De blå zonerna: Här lever folk längst i världen

De blå zonerna som begrepp myntades av Dan Buettner, som kallar sig själv för en ”upptäckare”. Buettner gjorde sig tidigare känd genom att cykla jorden runt och därmed sätta ett antal rekord i Guinness rekordbok. Han har skrivit ett antal böcker om de blå zonerna och satte 2004 ihop ett team tillsammans med National Geographic för att undersöka vad hemligheten är till att människorna i de blå zonerna lever och dessutom är friska så länge.

Artikeln publicerades ursprungligen den 8 januari 2017

Man brukar tala om fem områden i världen som blå zoner:

Sjundedagsadventisterna

Sjundedagsadventisterna är en kyrka som gjort sig känd för att trycka på vikten av ett hälsosamt liv. Här i Sverige ägde kyrkan tidigare varumärket Hälsans kök, under vilket de saluförde olika vegetariska produkter. Sjundedagsadventisterna i Loma Linda i Kalifornien är en grupp som studerats under en längre tid, inte bara av Buettners grupp. En stor andel av dem är vegetarianer och veganer och fysisk aktivitet är en viktig del av deras vardag.

Ikaria, Grekland

Ikaria är en ö i Grekland och utmärker sig genom den mycket låga förekomsten av demens och den mycket låga dödligheten hos människor i medelåldern. På Ikaria flyter livet på i en maklig takt och många gör sitt eget vin enligt gamla traditioner.

Sardinien

På Sardinien, närmare bestämt i regionen som kallas för Barbagia, lever den befolkningsgrupp som har flest manliga hundraåringar i förhållande till befolkningsmängden i världen. Folket lever traditionellt som jordbrukare eller fåraherdar. Forskningen tyder på att de kan vara ättlingar till en tidigare bronsålderscivilisation som trängdes undan av en invaderande befolkningsgrupp och därmed drevs upp till högländerna på Sardinien.

Nicoya, Costa Rica

Nicoya är en halvö i Costa Rica som kommer på andraplats när det gäller manliga hundraåringar, efter Barbagia på Sardinien. De har också världens lägsta dödlighet bland medelålders personer. I Nicoya blir inte människor bara gamla, utan precis som i de andra blå zonerna så är de aktiva och friska fram tills de går bort.

Okinawa

Okinawa är en ö söder om Japan där befolkningen traditionellt har levt till stor del på sötpotatis och fisk. På Okinawa finns det störst andel kvinnliga hundraåringar i världen.

Baserat på Buettners forskning har du nedan några tips till dig som i vårt samhälle vill ta efter några av vanorna i de blå zonerna.

Vardagsmotion

I de blå zonerna rör människorna på sig som en del av vardagen. De flesta lever traditionella liv där de arbetar på fältet, i trädgården, fiskar eller ser till djuren. Det gör att de aldrig behöver tänka på träning eller motion som en separat aktivitet. Det här kan vara svårt för dig som har ett arbete där du sitter mest vid ett skrivbord hela dagen. En lösning kan vara en lunchpromenad, ett skrivbord där du står eller kanske till och med en liten motionscykel du ställer under skrivbordet och trampar på lite till och från under dagen.

Mening med livet

I de blå zonerna uppger alla att de vet vad meningen med deras liv är, något som få antagligen skulle kunna göra i västvärlden. Att känna att livet är meningsfullt är en förutsättning för psykisk hälsa och det visar sig också i hur länge människor lever och hur lyckliga de är. Det här hör också samman med nästa punkt.

Avkoppling och avstressning

Stress är en del av livet, även för människorna i de blå zonerna. Skillnaden är hur de hanterar den. Meditation, bön, reflektion är några exempel på vad de alla gör, men som väldigt få av oss gör. Utöver detta så är dessutom stressnivån för oss ofta betydligt högre. Människor som bekänner sig som genuint religiösa, oavsett vilken religion det handlar om, lever längre och skattar sig själva som lyckligare än andra. Studier har visat att de som i väst medverkar i en religiös sammankomst fyra gånger per månad lever i snitt fyra till fjorton år längre än andra.

Äter sig inte proppmätta

Flera av de blå zonerna har traditioner som förhindrar överätning, som ”hara hachi bu” på Okinawa som betyder att man ska sluta äta när man är 80 procent mätt. Kan vi kanske också utgå ifrån att man inte blir bjuden på tårta varje vecka på jobbet i de blå zonerna? Att inte äta för mycket kan vara lättare sagt än gjort, men försöker man så har det antagligen någon form av effekt.

Mest växter i kosten

Kosten i de blå zonerna är i stort växtbaserad, kompletterad med ost, fisk eller kött. Bönor är också något som återkommer i alla de blå zonerna i olika former och äts oftast dagligen. Det här innebär att energin i kosten till största delen kommer från kolhydrater, 65 procent ungefär. Man kan säga att kosten i de blå zonerna är stärkelsebaserad, mest från rotfrukter, fullkorn och bönor. Det här är lätt att ta efter i vårt samhälle, där mat från världens alla hörn finns tillgänglig året runt.

Alkohol

Det konsumeras alkohol i alla de blå zonerna förutom bland sjundedagsadventisterna i Loma Linda. Det sups dock väldigt sällan och alkoholen konsumeras alltid tillsammans med mat eller i sociala sammanhang.

Sammanhang

Familj, vänner och samhälle är faktorer som spelar stor roll för hälsan. I de blå zonerna har alla någonstans där de hör hemma. De har starka sociala nätverk och sätter alltid sina familjers behov först. Det här är en mycket stor kontrast mot det västerländska samhället där den autonoma individens självförverkligande ofta framställs som det centrala.

Begreppet ”blå zon” har nått en stor popularitet och idag arbetar Buettner med en hel organisation i ryggen för att försöka förbättra hälsan även hos den amerikanska befolkningen med de blå zonerna som förebild. Kanske kan också den svenska befolkningen låta sig inspireras av livsstilen i de blå zonerna för att leva friskare och lyckligare liv i det moderna samhället.

Robert Rönngren, näringsfysiolog