlands, men det skulle i alla fall få dem att tänka till.

Mel Gibson: ”Mina vänner botades från cancer med Ivermektin och Fenbendazol”

publicerad 14 januari 2025
– av Redaktionen
Gibson har själv ett intresse för framsteg inom regenerativ medicin och stamcellsforskning.

I ett samtal på podcasten The Joe Rogan Experience berättade skådespelaren och regissören Mel Gibson om tre vänner som enligt honom hade cancer i fjärde stadiet men som nu är cancerfria.

– Jag har tre vänner, alla hade cancer i fjärde stadiet. Ingen av dem har det längre, sade Gibson. På frågan om vilka behandlingar som användes svarade han ”Ivermektin och Fenbendazol.

Dessa läkemedel är vanligen antiparasitära och används främst för att behandla infektioner hos människor och djur. Även om Gibson inte gick in på detaljer kring behandlingarna, betonade han att resultaten för hans vänner var anmärkningsvärda.

Gibson nämnde också sitt intresse för medicinska framsteg inom regenerativ medicin och stamcellsforskning, och uttryckte sin fascination för dessa områden och deras potential att förbättra människors hälsa.

Utöver diskussionen om hälsa reflekterade Gibson över förändringar i filmindustrin. Han kritiserade den ökade kommersialiseringen i Hollywood och framhöll sin önskan att arbeta med mer meningsfulla projekt.

– Jag vill arbeta med berättelser som engagerar och betyder något, sade Gibson och hänvisade till sina tidigare produktioner som exempel. Han nämnde också sina planer för en uppföljare till The Passion of the Christ och beskrev projektet som en av sina mest ambitiösa satsningar hittills.

Finsk cancerexpert: Sätt varningstexter på alkohol

publicerad 10 januari 2025
– av Sofie Persson
Flera experter vill att alkoholhaltiga drycker ska få varningstexter som liknar de som finns på cigarettpaket.

Alkohol orsakar årligen tusentals cancerfall, men få uppges ändå känna till sambandet. Den finska cancerexperten Eeva Ollila vill se varningstexter på alkoholhaltiga drycker för att öka medvetenheten och förbättra folkhälsan.

USA:s generalläkare, Vivek Murthy, har föreslagit att varningstexter för cancer ska införas på alkoholhaltiga drycker, liknande dem som redan finns på cigaretter. Han har utfärdat en så kallad ”stark rekommendation”, vilket är ovanligt och enligt myndigheter kräver omedelbar uppmärksamhet. Alkohol bidrar enligt Murthy till att omkring 100 000 personer insjuknar i cancer och att 20 000 dör av sjukdomen i USA varje år, rapporterar BBC.

Kopplingen mellan alkohol och cancer har länge oroat beslutsfattare inom EU, och det fanns en plan på att införa varningstexter på alkoholhaltiga drycker redan 2023. Planen genomfördes dock aldrig, då många politikers inställning i frågan förändrades när EU-valet 2024 närmade sig, enligt den tidigare finlandssvenska EU-parlamentarikern Nils Torvalds.

Många av Europaparlamentarikerna hade en valkampanj framför sig och var mer oroliga för sitt eget mandat än för frågorna i parlamentet, säger han till finska statskanalen Yle.

Pekar på okunskap

Den finska cancerexperten Eeva Ollila, överläkare vid Cancerorganisationerna, anser att både Finland och EU bör driva frågan vidare.

I Finland förorsakar alkoholen 2 100 cancerfall per år. 500 av dem leder till döden. Det är anmärkningsvärt för hela folkhälsan, säger han till tidningen.

Ollila anser att krav på produktmärkning bör införas, där tre delar skulle ingå: risken för cancer, innehållet i drycken och mängden kalorier. Hon påpekar dessutom att ett stort problem är att många inte känner till att alkohol orsakar cancer – enligt forskning är det bara 20 till 40 procent av nordborna som känner till kopplingen.

Problemet är att folk inte känner till att alkohol förorsakar cancer. De borde ha rätt att veta vad de sätter i munnen, och hur det påverkar deras kropp, säger Ollila.

Danska studien: Komjölk nyttigare än växtbaserad

publicerad 3 januari 2025
– av Sofie Persson

Komjölk innehåller mer protein och essentiella aminosyror jämfört med växtbaserade alternativ, visar en dansk studie. Komjölk har dessutom en lägre sockerhalt.

I studien, som publicerats i Food Research International, har forskare från Köpenhamns universitet analyserat två typer av komjölk och tio typer av olika växtbaserade drycker som ska fungera som alternativ till vanlig mjölk. De växtbaserade dryckerna inkluderade sex havredrycker, en sojadryck, en risdryck, en mandeldryck och en dryck gjord på en blandning av soja, ris, mandel och havre.

Samtliga drycker i studien hade genomgått en ultrahög temperaturbehandling (UHT), där produkten värms upp tillräckligt för att döda alla bakterier. Denna metod gör att produkterna kan förvaras oöppnade i rumstemperatur. Komjölk genomgår dock ofta lågpastörisering, där den hettas upp vid lägre temperaturer. Eftersom växtbaserade drycker vanligtvis behandlas med UHT, valde forskarna att jämföra produkter med samma typ av värmebehandling.

Mer protein

Den testade komjölken innehöll 3,4 gram protein per liter, medan åtta av de tio undersökta växtbaserade dryckerna endast innehöll mellan 0,4 och 1,1 gram protein per liter.

Alla växtbaserade drycker hade också ett lägre innehåll av essentiella aminosyror jämfört med komjölk. Dessutom innehöll sju av tio växtbaserade drycker mer socker än komjölk.

Sammantaget innehåller växtbaserade drycker betydligt mindre protein och vissa av dem innehåller också mer socker än komjölk, säger Marianne Nissen Lund, professor vid institutionen för livsmedelsvetenskap och huvudförfattare till studien, till danska statskanalen DR.

När livsmedel som innehåller protein och socker utsätts för värme uppstår en kemisk reaktion som kallas maillardreaktionen eller maillardeffekten. Det är den som gör att nybakat bröd luktar gott eller att stekytan på en köttbit får extra smak, enligt forskarna. Samtidigt omvandlas några av de essentiella aminosyrorna i den processen.

På så sätt sker en tydlig förlust av näringsämnen, säger Nissen Lund.

Ingen bra näringskälla

Nissen Lund rekommenderar konsumenter att i allmänhet välja mindre processade produkter för att gynna både miljö och hälsa. Hon understryker dock att man inte bedömer växtbaserade mjölksubstitut som ohälsosamma, men betonar vikten av en balanserad kost.

Om man ser till att äta en balanserad kost är min bedömning att det inte är problematiskt att dricka de här växtbaserade dryckerna. Man ska bara inte tro att det är en källa till bra näring.

Svår graviditet kopplas till färre barn

publicerad 27 november 2024
– av Sofie Persson
Antalet födda barn i Sverige har minskat de senaste decennierna och forskarna betonar vikten av bättre övervakning och uppföljning inom mödravården.

Svenska kvinnor som drabbas av svåra komplikationer under sin första graviditet är mindre benägna att skaffa fler barn i framtiden, enligt en studie från Karolinska Institutet.

I studien, som publicerats i Jama, har forskare undersökt samband mellan svår sjuklighet hos förstföderskor och sannolikheten att de skaffar fler barn. Studien omfattade över en miljon kvinnor i Sverige som fick sitt första barn mellan 1999 och 2021.

Enligt studien drabbades 3,5 procent av kvinnorna av allvarliga komplikationer under sin graviditet. Av dessa var 12 procent mindre benägna att få fler barn till följd av komplikationerna.

Vi såg att sannolikheten att skaffa fler barn var betydligt lägre bland kvinnor som drabbats av svår sjukdom under sin första graviditet, förlossning eller första tiden efter förlossningen. Dessa händelser kan ofta påverka kvinnorna under lång tid framöver, både fysiskt och psykiskt, säger Neda Razaz, docent vid vid Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien i ett pressmeddelande.

Föds färre barn

Kvinnor som drabbades av hjärtproblem, livmoderbristning eller allvarlig försämring i sitt psykiska tillstånd var minst benägna att få fler barn. Jämfört med kvinnor utan komplikationer valde dessa kvinnor att skaffa barn i hälften så stor utsträckning

Bland kvinnor som behövt respiratorvård eller drabbats av hjärnblödning i samband med sin första graviditet var 40 procent mindre benägna att skaffa fler barn. Även komplikationer som akut njursvikt, svår havandeskapsförgiftning och blodpropp kopplades till en minskad sannolikhet för ytterligare graviditeter.

Antalet födda barn i Sverige har minskat samtidigt som infertiliteten ökat under de senaste åren och forskarna betonar vikten av bättre övervakning och uppföljning inom mödravården.

Den kliniska uppföljningen av dessa kvinnor är mycket viktig och de behöver individanpassad rådgivning om eventuella framtida graviditeter, säger Eleni Tsamantioti, doktorand vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet. och en av forskarna bakom studien.