MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 8 februari 2025

lördag 8 februari 2025

Ny jättestudie: Mobilstrålning orsakar DNA-skador och tumörer

publicerad 28 september 2017

Den största djurstudien som någonsin genomförts för att undersöka om mobilstrålning orsakar cancer visar att strålningen från vanliga mobiltelefoner orsakar såväl DNA-skada som ökad förekomst av hjärntumörer bland de exponerade djuren. Undersökningen har genomförts av ansedda National Toxicology Program, NTP, och har kostat över 200 miljoner kronor.

DNA-skador och ökad tumörförekomst har visats i forskningen sedan 1990-talet. Ändå hävdar myndigheter fortfarande i dag att strålningen inte kan skada DNA.

Största och bästa studien hittills

NTP-studien är enligt den tidigare chefen vid NTP, Chris Portier, den hittills bäst utförda och största av mobilstrålningens effekter på djur som någonsin genomförts.

Redan 2016 presenterades delresultat som visade förhöjd förekomst av hjärntumör bland de exponerade djuren och som därmed bekräftade tidigare resultat som visat att mobilanvändare löper förhöjd risk för hjärntumör. Chris Portier sade 2016 till amerikansk press att resultaten visar klart samband mellan cancer och exponering för mobilstrålning

Under september 2017 presenterade forskarna från NTP vid en konferens nya resultat från de omfattande djurförsöken: Mobilstrålning kan orsaka DNA-skador i hjärnceller och i blodceller.

NTP-forskarna har observerat signifikant ökade DNA-skador i främre delen av hjärnans pannlob (frontal cortex), i hjärnans hippocampus och i de vita blodkroppar som finns i blodet (leukocyter).

Alla resultat från denna den största djurstudien någonsin kommer att publiceras under inledningen av 2018.

Mobilanvändning ökar risken för hjärntumör

År 2011 bedömde Internationella Cancerforskningsinstitutet IARC inom WHO mobilstrålning som ”möjligen cancerframkallande” Grupp 2B baserat på upprepade undersökningar som visat förhöjd risk för hjärntumör bland mobiltelefonanvändare, bland annat WHO:s egen studie Interphone och den svenske cancerläkaren Lennart Hardells forskning. Sedan dess har ytterligare forskning visat samma sak: mobilanvändning ökar risken för aggressiv hjärntumör (gliom) och tumör på hörselnerven.

Nu 2017 visar flera analyser av den samlade forskningen att mobilanvändning verkligen ökar risken för hjärntumör. Flera ledande experter anser därför att mobilstrålning nu bör betraktas som Grupp 1, cancerogen för människa, i samma kategori som asbest, tobak och dioxin.

DNA-skador visade redan på 1990-talet

Detta är dock inte första gången som forskare visat att mobilstrålning orsakar DNA-skador i djurförsök. Redan i mitten av 1990-talet rapporterade de amerikanska forskarna Henry Lai och NP Singh att de observerat DNA-skador i hjärnceller från möss som exponerats för mobilstrålning vid 2 450 MHz (liknande frekvens som WiFi, Blueteooth, mikrovågsugn och DECT-telefon). Forskarna skrev 1996 att DNA-skador även tidigare observerats i både cellforskning och djurförsök.

År 2004 redovisades dessutom resultaten från det största Europeiska forskningssamarbetsprojektet någonsin, REFLEX, som skulle visa om mobilstrålning kunde orsaka DNA-skador eller inte. 13 forskarlag från hela Europa deltog och alla finansierades av EU. Resultaten bekräftade att mobilstrålning verkligen kunde orsaka DNA-skador vid nivåer långt under gällande gränsvärden (från 0,3W/kg) vilket observerats i flera av varandra oberoende laboratorier. (Reflex slutrapport)

År 2015 redovisades att 93 av 100 vetenskapliga studier visat att strålningen från trådlös teknik orsakar oxidativ stress. Oxidativ stress är i dag etablerad mekanism bakom cancer och många andra sjukdomar.

 

Källa: Mer om studien

Svenska myndigheter: Stoppa reklam för ohälsosam mat till unga

publicerad 5 februari 2025
– av Sofie Persson
Diabtetes, övervikt och frätskador på tänderna blir allt vanligare bland svenska barn.

Allt fler barn och unga får hälsoproblem kopplade till dåliga kostvanor. För att bryta trenden föreslår Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten att marknadsföring av ohälsosam mat begränsas.

På regeringens uppdrag har myndigheterna utrett hur man kan främja hälsosammare matvanor hos barn och unga. Rapporten visar att allt fler drabbas av diabetes, övervikt och frätskador på tänderna på grund av kosten.

Hälsoproblem i barndomen kan kvarstå i vuxen ålder. Det är viktigt att främja goda matvanor för barn, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Olivia Wigzell, i ett pressmeddelande.

Myndigheterna betonar behovet av hälsosammare matvanor bland unga och menar att samhället måste skapa bättre förutsättningar för detta. Rapporten innehåller flera förslag på åtgärder för att vända den negativa trenden.

Föreslår nationellt kompetenscenter

Riktad marknadsföring på sociala medier lyfts fram som en bidragande orsak till ungas ohälsosamma kostvanor, och myndigheterna föreslår därför att den begränsas.

Offentliga aktörer ska få ett större ansvar för att utveckla strategier för hälsofrämjande matmiljöer för barn. Dessutom föreslås ett nationellt kompetenscenter för att studera hur matmiljöer påverkar barns och ungas kostvanor och hälsa.Vidare vill man att skattefinansierade måltider till barn och unga blir mer näringsrik och hälsosam.

I Sverige har vi kommit långt med vår skolmat, som innebär en näringsriktig måltid för alla barn som går i grundskolan. Men det finns potential för att utveckla även andra måltider inom skolan, såväl som matmiljön för barn och unga i andra skattefinansierade miljöer, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström.

Tranbär – Det anonyma hälsobäret

publicerad 2 februari 2025
– av Sofie Persson

Tranbär är rika på antioxidanter, kan främja goda bakterier och är kända för att hjälpa vid urinvägsinfektioner. Trots sin något anonyma status växer bären i större delen av Sverige och är vanligare än många tror.

De flesta känner till tranbär och har troligen smakat juice från bäret, kanske i en drink. Många tänker nog inte på tranbär när det är dags att plocka bär, men de är faktiskt vanligare än man kan tro. Tranbär växer på myrmarker över stora delar av Sverige, även om de är mindre vanliga på Öland och i fjällen.

Sötare efter frost

Tranbär trivs i fuktig mark och växer ofta på myrar. De håller sig över vintern och kan därför skördas större delen av året, med en skördesäsong som sträcker sig från september till mars. Liksom rönnbär blir de godare efter att ha blivit frostnupna, då de annars har en beskare smak. På våren blir bären också något sötare.

Bäret växer nära marken och är ungefär lika stort som amerikanska blåbär. Det finns även en art som kallas dvärgtranbär, vilken ibland betraktas som en underart till tranbär. De båda arterna liknar varandra näringsmässigt, så det spelar ingen stärre roll om man råkar plocka fel enligt Skogsskafferiet.

Hälsa

Flickor och kvinnor som drabbats av urinvägsinfektion (UVI) känner ofta till att tranbärsjuice kan hjälpa och det är ett populärt alternativ som många kvinnor framgångsrikt använder för att förebygga och bota infektionen.

En finsk studie lät kvinnor med ökad benägenhet för UVI dricka tranbärs- och lingonjuice dagligen för att undersöka om infektionerna minskade. Resultaten visade en genomsnittlig minskning av UVI med 20 procent. Tranbär och lingon är besläktade och innehåller liknande ämnen, såsom pektin och C-vitamin.

I en metaanalys som publicerades under 2024, där man granskade 20 studier inom ämnet, visades att 18 av dessa kopplade tranbärsjuice till 54 procent lägre frekvens av UVI jämfört med ingen behandling alls. Dessutom resulterade användning av tranbärsjuice i 59 procent lägre antibiotikaanvändning. Slutsatsen var att tranbärsjuice kan vara ett effektivt sätt att förebygga UVI och samtidigt minska behovet av antibiotika, vilket är särskilt viktigt i kampen mot ökad antibiotikaresistens.

UVI orsakas av bakterier och drabbar främst kvinnor och flickor, det finns indikationer på att den kan orsakas av bakterier från både tarm och vagina. I en studie från 2021 undersökte man om tranbär kunde förändra bakteriefloran i tarmen och vaginan. Resultaten visade att konsumtion av tranbär ökade förekomsten av nyttiga bakterier och minskade vissa mindre gynnsamma bakterier. För bästa effekt bör tranbärsjuice dock drickas osötad, eftersom socker kan höja pH-värdet och öka risken för UVI.

Just tranbärsjuice ska innehålla en del vitamin C och E, samt även magnesium och kalium, enligt läkarsidan WebbMD. Vidare innehåller tranbär, likt många andra bär, antocyaniner som är en stark antioxidant. Eftersom dessa antioxidanter finns främst i skalet återfinns endast en mindre mängd i juice. Bäret innehåller också flavonoiden myricetin, som ska innehålla antioxidanter samt anticancerogena, antidiabetiska och antiinflammatoriska komponenter.

Observera att man inte bör äta tranbär eller dricka tranbärsjuice om man tar det blodförtunnande läkemedlet Waran, eftersom ämnen i bären motverkar effekten av läkemedlet.

Använda bären

Tranbär påminner om lingon i smaken och används därför gärna på liknande vis. De passar utmärkt till att göra sylt, gelé eller saft, och tack vare sitt höga innehåll av bensoesyra behövs inga extra konserveringsmedel. Under Thanksgiving, som firas i Kanada och USA, är tranbärssås en traditionell del av kalkonmiddagen och används ungefär som lingonsylt i Sverige.

Tranbär kan torkas och blandas i exempelvis müsli. De går även utmärkt att frysa in precis som de är.

För den som vill använda tranbär i sin kost av hälsoskäl, som att förebygga urinvägsinfektioner, är det bäst att äta bären obearbetade eller att göra en osötad dryck. Tranbärsdryck utan socker kan vara syrlig, men är då betydligt bättre för kroppen. Andra tips är att tillsätta tranbär i smoothies, gröt eller brödbak för en hälsosam och smakrik variation.

Sexfaldig ökning av autismdiagnoser bland flickor

publicerad 1 februari 2025
– av Sofie Persson
Det finns flera teorier till varför autismdiagnoserna har ökat så exceptionellt de senaste 15 åren.

Autismdiagnoser ökar markant bland flickor, visar en kartläggning från Socialstyrelsen. Sedan 2010 har antalet diagnoser sexfaldigats för flickor från 10–17 år.

Förra året hade cirka 155 000 personer i åldern 2–64 år en autismdiagnos, vilket motsvarar två procent av befolkningen. Antalet diagnostiserade har ökat i alla åldersgrupper och bland båda könen under det senaste decenniet.

Ökningen har dock varit störst bland flickor, enligt kartläggningen. Sedan 2010 har antalet diagnoser för flickor i åldersgruppen 10–17 år sexfaldigats.

Tidigare uppfattades det som vanligare att särskilt unga pojkar fick diagnosen oftare än flickor. Nu diagnostiseras pojkar och flickor med autism i lika stor utsträckning, och i vissa fall oftare hos flickor.

Många hypoteser

Enligt Socialstyrelsen kan en möjlig förklaring vara att flickor tidigare varit underdiagnostiserade, eftersom de ofta har en annan symptombild än pojkar. Ökad kunskap om könsskillnader i diagnosen skulle också förklara varför fler flickor nu får en autismdiagnos, heter det.

Flickor och kvinnor kan ha en annan symtombild än pojkar och kan möjligen även hantera sina svårigheter bättre. Grad av funktionsnedsättning kan också spela roll där de som får en tidig diagnos kan ha svårare symptom, säger Peter Salmi, projektledare för kartläggningen i ett pressmeddelande.

Andra, exempelvis Christopher Gillberg, professor i barn och ungdomspsykiatri, har pekat på att det finns en risk att barn och unga överdiagnostiseras och argumenterat för att det idag krävs färre uppvisade symptom för att en autismdiagnos ska ställas än tidigare.

Kemikaliehalter varierar kraftigt bland ungdomar

publicerad 26 januari 2025
– av Sofie Persson
Kemikalier finns i bland annat smink och hudvårdsprodukter.

Halterna av kemikalier hos svenska ungdomar varierar kraftigt visar en doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Faktorer som kön, födelseplats och bostadsort har stor inverkan på nivåerna.

Kemikalier blir allt vanligare i vår omgivning och ackumuleras i människokroppen vid ständig exponering. Trots att de finns överallt är kunskapen om deras hälsoeffekter fortfarande begränsad.

I sin doktorsavhandling undersökte Sebastian Pineda kemikaliehalter hos svenska ungdomar, deras exponering för dessa ämnen och potentiella hälsorisker. Proverna samlades in via Livsmedelsverkets projekt Riksmaten Ungdom.

Pinedas forskning fokuserade på långlivade kemikalier som kan stanna i kroppen i flera år, inklusive skadliga metaller och organiska föroreningar som klorerade, bromerade eller fluorerade ämnen, såsom PFAS-kemikalier. Han studerade även kortlivade kemikalier som snabbt lämnar kroppen men som finns i vardagsprodukter som smink, hudvård och plast.

Födelseland kan påverka

Resultaten visar att svenska ungdomar utsätts för en ”kemikaliecocktail” som liknar den som observerats i andra högt industrialiserade länder, såsom USA. Faktorer som kön och födelseplats spelar dock en avgörande roll för nivåerna av olika ämnen.

Ungdomar födda i Sverige eller andra industrialiserade länder hade högre halter av långlivade kemikalier jämfört med ungdomar födda i utvecklingsländer.

Mer överraskande var att födelselandet även hade en tydlig inverkan på halterna av ämnen som utsöndras ganska snabbt ur kroppen. I vårt underlag finns dock inga uppgifter om möjliga exponeringskällor som kan hjälpa oss att förklara detta, säger Pineda i ett pressmeddelande.

Samtidigt noterades vissa undantag, såsom en nedbrytningsprodukt av DDT och en komponent i lindan (en organisk klorförening som används som insekticid) – två insektsmedel som är förbjudna i Sverige. Ungdomar födda i utvecklingsländer hade betydligt högre halter av dessa ämnen jämfört med svenska ungdomar.

Olika för flickor och pojkar

I avhandlingen framkom tydliga könsskillnader. Pojkar hade exempelvis högre halter av krom, kvicksilver och bly än flickor. En möjlig förklaring är att pojkar generellt äter större mängder mat och därigenom får i sig mer metaller. En annan förklaring kan vara att äldre flickor förlorar vissa kemikalier genom menstruationsblod.

Flickor hade generellt högre nivåer av kemikalier som förekommer i smink och hudvårdsprodukter, samt högre halter av kadmium. Dessutom visade resultaten att exponeringen för vissa ämnen skiljer sig mellan norra och södra Sverige.

Halterna av dessa flamskyddsmedel och plastkemikalier var högre hos ungdomar norrut. Vi misstänker att det hänger samman med boendeförhållandena, eftersom vi vet att inomhusmiljön är en viktig spridningsväg för dessa ämnen, säger Sebastian Pineda.

Kemikalieblandningar och immunförsvar

Pineda och hans kollegor undersökte även hur kemikalieblandningar eventuellt påverkar ungdomars immunförsvar i samband med vaccination. Studien analyserade kopplingen mellan exponering och antikroppsnivåer i blodet efter vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta (DTP), samt mässling och röda hund (MR). Sambanden bedömdes dock vara svaga och osäkra.

– Blandningsexponeringarna verkade inte vara tillräckligt höga för att ge tydliga avtryck i nivåerna av antikroppar mot DTP och MR, men min avhandling är bara en första undersökning av möjliga kemiska blandningseffekter på det komplexa immunsystemet hos ungdomar, säger Pineda.