Den psykiska ohälsan bland unga har ökat lavinartat de senaste decennierna – allra sämst mår de elever som inte klarar av skolans uppsatta kunskapsmål.
En omfattande studie visar att det finns tydliga samband mellan psykiatriska diagnoser som ångest, depression och undermåliga skolresultat.
Forskare vid Umeå universitet har följt över tre miljoner elever mellan 1990 och 2018 och konstaterar att resultaten visar att ”skolprestation och psykisk ohälsa blivit alltmer sammanlänkade”.
”Psykiatriska diagnoser har ökat i hela ungdomsgruppen, men utvecklingen har varit som mest dramatisk bland lågpresterande elever. Dödligheten till följd av självmord och missbruk har också ökat i denna grupp, medan den varit stabil för andra ungdomar”, skriver universitet.
– Ökningen gäller både på kort och lång sikt. Vi studerar eleverna när de går i årskurs 9 men följer dem också i flera år efter att de gått ut grundskolan. Den ökade ohälsan är påtaglig även upp i 20-årsåldern, förklarar docent Björn Högberg som medverkat i studien.
Man ser att psykisk ohälsa bland unga har ökat sedan 90-talet – och att svensk skola genomgått flera reformer och förändringar under denna period. Förändringar som bland annat lett till att allt fler elever misslyckas med att komma in på gymnasiet eller slutföra sin gymnasieutbildning.
Ökad risk för självmord
Genom att följa alla elever som gick ut årskurs 9 i Sverige mellan 1990 och 2018 kan man se hur korrelationen mellan skolmisslyckanden och psykiatriska diagnoser blivit allt starkare över tid.
– Såvitt vi känner till har inga motsvarande studier gjorts i något annat land, så vi vet inte om utvecklingen är unik för Sverige. Vad som dock är känt sedan tidigare är att självrapporterad psykisk ohälsa liksom dödlighet i överdoser bland unga över lag har ökat mer i Sverige än i de flesta andra europeiska länder, förklarar Högberg.
Utvecklingen beskrivs som oroande och man menar att den som presterar dåligt i skolan löper en ”betydligt högre risk att drabbas av allvarliga psykiatriska tillstånd” än övriga i framtiden och att det också finns en ökad risk för suicid och missbruk.
– Ett annat sätt att uttrycka det är att ojämlikheten i psykisk hälsa har ökat, och att detta framför allt har drivits av flickor och unga med svensk bakgrund. Trenderna för elever med utländsk bakgrund är dock svårtolkade då de vanligaste ursprungsländerna bland eleverna varierar över perioden, fortsätter docenten.
”Omfattande behov av stöd”
Forskarna menar att det är nödvändigt att noga analysera vilka konsekvenser de olika skolreformerna faktiskt har haft på ungdomarnas psykiska hälsa och arbeta aktivt för att minska antalet skomisslyckanden.
Man betonar att man ännu så länge bara kan säga med säkerhet att det finns ett samband mellan överrisk för psykisk ohälsa och svaga skolresultat – man inte hur de olika faktorerna påverkar.
– För närvarande kan vi inte uttala oss om orsakssambandet men vi planerar att titta närmare på det framöver. Oavsett så handlar det om en mycket utsatt grupp med omfattande behov av stöd, behov som tyvärr inte verkar tillgodoses i tillräcklig utsträckning idag, avslutar Björn Högberg.
