Annons:

C-vitamin: En viktig antioxidant för kroppen

Uppdaterad januari 4, 2026, Publicerad januari 4, 2026 – av Redaktionen
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 51 000,00 SEK 68% Mål: 75 000,00 SEK

Det är viktigt att få i sig tillräckligt med C-vitamin. Vi behöver vitaminet av flera anledningar, och flera studier har påvisat positiv effekt för att förebygga och bota sjukdomar. Brist på vitaminet kan vara orsak till allt från trötthet till inflammationer. Det är dock lätt att få i sig sin dagliga dos genom maten.


Artikeln publicerades ursprungligen den 31 oktober 2021.


C-vitamin är ett viktigt vitamin att få i sig tillräckligt av då det fungerar som antioxidant. Vi behöver det också för att bygga upp brosk- och benvävnad och det underlättar upptaget av järn. C-vitamin bidrar också till immunsystemets funktion, mental funktion och ett väl fungerande nervsystem. Det hjälper även till för att motverka trötthet och utmattning.

Många djur kan bilda C-vitamin själva i kroppen, men vi människor, tillsammans med marsvin, vissa apor och några få andra djurarter, kan inte det. Eftersom vitaminet spelar stor roll för immunförsvaret har man även studerat vitaminets effekt vid sjukdom. I flera studier visar det sig att en högre dos C-vitamin kan både förebygga och bota olika typer av infektionssjukdomar samt virusinfektioner, skriver läkaren Uffe Ravnskov i en opinionsartikel i Läkartidningen 2020. Ravnskov skrev också i samma artikel att det vore en god idé att testa C-vitamin mot covid-19, något som faktiskt även framgångsrikt praktiserats på flera håll i världen - bland annat i Kina.

Annons:

C-vitamin finns i de flesta grönsaker, bär och framförallt citrusfrukter. Havtorn är känt för att innehålla exceptionellt mycket C-vitamin. Även potatis är rik på vitaminet. Ett dagsbehov för en vuxen människa skulle kunna motsvara en stor apelsin, en tredjedels paprika eller tre brysselkål. Dock är vitaminet känsligt för värme. Om mat hålls varm länge eller värms upp upprepade gånger minskar mängden C-vitamin.

C-vitamin i formen askorbinsyra, E300, är vanligen tillsatt till livsmedel eftersom den fungerar som antioxidant.

Det rekommenderade dagsbehovet varierar beroende på ålder. Spädbarn behöver cirka 20 milligram per dag medan en ammande behöver hela 100 milligram per dag. Barn 10–13 år behöver cirka 50 milligram och en vuxen 75 milligram per dag.

Värt att veta är att det inte finns något som tyder på att höga doser av vitaminet kan riskera att orsaka allvarliga skador som cancer eller fosterskador. Däremot kan man få diarré och, om man är extra känslig, njursten vid höga halter (>1000 milligram per dag).

Det är ovanligt att ha brist på C-vitamin, men även lindrig brist kan orsaka trötthet, svaghet och irritation. Får man däremot en allvarlig brist, som kan orsaka sjukdomen skörbjugg, kan man få symtom som inflammationer i tandköttet, försämrad sårläkning och infektionskänslighet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Hur du sitter kan påverka mer än ryggen

Publicerad Idag 08:29 – av Markus Andersson
En man i vit skjorta sitter hopsjunken i en kontorsstol med överkroppen framåtlutad och armarna vilande på skrivbordet framfö

Forskare vid McGill University i Kanada har undersökt hur sittställningen påverkar känslor och risktagande. De som satt upprätt tog större risker än de som satt hopsjunkna.

Forskarna, som redovisar studien i tidskriften British Journal of Psychology, rekryterade nästan 200 personer ur universitetets krets. Deltagarna fick veta att de skulle testa en mobilapp på surfplatta, men forskarna undersökte i själva verket hur sittställningen påverkade dem.

Hos en grupp stod plattan på ett ställ på ett justerbart bord, vilket drog upp ryggen. Hos en annan låg den platt på ett lägre skrivbord, och deltagarna kröp ihop över skärmen. Ingen sade åt dem hur de skulle sitta, och i intervjuer efteråt uppgav de flesta att de inte förstått att hållningen styrts. Nackvinkeln mättes med videoprogram.

Ballongen som sprack

Uppgiften var ett riskspel med en virtuell ballong. Varje pumpning gjorde ballongen större och ökade den möjliga belöningen. Sprack ballongen gick belöningen för den omgången förlorad.

Varje ny pumpning blev alltså en avvägning mellan en större vinst och risken att förlora det som redan byggts upp. I just den avvägningen skilde sig grupperna: den upprätta gruppen tog större risker i spelet och tenderade att få större belöning.

Forskarna läser det inte som slarv. Seniorförfattaren Jorge Armony, professor i psykiatri och psykologi, tolkar resultatet så här:

— Det tyder på att de inte agerade mer impulsivt utan i stället tog effektivare risker, förklarar Armony.

I enkäten efteråt uppgav den upprätta gruppen dessutom statistiskt signifikant mer stolthet. Enligt studiens sammanfattning höll sig resultaten även när man tog hänsyn till deltagarnas obehag och medvetenhet om manipulationen.

Att deltagarna inte fick veta vad som undersöktes var avsiktligt, så att vetskapen inte skulle styra hur de betedde sig.

Skillnaderna var små och försöket gjordes i ett laboratorium, skriver universitetet. Resultaten visar inte att en rak rygg ger bättre beslut i vardagen, och Armony betonar att hållningen knappast förändrar ett liv. Enligt honom väcker studien i stället frågan om vardagsmiljöer, som arbetsplatsens utformning, kan påverka humör och beteende även utanför labbet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

När vardagen behöver en strandkant

Publicerad oktober 16, 2026 – av Redaktionen
Kvinna sedd bakifrån sitter på sanden framför en brytande havsvåg.
En kort promenad vid vatten kan ge bättre självrapporterat välbefinnande, men det är inte samma sak som behandling av psykisk ohälsa. Genrebild.

En bänk vid ån, en runda längs stranden eller några minuter med utsikt över sjön på väg hem. Korta pauser vid vattnet kan ge välbefinnandet ett lyft, och ingen behöver prestera något för att prova.

Blå miljöer kallas de platser där vattnet tar stor plats: hav, sjöar, åar och floder. Intresset för dem som en plats för återhämtning har vuxit, både i forskningen och bland organisationer som använder vattnet i sin verksamhet.

Många söker sig dit när de behöver rensa tankarna. Ytan står sällan helt still, ljudet av vågor eller strömmande vatten fyller ut tystnaden och blicken kan vandra långt utan att fastna på något som kräver svar. Man behöver inte gå fort eller långt, och det går lika bra att bara sitta en stund.

Strandrundan slog stadsrundan

Frågan är om det är vattnet som gör skillnad, eller om vilken promenad som helst hade gett samma lyft. Spanska forskare prövade just det när de lät 59 friska kontorsanställda gå 20 minuter längs stranden, 20 minuter bland gatorna intill eller vila lika länge i ett rum.

Direkt efter strandpromenaderna rapporterade deltagarna bättre välbefinnande och humör än efter både stadsrundan och vilan. Blodtryck och hjärtrytm visade däremot ingen fördel för havet, och studien säger inget om någon behandlingsdos eller effekt på lång sikt.

Segling och surfing som komplement

Vattnet används också i mer organiserad form, där segling och surfing blir en del av ett återhämtningsprogram. Ett exempel är Waves of Recovery, som grundades 2022 och verkar i Kalifornien i samarbete med behandlingsverksamheter.

Organisationen beskriver program som kombinerar surfing med professionellt samtalsstöd och kamratstöd för människor som återhämtar sig från beroende eller psykisk ohälsa.

Hur mycket vattnet i sig betyder är svårare att säga. I en randomiserad amerikansk studie fick 96 aktiva militärer med diagnostiserad depression gå antingen ett sex veckor långt surfprogram eller ett lika långt vandringsprogram. Symptomen minskade i båda grupperna, och de flesta gick samtidigt i vanlig behandling.

Studien jämförde alltså två aktivitetsprogram, inte surfing mot ingen insats alls. Varje program rymde dessutom mycket mer än själva miljön, och studien var inte upplagd för att visa hur stor del av förbättringen som berodde på just vattnet.

Forskningen om vattenbaserade insatser är fortfarande begränsad, och det behövs bättre studier för att skilja miljön från aktiviteten och stödet runt omkring.

Varför vattnet har hamnat efter har geografen Catherine Kelly en förklaring till. Hon ger råd kring statliga initiativ om blå miljöer i Storbritannien och tar social förskrivning som exempel, alltså när människor får aktiviteter som naturvistelser på ordination i stället för, eller vid sidan av, mer traditionell behandling.

— Forskningen börjar först nu få finansiering, eftersom alla var fokuserade på grönområden i åratal. Om du är beslutsfattare och försöker finansiera social förskrivning, till exempel, är det mycket säkrare att skicka människor till en terapeutisk insats i en skog, en trädgård, en park eller en nationalpark än att skicka ut dem i vattnet, säger Catherine Kelly till The Guardian.

Du behöver inte bada

Den som vill prova behöver alltså varken våtdräkt eller doppa en tå. Anna María Pálsdóttir, universitetslektor vid SLU som forskar om hälsofrämjande utomhusmiljöer, har ett enkelt råd.

— Hitta en plats där du kan titta ut över vattnet, oavsett om det är en sjö eller strand. Där du känner dig trygg, där du kan slappna av och sitta bekvämt. Och låt bara tankarna och blicken vandra, säger hon till MåBra.

Det kan vara bryggan i grannskapet, en parkbänk vid ån eller en runda längs stranden. Gå om det känns bra, sitt om det passar bättre. Ta med en termos kaffe eller ingenting alls, och låt det vara okej om tankarna drar iväg till inköpslistan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Grönare bostadsmiljö kopplas till friskare hjärna

Publicerad oktober 15, 2026 – av Redaktionen

Äldre stockholmare med mycket grönska runt bostaden drabbades mer sällan av demens. Tydligast var sambandet för växtligheten inom 100 meter från hemmet.

Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska institutet har undersökt hur grönskan runt hemmet hänger ihop med demensrisken hos 2 993 äldre på Kungsholmen i Stockholm.

Deltagarna var 60 år eller äldre och utan demens vid starten och följdes i upp till 16 år. Under den tiden fick 477 av dem en demensdiagnos, visar studien i tidskriften Alzheimer's & Dementia.

Grönskan mättes med satellitbilder inom 100, 250 och 500 meter från bostäderna. Forskarna tog hänsyn till ålder, utbildning, socioekonomi, levnadsvanor, luftföroreningar, trafikbuller och närhet till vatten.

Ett standardiserat steg uppåt i grönska inom 100 meter, motsvarande den vanliga spridningen mellan deltagarna, hörde ihop med ungefär 20 procent lägre relativ risk att få demens. Vid större avstånd blev sambandet svagare.

— Det pekar på att den omedelbara miljön precis runt bostaden är viktig i arbetet med att skapa goda förutsättningar för hjärnhälsa och hälsosamt åldrande, säger Cecilia Stenfors, docent i psykologi och forskningsledare vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Hjärnhälsa i stadsplaneringen

Forskarna menar att resultaten ger stöd för att bevara och förbättra grönskan närmast bostäderna. Enligt universitetets pressmeddelande kan träd, bostadsgårdar, parker och vegetation längs gator ge nytta även när större naturområden är svåra att nå.

Studien är en observationsstudie och visar inte att grönskan orsakar den lägre risken. Deltagarna kommer från ett relativt välbärgat område i Stockholm, så resultaten gäller inte nödvändigtvis andra miljöer.

— Hjärnhälsa behöver finnas med när vi planerar och utvecklar våra städer och bostadsmiljöer. Bostadsnära grönska kan vara en gemensam resurs för folkhälsa, klimatanpassning och biologisk mångfald. Det handlar både om att värna befintlig vegetation och om att skapa gröna miljöer som är tillgängliga och användbara för människor med olika förutsättningar, säger Stenfors.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sardisk by kan vara en ny blå zon

Publicerad oktober 14, 2026 – av Markus Andersson
Panoramavy över Bolotanas täta bebyggelse med röda tak, omgiven av sluttningar och öppet landskap på Sardinien.
Bolotana på Sardinien är kandidat till en ny blå zon. Forskarna vill följa ortens ovanligt höga överlevnad bland äldre kvinnor under längre tid. Arkivbild.

Kvinnorna i bergsbyn Bolotana på Sardinien beräknas ha en ovanligt stor chans att nå hundra år. Forskare lyfter nu byn som kandidat till en ny blå zon.

Så kallade blå zoner är områden där människor lever märkbart längre än omgivningen, som Okinawa i Japan, Nicoya i Costa Rica och Barbagia på Sardinien. Kost, vardagsmotion och starka sociala band brukar lyftas fram som möjliga förklaringar.

Nu pekar en studie i tidskriften Frontiers in Aging ut Bolotana, en bergskommun med drygt 2 200 invånare omkring elva mil från den ursprungliga sardiska zonen. Bakom studien står en internationell forskargrupp där University of Illinois Chicago är ett av lärosätena. Utifrån dödligheten i byn under studieperioden beräknar forskarna att sannolikheten för en 70-årig kvinna att nå hundra år är 13,8 procent. För Italien är den beräknade sannolikheten cirka 3,5 procent.

Hundraåringarnas åldrar har kontrollerats mot civilregister och församlingsböcker. Separat från beräkningen dokumenterade forskarna 38 personer som blev minst hundra år av de 3 060 som föddes i byn 1900–1925.

Kvinnorna sticker ut

Med samma dödlighet beräknas en 70-årig kvinna i Bolotana ha nästan 21 år kvar att leva i genomsnitt. För Italien är motsvarande beräknade siffra cirka 18 år. I forskarnas internationella jämförelse hamnar byns kvinnor på andra plats efter Hongkong.

Sardinien har redan ett annat kartlagt område med exceptionell livslängd, den ursprungliga sardiska zonen, där ovanligt många män nådde mycket hög ålder. I Bolotana är det i stället kvinnorna som sticker ut. Medförfattaren S. Jay Olshansky, professor emeritus vid universitetet, lyfter just den skillnaden.

— Kvinnor lever nästan alltid längre än män överallt i världen, men på Sardinien var det inte så. Det är en av sakerna som gjort det så ovanligt, säger han.

Resultatet hänger på perioden

Beräkningen förändras med vilken period som mäts. Med dödligheten under en tidigare femårsperiod beräknas en 70-årig kvinna i Bolotana ha 1,46 procents sannolikhet att nå hundra år. För den ursprungliga sardiska zonen är motsvarande beräknade siffra 8,76 procent.

Författarna beskriver därför Bolotana som kandidat till blå zon. Längre observation krävs innan byn kan räknas som etablerad.

Förklaringen saknas

Varför invånarna lever så länge kan studien inte svara på. Den bygger på registerdata och undersökte varken kost eller livsstil. Olshansky pekar på ledtrådar som är värda att undersöka vidare: branta gator, familjer som bor nära varandra och lokalt producerad mat, bland annat olivolja rik på nyttiga fetter.

— Om vi kan identifiera vad som ligger bakom den långa livslängden och hjälpa människor att ta efter det, kan resten av världen dra nytta av att förstå de värden som de här samhällena lever efter, säger Olshansky.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.