Annons:
Annons:

Barfota i gräset: Hälsotrenden som lockar fler ut i naturen

Människan och medvetandet

Publicerad 27 maj 2026 – av Emil Fjellstedt
Person som står barfota i gräset vid vatten
En person står barfota i gräset, ett motiv som fångar kärnan i trenden earthing.

Det behöver inte vara krångligare än att ta av sig skorna.

Jordning, eller earthing som trenden ofta kallas, har blivit en växande hälsotrend där direktkontakt med marken lyfts fram som en väg till återhämtning. Forskningen kring de långtgående hälsopåståendena är ännu begränsad – men som en enkel påminnelse om att gå ut, sakta ner och uppleva naturen med kroppen har trenden något att säga om vår alltmer uppkopplade samtid.

I takt med att allt fler söker enkla sätt att minska stress och hitta tillbaka till kroppen har fenomenet earthing – eller grounding – fått nytt liv. Trenden går i korthet ut på att människan mår bra av direktkontakt med jorden: bara fötter mot gräs, händer i jord, ett dopp i sjön eller en stunds vila på stranden.

Förespråkare menar att kontakten med marken kan påverka kroppen positivt. Forskningen kring de mer långtgående hälsopåståendena är fortfarande begränsad. Själva grundtanken är däremot svår att avfärda: att gå ut, sakta ner och känna naturen med kroppen.

Annons:

För många är det just där värdet finns.

En motreaktion mot skärmar och stress

Earthing är en del av en bredare hälsotrend där människor söker sig bort från det uppkopplade, upplysta och stillasittande. I stället lockar det enkla: morgondagg under fötterna, sand mellan tårna, händer som arbetar i en rabatt eller stillheten vid ett vattenbryn.

På sociala medier syns fenomenet ofta i form av barfotapromenader, trädgårdsarbete, skogsbad och meditation utomhus. Bakom de trendiga etiketterna finns samtidigt något tidlöst. Människan har under större delen av sin historia levt nära marken, vädret, årstiderna och landskapet.

I dag tillbringar många större delen av sin tid inomhus, i skor, framför skärmar och i artificiellt ljus. Earthing kan därför ses som en påminnelse om något grundläggande: kroppen hör också hemma utomhus.

Foto: Thomas Oxford/Unsplash

När marken blir mer än underlag

Earthing rymmer också en mer existentiell dimension. För många handlar det inte bara om återhämtning eller välbefinnande, utan om känslan av att återknyta till något grundläggande.

Att ta av sig skorna har i många kulturer varit mer än en praktisk gest. I Bibelns berättelse om Mose vid den brinnande busken uppmanas han att ta av sig sandalerna eftersom marken är helig. I moskéer, hinduiska tempel och flera andra religiösa miljöer lämnas skorna utanför som tecken på renhet, respekt och vördnad. I vissa religiösa sammanhang signalerar barfotahet också ödmjukhet, enkelhet och ett avstånd från världsliga ägodelar. Även i vissa pilgrimspraktiker har barfotagång fungerat som uttryck för ödmjukhet och kroppslig närvaro.

I vår egen tid kan earthing därför förstås som mer än en wellnessmetod. Fenomenet fångar en längtan efter att bli rotad igen, i en vardag där mycket av livet sker genom skärmar, artificiellt ljus och ständig uppkoppling.

Inte ett mirakel – men en enkel vana

Wellnessbranschen använder sig ibland av stora ord. Earthing marknadsförs på vissa håll med påståenden om förbättrad sömn, minskad inflammation och ökad energi. Sådana effekter kräver mer forskning innan de kan beskrivas som säkra.

Men det betyder inte att metoden saknar värde.

Att vistas i naturen, röra sig långsamt, få dagsljus och minska tempot är i sig sådant som många förknippar med återhämtning. En barfotastund i gräset behöver inte vara en medicinsk behandling för att göra gott. Den kan vara en paus, en ritual eller ett sätt att komma tillbaka till nuet.

Trenden har kanske fått fäste just för att den är så enkel. Den kräver ingen dyr utrustning, inget medlemskap och ingen avancerad metod. Det räcker ofta med en gräsmatta, en strand, en skogsglänta eller en liten odlingslåda.

Foto: Road Ahead/Unsplash

Kroppen får vara med

En viktig del av earthing är att naturkontakten blir fysisk. Det handlar inte bara om att betrakta naturen genom ett fönster eller att skynda mellan två platser, utan om att faktiskt känna den.

Gräset kan vara kallt. Jorden kan vara fuktig. Barken kan vara sträv. Vattnet kan överraska kroppen med sin temperatur.

De enkla sinnesintrycken kan göra stor skillnad. De flyttar fokus från tankesnurr och skärmflöden tillbaka till kroppen. För den som lever med mycket stress kan det i sig vara värdefullt.

Att gå barfota bidrar dessutom ofta till ett annat tempo. Stegen blir långsammare, blicken söker underlaget och kroppen börjar lyssna. I stället för att prestera i naturen får man bara vara.

Fem enkla sätt att prova

Den som vill testa earthing behöver inte göra det märkvärdigt.

  • Gå barfota några minuter i gräset på morgonen.
  • Sitt ute med fötterna mot marken i stället för att ta kaffet inomhus.
  • Arbeta med händerna i jorden i trädgården eller på balkongen.
  • Bada i sjö eller hav när vädret tillåter.
  • Lägg undan mobilen och sitt stilla en stund på en sten, brygga eller filt.

Det viktigaste är inte att följa en metod till punkt och pricka, utan att skapa små stunder där kroppen får kontakt med naturen igen.

Foto: Michał Parzuchowski/Unsplash

En lågmäld väg tillbaka

Earthing passar kanske bäst när det tillåts vara enkelt. Inte som ett löfte om snabba effekter, utan som en lågmäld inbjudan: ta av skorna, gå ut och känn efter.

För vissa blir det en andlig praktik. För andra bara ett skönt avbrott i vardagen. Oavsett vilket påminner trenden om något som lätt glöms bort i ett modernt liv: naturen behöver inte alltid betraktas på avstånd.

Ibland räcker det att sätta fötterna direkt på marken.

Läsaromröstning

Vad tycker du om trenden med earthing – att gå barfota i naturen för hälsans skull?

Röstning stängd

En bra påminnelse om att komma ut och sakta ner i vardagen. 23%
5 röster
Jag tror på hälsofördelarna, även om forskningen är begränsad. 36%
8 röster
Mest en modefluga utan vetenskapligt stöd. 14%
3 röster
Har provat och upplever att det ger lugn och närvaro. 27%
6 röster

22 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:
Ur arkivet

Psykologin för människans möjliga utveckling: En klassiker om människans inre möjligheter

Människan och medvetandet

Publicerad 22 juni 2026 · Återpublicerad Igår 08:30 – av Markus Andersson
Bokomslag till Psykologin för människans möjliga utveckling samt ett porträtt av P.D. Ouspensky.
Omslaget till P.D. Ouspenskys klassiker. Till höger: författaren P.D. Ouspensky.

För första gången ges P.D. Ouspenskys korta klassiker The Psychology of Man’s Possible Evolution ut på svenska. Psykologin för människans möjliga utveckling presenterar en annorlunda syn på människan: inte som en färdig varelse, utan som någon med potential att utvecklas genom medvetet inre arbete.

Som sin första utgåva ger Veidos förlag ut en svensk översättning av P.D. Ouspenskys klassiker. Den svenska utgåvan bygger på 1950 års engelska bokversion av föreläsningar där Ouspensky sammanfattade den psykologi han förknippade med G.I. Gurdjieffs undervisning.

Boken är liten till formatet – 78 sidor i mjukband – men innehållet är djuplodande. Den vänder sig till läsare som intresserar sig för medvetande, självkunskap och den tradition som ofta kallas Fjärde vägen, där människans utveckling inte främst förstås som en akademisk teori utan som en praktisk fråga om uppmärksamhet, disciplin och själviakttagelse.

Fem föreläsningar om människans potential

Ouspenskys utgångspunkt är att den vanliga människan inte är så enhetlig, vaken och fri som hon gärna föreställer sig. I stället menar han att människan består av många skiftande impulser, vanor och reaktionsmönster. Den centrala frågan blir därför inte bara vad människan är, utan vad hon skulle kunna bli.

Annons:

Enligt förlagets presentation skiljer sig den psykologi som behandlas i boken väsentligt från den akademiska psykologin. I stället för att enbart studera beteenden, diagnoser eller mentala funktioner fokuserar Ouspensky på frågan om medvetandets utveckling och människans möjlighet att nå ett mer samlat inre tillstånd.

Boken fungerar därmed som en introduktion för den som vill närma sig Gurdjieff-traditionen utan att börja med de mer omfattande verken. I fem föreläsningar presenteras systemets grunddrag: självobservation, människans mekaniska reaktionsmönster, förhållandet mellan kunskap och varande samt tanken att verklig utveckling kräver medvetet arbete.

Gurdjieffs idéer i Ouspenskys tappning

P.D. Ouspensky (1878–1947) var en rysk filosof, författare och esoteriker. Han blev tidigt uppmärksammad för böcker som Tertium Organum och blev senare en av de mest kända förmedlarna av Gurdjieffs idéer i väst. Mötet med Gurdjieff i Moskva 1915 präglade Ouspenskys fortsatta gärning.

Efter brytningen med Gurdjieff fortsatte Ouspensky att undervisa självständigt i England och USA. Hans mest kända bok, In Search of the Miraculous, blev en inflytelserik skildring av Gurdjieffs system. Psykologin för människans möjliga utveckling är mer koncentrerad och fungerar som en ingång till samma tankevärld.

Colet House i Hammersmith, London
Colet House i Hammersmith, London, där P.D. Ouspensky ska ha bott och undervisat mellan 1938–1947. Foto: Spudgun67 (CC BY-SA 4.0)

Gurdjieff International Review beskriver bokens föreläsningar som material som ursprungligen togs fram för Ouspenskys grupper och aldrig var avsett för en bredare allmänhet. Detta präglar texten: den är kort, men formulerad för att peka vidare mot praktiskt arbete och fortsatt studium.

Första svenska utgåvan från Veidos

I och med den svenska utgåvan blir boken tillgänglig för läsare som tidigare varit hänvisade till engelska versioner. Veidos förlag beskriver utgåvan som den första svenska översättningen av originalet från 1950.

Innehållet har mer än bara ett historiskt intresse. Frågor om uppmärksamhet, splittring, självdisciplin och människans inre riktning är högst aktuella i en tid präglad av distraktion, snabba informationsflöden och yttre stimulans. Ouspenskys språk och begrepp skiljer sig från dagens självhjälpslitteratur, men just därför kan boken erbjuda ett annat slags motstånd och fördjupning.

Psykologin för människans möjliga utveckling rekommenderas för läsare som söker en kort men krävande introduktion till Ouspenskys och Gurdjieffs idévärld – och som vill pröva tanken att människans verkliga utveckling börjar med förmågan att se sig själv klarare.

Boken finns att köpa direkt hos Veidos förlag.

Titel: Psykologin för människans möjliga utveckling
Författare: P.D. Ouspensky
Originaltitel: The Psychology of Man’s Possible Evolution
Förlag: Veidos Förlag
Utgivningsår: 2026
ISBN: 9789198644135
Bandtyp: Häftad/mjukband
Antal sidor: 78

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ur arkivet

Döden – ur annat perspektiv

Människan och medvetandet

Skulle vi må bättre av att vidga vår syn på döden? Kan vi leva ett rikare liv med högre närvaro genom att se döden på ett naturligare sätt – utan fruktan?

Publicerad 11 juni 2025 · Återpublicerad Igår 08:10 – av Lena Fredriksson
Närbild av flera brinnande ljus med varm orange låga.

Kan det vara så att vi faktiskt saknar grundläggande livskunskap? Födelse, levnad och död är ju livsprocesser alla genomgår. Men trots att de är gemensamma för alla kan våra inställningar till dessa förlopp skilja sig avsevärt åt. Människans syn på livet och döden påverkas av både prägling under uppväxten, kulturell omgivning, tillägnad livs­kunskap, egenart och utvecklingsnivå. Hennes inställning till döden blir särskilt synbar ställd i svåra situationer. När döden uppfattas av människan såsom existensens definitiva slut blir den självklart något att frukta. Ställd inför hotande fara och utan förståelse för dödens natur söker hon undvika den till varje pris. Men kan priset bli för högt? Detta är ämnen för individuell begrundan.

Den fysiska livsformens bevarande är det som värderas mest av de flesta människor, vilket visar att något ädelt är under utveckling. Det är i det fysiska livet vi lär oss älska och värna om varandra. Detta ädla behöver uppnås innan livs­tillit, urskill­nings­förmåga och verkligt sunt förnuft kan vakna, och vi med högre mental­med­vet­en­het och med ökad kunskap om människans evolution kan betrakta livet ur ett högre perspektiv. Om hjärtats högre emotionella egenskaper inte utvecklades först skulle människan riskera att bli av en kall och omänsklig natur, lagd åt att hamna på avvägar i livet.

Goda kvaliteter såsom medkänsla och ödmjukhet gror lättare under svåra omständigheter, sådana som ofta ger upphov till begrundan av hållna värderingar. Genom att människan försätts i krissituationer och lär sig hantera dessa ”förbereds marken” inom henne och möjliggör medvet­enhets­­­utveckling.

Gemensamma kriser i ett samhälle har potential att höja den kollektiva medvetenheten. De bearbetade livs­erfarenheterna erbjuder en bördigare jord för de frön av kunskap som såtts i människoriket av högre naturrikens individer. Medvetenhetens normalt långsamma utveckling påskyndas när vi tillvaratar de möjligheter som ges oss under livets gång och när vi reflekterar över och bearbetar våra erfarenheter. Ett öppet och undersökande sinnelag förhindrar att emotionella illusioner och mentala fiktioner kristalliseras i vår tankevärld. Ett viktigt steg tas när människan börjar att söka förstå livets högre mening. Detta möjliggör en begynnande förståelse för människans utvecklingsväg och ett förändrat förhållningssätt till både livet och döden.

Den västerländska illusionen om bara-ett-liv

Av jordens alla invånare lär en majoritet ha insikten att detta jordeliv endast är ett av ofantligt många. Det är i västvärldens mer sekulariserade samhällen som denna kunskap ignorerats till förmån för materiell utveckling, med undantag av de stora tänkare genom tiderna, vilka insett reinkarnationens faktum. Att födas och att dö är för individen liksom aktivitet och vila, båda lika nödvändiga ur det verkliga jagets synvinkel. Vi går in i och ut ur inkarnation, om och om igen, med högst varierande perioder av vila. Det är endast det lägsta av våra höljen, den fysiska organismen, vi lämnar bakom oss på jorden. Existensen fortsätter, och lika verkligt som vi uppfattar vårt vanliga liv uppfattas tillvaron efter den så kallade döden. Det verkliga offret eller ”döden” ur jagets synvinkel är att födas till den fysiska världen – med alla dess begränsningar. Ändå är det i fysiska världen vi har att göra de livs­erfarenheter som tar oss framåt på evolutionens väg.

Den fysiska döden kommer för oss alla förr eller senare. När organismen är alltför tärd och sjuklig kommer det ena eller det andra orsaka den inre människans tillbakadragande, vilket kan kallas den naturliga döden. Detta är något oundvikligt, och ur det verkliga jagets synvinkel något nödvändigt och gott. Ett fysiskt redskap som inte längre kan tjäna sin funktion måste människan lösa ur sitt grepp och jaget således frigöras för högre existens. Människans fruktan att mista nära och kära kan naturligtvis vara stor, emedan vi i vår okunnighet tror att vi verkligen förlorar dem, och i fysisk gestalt är detta förstås sant. Men sanningen är att vi har mött och älskat varandra i så många skepnader, att vi får vara tacksamma att minnena av våra avsked i det förflutna är utom räckhåll för oss. Trots detta kan den jordiska kärleken naturligtvis ge upphov till stor sorg och saknad när en älskad närstående dör, men med de insikter vi har möjlighet att nå genom högre livskunskap kan vi undvika att låta oss förtäras av sorgen. Vi möts igen, och banden stärks. Döden är ingenting att frukta utan är en befriande övergång och glädje när vi går vidare till finare existensvärldar.

Många har vittnat om de upplevelser som mött dem under så kallade nära-döden-upplevelser – NDU – vilka dock visar endast den första anhalten efter döden – den enda från vilken människan kan återvända. Mycket mer återstår för jaget att uppleva i dessa högre världar under det att hon successivt frigör sig från emotionalhöljet och sedermera mentalhöljet, vilka möjliggjort hennes känsloliv och tankeliv under inkarnationen.

Foto: Pixabay

Konsekvensen av förnekelse

I det moderna samhället har ny teknologi inom vården mångdubblat kapaciteten att rädda människoliv, på gott och ont. Målet att till varje pris förlänga och rädda liv kan vara lovvärt och riktigt, men detta är inte alltid fallet. När eventuella konsekvenser av påstådda förebyggande och livsuppehållande åtgärder inte beaktas, kan dessa ge desto allvarligare följder för individen. Ibland förlänger livsuppe­hållande åtgärder livet i en organism som inte längre tjänar sitt syfte och där det högre jaget bara väntar på lämpligt sätt att gå över. Kunde vi se detta ur ett högre perspektiv, skulle vi kanske le överseende åt människornas ihärdiga försök att ”rädda liv”. Många gånger skadar dessa försök mer än de gör gott.

Om vi vid svåra och dödshotande tillstånd, där möjlighet till tillfriskning är utesluten, i stället kunde acceptera vårt tillstånd som en förberedelse för övergång, med tillit till att inkarnationen går mot sitt slut, skulle vi i stället kunna välja att dö tryggt hemma i lugn och välkänd miljö. Med våra nära och kära samlade kan detta bli till en stilla och vacker övergång, ett fint farväl, samtidigt som möjlighet finns att ta hjälp av palliativa insatser vid behov.

Förutom fysiska organismens begränsning när det gäller livslängd har även skördelagen sin verkan, inte enbart individuellt utan även kollektivt. Att människor ”tas ur inkarnation” är ingen slump utan har alltid en orsak, även om den må vara avlägsen och omöjlig för oss att förstå. En älskad människas död har även en betydande inverkan på närståendes utveckling, vilket ur ett högre perspektiv och under vissa omständigheter skulle kunna ses som en offerhandling. Varje individ har dessutom alltid ett livets skuldkonto som lättas av vad som kan uppfattas som ”för tidig” död, såsom kan vara fallet vid olyckshändelser eller tragiska omständigheter. Oavsett för oss ofattbara orsaker får vi aldrig tveka att ge den omvårdnad våra medmänniskor behöver. Denna omsorg är förutom ren medmänsklighet även andras goda skörd, en gott­görelse för gamla skulder och god sådd genom en ny orsakshandling. Det långa tids­perspektivet är alltid en realitet även om det ytterst sällan beaktas. En begynnande förståelse för lagen om orsak och verkan leder ofrånkomligen till större ödmjukhet inför livet.

Foto: Pixabay

Från det högre perspektivet

De större perspektiven innefattar bland annat mänskligheten såsom kollektiv, civilisationers uppgång och fall, väsendenas medvetenhetsutveckling och planetens evolution, som alla står under högre lagar. Ur det högre perspektivet är inkarnationen en nödvändighet för att växa genom livserfarenheter, lärdomar och insikter, sådana vi endast kan få i den fysiska världen. När syftet med den enskilda inkarnationen uppnåtts (något vi ej har möjlighet att nå full insikt i), inga fler möjligheter till lärorika erfarenheter kan erbjudas eller den mänskliga organismen gjorts otjänlig, kallar Augoeides, människans skyddsängel, människan ur inkarnation för fortsatt tillvaro i finare materievärldar. Augoeides tillhandahåller människan ett kausalhölje under passagen genom människoriket. Allt detta är en helt naturlig process enligt kunskap som förmedlats till mänskligheten från högre rikens individer.

Alla dessa upprepade inkarnationer tjänar till att utveckla tolv essentiala egenskaper hos människan, vilkas uppnående är nödvändiga inför nästa etapp i evolutionen, hennes övergång till det femte naturriket. Dessa för människan väsentliga egenskaper är livstillit, självtillit, laglydnad, rättrådighet, opersonlighet, offervilja, trohet, förtegenhet, livsglädje, målmedvetenhet, vishet och enhet. Alla dessa rymmer många närliggande egenskaper. Detta följande naturrike – essentialvärlden eller enhets­världen – existerar i finare materia än den fysiska, och där måste allt som inte är enhet, kärlek och visdom vara övervunnet en gång för alla. Innan dess är gemensamma målet i människoriket att uppnå enhet och broderskap, återspeglat i ett samhällsbyggande av helt ny kvalitet. Då kan mänskligheten genom sitt utstrålande av ljus, kärlek och kraft fullgöra sin egentliga roll och vara till välsignelse för lägre naturriken.

I vår tid finns denna kunskap om verkligheten framställd genom mentalsystemet hylozoik, förmedlat på nytt av den svenske esoterikern Henry T. Laurency (1882-1971) och är särskilt anpassad för västerländska sinnen.

Lena Fredriksson

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Moderna gnostiker, matrix-teorin och den jungianska underströmmen”

Människan och medvetandet

De moderna gnostikerna söker befriande kunskap i antika myter, matrix-teorin och C.G. Jungs djuppsykologi, skriver Robin "Urverksälvan" Carell.

Publicerad 9 oktober 2026
Illustration med en man bakom en mikrofon i en stenmiljö, en mytologisk väggbild, skriftrullar och två Aeon Byte Radio-logotyper.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Om man känner att verkligheten har blivit alltmer genomskinlig och manipulerad, dyker de moderna gnostikerna upp som en underlig men finstämd röst, och bland dem står Aeon Byte Gnostic Radio med Miguel Conner i spetsen som ett tydligt exempel; visst blandas det friskt allt ifrån de forntida gnostikernas fördömda visdom med den amerikanske science fiction-författaren Philip K. Dicks visioner, simuleringsteorin och framför allt C.G. Jungs djuppsykologi, samtidigt som vissa av dessa strömningar också rör sig i en mer etniskt och kulturellt medveten fåra där myter och arketyper från det egna arvet får ny betydelse.

Logiskt sett är kopplingen mellan antik gnosticism och dagens matrix-tänkande nästan självklar, för båda beskriver en konstruerad verklighet styrd av lägre krafter – demiurgen och arkonerna hos gnostikerna, respektive simuleringen och dess kontrollmekanismer hos nutida teoretiker – där den enda vägen ut är gnosis, den direkta insikten som river ner den falska världen; Aeon Byte tar just denna parallell på största allvar och visar hur matrix (svenska: matrisen) och liknande berättelser egentligen bara är moderna omskrivningar av det som gnostikerna redan visste för två tusen år sedan, en insikt som Conner återkommande binder samman med Jungs arbete om det kollektiva omedvetna, skuggan och individuationen.

Etoset i denna tradition vilar hos dem som vägrar acceptera den ytliga materialismen och i stället gräver efter de djupare strukturerna, och här blir Jung den självklara bron, eftersom han själv såg de forntida gnostikerna som tidiga psykologer och lät deras myter och symboler forma stora delar av sin egen psykologi, från Septem Sermones ad Mortuos till Aion; när moderna gnostiker som de kring Aeon Byte återvänder till Jung gör de det inte som akademiker utan som sökare som vill använda arketyperna för att navigera en värld full av AI, övervakning och kulturell upplösning, och i vissa fall sträcker sig detta vidare mot mer traditionella och etniskt förankrade myter, som när jungianska perspektiv möter fornnordisk själlära och den nordiska hjältens väg.

Grafisk illustration med texten Aeon Byte Gnostic Radio och en gestalt framför en ljus tunnel av geometriska former.

Annons:

Så länge denna underström lever, med sina poddar, sina texter och sin ständiga jakt på gnosis, förblir den en påminnelse om att det fortfarande finns de som vägrar sova i matrisen, och som i stället söker den befriande kunskapen både i det forntida och i det djupt personliga och kulturellt förankrade.

Andra får sitt uppvaknande exempelvis genom hylozoiken medan andra får det genom en morgonstark kopp kaffe och Nya Dagbladet.

 

Robin "Urverksälvan" Carell

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vad är esoterik, hylozoik och kunskapen om verkligheten?

Människan och medvetandet

Författaren och filosofen Lars Adelskogh svarar på några grundläggande frågor om livets mening och de gamla kunskapstraditionerna.

Uppdaterad 6 september 2026, Publicerad 29 augusti 2026
Lars Adelskogh driver förlagsstiftelsen Henry T. Laurency och har själv författat boken Förklaringen.

Allt fler människor ställer sig frågor om meningen med vår tillvaro här på jorden. Under tidernas gång har de som kunnat ge svar på sådana frågor anpassat sina framställningssätt till dåvarande förutsättningar och meddelat sin undervisning i hemliga skolor. Genom den för vår tid publice­rade kunskapen om verkligheten – hylozoiken – får våra livsfrågor en förnuftig förklaring. Den hylozoiska kunskapen ger oss möjlighet att nå större klarhet och att fördjupa vår förståelse för tillvaron och de livslagar som styr allt liv.

Lars Adelskogh, som ägnat sitt liv åt denna kunskaps bevarande, ger i denna intervjuserie en god pedagogisk beskrivning av grunderna i detta mentalsystem. Med tid för eftertanke får vi följa den röda tråden i den esoteriska framställning som särskilt anpassats för vår tids sökare och deras möjlighet till förståelse. I en tid av snabba intryck, där det mesta passerar för att lika snabbt glömmas bort, får vi här tillfälle att låta tankarna sjunka in för vidare begrundan. Här sås fröer till nya insikter och djupare förståelse av tillvaron – möjliggörande ett steg framåt i vår medvetenhets­utveckling.

I dessa intervjuer redogöres för de grundläggande ideer som utgör kärnan i esoterisk världs­åskådning och livsåskådning, i den hylozoiska kunskapen om medvetenhetsutvecklingen som livets mening.

Intervjun i fyra delar har gjorts av Dano Kostovski och föreningen Kunskap för människans harmoniska utveckling.

Den som önskar fördjupa sig ytterligare i ämnet finner mer information på hylozoik.se, veidos.se och laurency.com.

 

Text: Lena Fredriksson och Markus Andersson

 


Intervju med Lars Adelskogh del 1 – 4

 

 

 

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.