Äldre svenskar rapporterar högre välbefinnande än yngre. Det visar en ny studie från Lunds universitet, där forskare har analyserat svar från över 34 000 svenskar.
Studien, som publicerats i Journal of Research in Personality, undersöker hur välbefinnande hänger samman med bland annat ålder, personlighet, sociala relationer, ensamhet, inkomst, politisk identitet och geografisk hemvist.
Forskarna konstaterar att sociala relationer och personlighet har starkare koppling till människors välbefinnande än exempelvis inkomst. Särskilt tydligt är sambandet mellan ensamhet och lägre välbefinnande.
— Vi vet redan att ensamhet påverkar vår psykiska och fysiska hälsa negativt, och om goda relationer visar sig vara det viktigaste för vårt välbefinnande behöver vi fundera på hur samhället faktiskt skapar förutsättningar för närhet och gemenskap, säger forskaren August Nilsson vid Lunds universitet.
Annons:
Ett av studiens mest uppmärksammade resultat är att unga vuxna sticker ut negativt. Enligt forskarna började ett tydligt skifte synas under pandemin 2020, där yngre vuxna rapporterar lägre välbefinnande än äldre. Svenskar i 20-årsåldern uppger också större ensamhet än personer som är 80 år eller äldre.
— Det som överraskade oss mest var att unga vuxna stack ut så tydligt. Historiskt har unga ofta haft breda sociala nätverk och stark framtidstro. Nu ser vi nästan motsatsen, säger psykologiforskaren Petri Kajonius.
Studien visar även regionala skillnader. Halland, Skåne och Jönköpings län ligger över genomsnittet i välbefinnande, medan Västmanland ligger lägre. Enligt forskarna kan den statistiska bilden sammanfattas som att den som mår bäst oftare är äldre, emotionellt stabil, har goda relationer – och bor i Halland.
Forskarna framhåller samtidigt att resultaten handlar om statistiska samband, inte om enkla förklaringar till varför vissa grupper mår bättre än andra. Men studien pekar på att ensamhet och social gemenskap kan vara centrala frågor för folkhälsan framöver.
Läsaromröstning
Vad tror du är den främsta orsaken till att äldre svenskar rapporterar högre välbefinnande än unga vuxna?
Röstning stängd
Starkare sociala relationer och mindre ensamhet hos äldre11%
3 röster
Yngre påverkas mer negativt av pandemins följder4%
1 röst
Inkomst och ekonomisk trygghet hos äldre37%
10 röster
Skillnader i personlighet och livsinställning mellan generationer48%
13 röster
27 röster totalt
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
När färre skaffar barn kan föräldraskapet bli mindre självklart för nästa generation. Enligt en genomgång av flera studier riskerar nedgången i barnafödande att förstärka sig själv.
Camilla Cavendish, författare till boken Generation Maybe, har ägnat fem år åt frågan varför allt färre blir föräldrar. I Financial Times skriver hon att en sorts social smitta kan förklara varför barnafödandet faller på ett liknande sätt i mycket olika länder och kulturer.
Hennes poäng är enkel: att förbli barnlös blir lättare när alla runt omkring en gör samma val. I Europa har i dag hälften av familjerna med hemmavarande barn bara ett barn.
Utvecklingen är inte bara ett fritt val. I en studie av tio länder med lågt barnafödande, gjord av Ester Lazzari och Eva Beaujouan, önskade upp till hälften av män och kvinnor vid slutet av sina fruktsamma år att de hade fått fler barn.
Annons:
En fälla från 2006
Tanken är inte ny. Redan 2006 lade demograferna Wolfgang Lutz, Vegard Skirbekk och Maria Rita Testa fram hypotesen om en "lågfertilitetsfälla" i Vienna Yearbook of Population Research.
Hypotesen bygger på tre mekanismer. Färre framtida mödrar ger färre födslar. Unga som ser små familjer omkring sig kan sänka sin egen bild av den ideala familjestorleken. Samtidigt kan förväntningarna på levnadsstandard stiga medan unga generationers förväntade inkomster sjunker, delvis på grund av den åldrande befolkningen.
Forskarna betonade att det rörde sig om en hypotes, men menade att regeringar borde agera tidigt om mekanismerna verkligen är i gång.
Kollegor och vänner påverkar
Flera studier pekar på att barn i omgivningen spelar roll. En svensk studie från 2010 visade att kvinnor på kontor oftare fick barn om en kollega på samma nivå just hade fått det. I en studie av 6 500 tyska företag ungefär fördubblades andelen kvinnor som blev gravida med sitt första barn efter att en kollega fått barn.
— Jämnårigas beteende signalerar vad människor som jag förväntas göra, och vid vilken tidpunkt i livet, säger Anna Rotkirch, forskningsprofessor vid Finlands befolkningsforskningsinstitut, till Cavendish.
Bilden är dock inte entydig. En norsk registerstudie av Sara Cools och Rannveig Kaldager Hart från 2017, med cirka 170 000 personer, fann inga konsekventa signifikanta orsakseffekter av syskons barnafödande. Forskarna kunde inte utesluta att likheterna mellan syskon beror på att de liknar varandra, men studien bevisar inte att nätverkseffekter saknas överallt.
Bostadspriser, ekonomisk otrygghet och att färre unga lever i parförhållanden pekas också ut som orsaker till att barnafödandet sjunker i takt med att det rasar i allt fler länder.
Bergsbyn som valde barnen
Cavendish lyfter den japanska bergsbyn Nagi som ett motexempel. När befolkningsminskningen hotade kommunens existens 2002 satsade borgmästaren på babybonus, generös barnomsorg och gratis sjukvård för barn, medan pensionärer hjälper till med barnpassningen.
I dag har 47 procent av hushållen i Nagi tre barn eller fler. I resten av Japan har hälften av familjerna bara ett barn.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Norska forskare vill pröva om barn behöver mer rörelse än dagens råd om en timme om dagen. De stöder sig på en stor internationell studie, men den slår inte fast någon ny minutgräns.
Norska hälsomyndigheten Helsedirektoratet rekommenderar att barn och unga mellan 6 och 17 år är fysiskt aktiva med måttlig till hög intensitet i genomsnitt minst 60 minuter per dag. Aktiviteten ska vara varierad och främst konditionsinriktad. Minst tre gånger i veckan ska den hålla hög intensitet och stärka muskler och skelett.
Nu vill forskare vid Norges idrettshøgskole pröva om råden behöver höjas.
I en studie som publicerades i tidskriften JAMA Pediatrics har de samlat data från 12 874 barn och unga i 14 uppföljningsstudier från 16 länder. Deltagarna var mellan 5 och knappt 18 år, bar rörelsemätare och följdes i genomsnitt i 3,1 år.
Annons:
Fysisk aktivitet med måttlig till hög intensitet hade ett svagt samband med lägre insulin, LDL-kolesterol, blodfetter och en samlad riskpoäng. Någon koppling till lägre BMI fanns inte. Sambanden var små och förändrades beroende på vilken statistisk modell forskarna använde.
Jämfört med den minst aktiva femtedelen hade bara den mest aktiva femtedelen tydligt lägre odds för en hög samlad riskprofil vid uppföljningen. Barnen i den gruppen rörde sig mellan 72 och 207 minuter om dagen, i genomsnitt 92,8 minuter.
— De som låg i den gruppen hade i genomsnitt 92,8 minuter per dag. Det kan tyda på att rekommendationen borde ligga i närheten av 90 minuter per dag, säger forskaren Anders Husøy enligt Norges idrettshøgskole.
Siffran är ett gruppgenomsnitt, ingen fastställd hälsogräns. Studien visar samband, inte att rörelsen orsakade skillnaden, och den mätte riskmarkörer i blodet och blodtrycket snarare än faktiska sjukdomsfall.
Även WHO:s råd för 5–17-åringar anger minst 60 minuter i genomsnitt per dag över veckan. Det bygger på fler hälsoeffekter än de studien undersökte, bland annat kondition, skelett och kognitiv förmåga.
Total stillasittande tid hade i huvudanalysen inget samband med en sämre samlad riskprofil. Forskarna påpekar samtidigt att resultatet inte utesluter negativa följder av enskilda stillasittande vanor som skärmtid.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ett högre D-vitaminvärde behöver inte betyda att kroppen fungerar bättre. Det menar Jack Kruse, som kritiserar synen på D-vitamin som något man kan tillföra med en tablett utan att samtidigt ta hänsyn till solljus och dygnsrytm. Hans argument är att tillskottet levererar ett ämne – men inte signalerna som styr hur kroppen hanterar det.
Jack Kruse är neurokirurg och driver Kruse Longevity Center i Destin i USA. Han har i över ett decennium hävdat att ljus, och inte bara mat, styr hur cellernas energiproduktion fungerar.
I en serie inlägg på X skriver han nu rakt ut att D-vitamintillskott är skadliga. Han bygger resonemanget på två saker: en forskningsartikel om D-vitamin och dygnsrytm, och årets Nobelpris i kemi.
Solen som taktgivare
Enligt Kruse har skolmedicinen i över hundra år behandlat D-vitamin som ett passivt näringsämne, en tablett som ska justera ett enskilt värde i blodet. Han menar att det är fel bild av kroppen.
Annons:
I hans modell är D-vitaminsystemet och kroppens inre klocka sammankopplade i en tidsberoende återkopplingsslinga. Kroppen använder inte bara ljuset för att tillverka ett hormon, skriver han, utan solens dygnsrytm för att ställa in hela hormonsystemet.
Ämnen som bildas ur D-vitamin påverkar enligt Kruse hur snabbt kroppens klockgener läses av. Klockgenerna styr i sin tur hur de enzymer som aktiverar D-vitaminet arbetar i mitokondrierna. Bland dem nämner han CYP27B1 och CYP24A1.
Han lägger särskild vikt vid morgonljuset. Ljuskänsliga receptorer i ögat, bland annat neuropsin, och näthinnans egen klocka ska enligt honom använda morgonens UV-A- och UV-B-strålning för att ställa cellerna i rätt läge.
Kopplingen mellan D-vitamin och dygnsrytm diskuteras även i forskningen. I en översiktsartikel i FASEB Journal från december 2025 föreslår forskare att D-vitaminsignalering både kan styras av och själv påverka kroppens molekylära klocka. De beskriver idéerna som hypoteser som återstår att pröva experimentellt.
Mitokondrierna som motor
Kärnan i Kruses modell är mitokondrierna, cellernas energiverk. Han menar att aktiveringen av D-vitamin styrs av så kallade radikalpar i enzymernas järnhaltiga centrum, i mitokondriens inre membran.
När ljus driver elektroner mellan proteinerna bildas enligt honom par av radikaler vars tillstånd påverkas av jordens magnetfält. Resultatet blir, skriver han, beroende av att signalerna från omgivningen är rätt samordnade.
Nobelpriset ger honom nästa led. Kungliga Vetenskapsakademien belönade i oktober fransmannen Henri B. Kagan och japanen Kenso Soai för upptäckter som visar hur kemiska reaktioner kan ge bara den ena av två spegelvända molekylvarianter, så som livets egen kemi fungerar.
Kruse läser priset som stöd för sin syn: att levande system förstärker små asymmetrier till ordning, och att solljuset avgör vilken riktning förstärkningen tar. Akademiens motivering gäller organisk syntes och nämner inte D-vitamin.
I ett X-inlägg kallar han ändå priset en vändpunkt, då det han kallar decentraliserad biologi började montera ned den centraliserade, företagsstyrda medicinen.
Tablett utan tidssignaler
Därifrån når Kruse sin kritik av tillskotten. Den som sväljer en hög dos isolerat D3 inomhus, i vad han kallar en teknisk Faradaybur under blått ljus, släpper enligt honom en okoordinerad bomb rakt ner på ett redan trasigt moderkort.
Ämnet i tabletten når enligt Kruse levern och njurarna som ett oordnat moln, frikopplat från solens nära infraröda ljus. Den delen utgör enligt honom 44 procent av solljuset.
Utan solens fotonfält slår radikalparen i hans modell i en vägg. Han beskriver hur det vanliga syret i mitokondrierna då omvandlas till singletsyre, en mycket reaktiv form av syre.
Singletsyret angriper enligt Kruse kardiolipin, ett fett i mitokondriens inre membran som omger andningskedjans komplex 4. Där tillverkas enligt honom kroppens deuteriumutarmade vatten, och skadan ska få vattnets elektriska egenskaper att kollapsa.
Hans slutsats är att D-vitamin i tablettform gör kroppen mer sårbar när ämnesomsättningen ökar, oavsett orsak. Till dem han kallar influencerklassen har han en egen hälsning: "Schack matt, influencers, ni hade fel igen".
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Hur människor sover, inte bara hur länge, hänger ihop med framtida sjukdomsrisk. Det visar kinesiska forskare i en stor studie av britter vars hälsa följts under flera år.
Forskarna vid Peking University och Capital Medical University har analyserat data från 95 559 deltagare i den brittiska forskningsdatabasen UK Biobank. Deltagarna bar en rörelsesensor på handleden under en vecka mellan 2013 och 2015 och följdes sedan under en mediantid på 8,9 år.
En algoritm uppskattade sömnstadier, sömnlängd, variation i sovtimmar mellan dagar och vaken tid efter insomnandet, så kallad WASO. Mönstren jämfördes med 1 049 sjukdomsutfall, och 156 samband höll efter sträng statistisk korrigering. Resultatet publicerades i tidskriften PLOS Medicine i september.
Samband mellan sömn och sjukdom
Tydligast var REM-sömnen, sömnfasen med snabba ögonrörelser. En större mängd uppskattad REM-sömn hängde ihop med lägre risk för 83 diagnoser. Större variation i sovtimmar mellan dagar var kopplad till högre risk för depression och ångest. Längre vaken tid efter insomnandet var kopplad till högre risk för sex andra diagnoser.
Annons:
Den allra kortaste sömnen var kopplad till flest samband med förhöjd sjukdomsrisk. Deltagare som sov under fem timmar stod för 37 av de 41 sambanden med förhöjd sjukdomsrisk som forskarna fann vid jämförelse med dem som sov sex till åtta timmar.
Sömnstadierna uppskattades utifrån handledens rörelser, inte genom mätningar av hjärnaktiviteten. Forskarna framhåller att metoden har begränsad träffsäkerhet. Resultaten visar därför samband mellan sömnmönster och senare sjukdom – inte att sömnen orsakar skillnaderna i hälsa.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
