Wallenbergs SEB rättsfall när privatbankernas ”fuskpengar” ifrågasätts

I Sverige kan privatägda banker skapa egna pengar trots att det inte finns stöd för det i grundlagen. Det hävdar nu en EU-advokat. Genom att bevilja krediter på belopp tio gånger så stora som det egna kapitalet (kapitaltäckningskravet) skapar de digitala pengar som de också kräver in ränta på. Frågan är mycket känslig och i grunden ifrågasätts hela det system som vårt privata bankväsende bygger på.

publicerad 2 maj 2013
- av Markus Andersson
Wallenbergs SE-bank blir föremål för pilotfall om bankernas rätt att skapa pengar

Vad som skiljer de privatägda bankernas tekniska möjlighet till detta, till skillnad från en privatpersons, är att de köpt och beviljats en så kallad bankoktroj, vilken är ett sorts bemyndigande ifrån staten att bedriva viss ekonomisk verksamhet såsom bankrörelse.

Inom ramen för kapitaltäckningskravet, som ligger under en tiondel av det belopp som bankerna lånar ut, kan den privatägda banken i praktiken ”trycka” digitala pengar med belopp som alltså är tio gånger större än bankens egna innehavande kapital. Detta trots att Riksdagen enbart har gett Riksbanken rätten att tillverka pengar. Detta regleras i 9. Kap 14 § andra satsen Regeringsformen: ”Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag.

Systemet med kapitaltäckningskrav motsvarar ungefär vad som kallas fractional-reserve banking vilket i korthet betyder att banken bara behöver behålla en bråkdel (fraktion) i reserv som kontanter eller andra likvida medel när de beviljar lån i form av krediter.

Kännedomen om att bankerna inte backar upp kundernas bankkonton till hundra procent eller mer har flera gånger i historien lett till så kallade ”bank runs”, dvs att alla kunder försökt ta ut sina tillgångar samtidigt vilket lett till att banker kollapsat pga att de helt enkelt lånar ut mer pengar än de har täckning för genom krediter.

Mot detta system driver nu en EU-advokat ett mål mot Wallenbergs SE-bank. Tvistemålet rör i grunden ett kreditkortslån på 21 750 kronor som advokaten har. Advokaten använde bankens återbetalningskrav mot honom som ett föremål för rättslig prövning av bankernas maktmissbruk. Advokaten invänder mot återbetalningskravet och menar att banken deltagit i ett olagligt pyramidspel som strider mot lotterilagen (1994:1000) samt att banken ifråga inte haft pengarna de lånat ut till honom utan att de skapade dem först i samband med utlåningen genom dubiösa bokföringstransaktioner.

SEB ställde först kravet mot honom i form av en stämningsansökan i ett tvistemål genom civilrättslig fordran. Advokaten lämnade sedan sitt svaromål. Efter flera repliker meddelade Norrköpings tingsrätt sin dom T 2379-12 där SEB vann målet då tingsrätten hänvisat till konsumentkreditlagen (1992:830). SEB skriver bl.a. i sitt yttrande ”Att besparingar urholkas genom inflation är inget som SEB kan belastas för”.

Advokaten menar att Norrköpings tingsrätt har tagit sig makten att stryka andra satsen i den för bankväsendet viktigaste regeln, regeringsformens, 9 Kapitel, Finansmakten, 14 § under rubriken Riksbanken:

14 § Endast Riksbanken har rätt att ge ut sedlar och mynt. Bestämmelser om penning- och betalningsväsendet meddelas i övrigt genom lag. Lag (2010:1408).

Målet togs sedan upp i Göta Hovrätt vilken gick på tingsrättens linje. Nu är målet överklagat till Högsta domstolen. Rättsfallet är unikt i Sverige, men liknande mål har redan förts i USA.

En namninsamling har startats på Internet där över 800 personer skrivit på att dem kräver att målet nu tas upp i Högsta domstolen.

Andreas Cervenka på SvD, författare till boken ”Vad är pengar”, är en av få ekonomiskribenter som vågat belysa den känsliga frågan med bankernas roll kring hur pengar skapas.

 

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se


Vad är fractional-reserve banking?

Inom ekonomi innebär fractional-reserve banking (förkortat FRB) att banker kan låna ut insatta medel. Alltså att de bara behöver behålla en bråkdel (fraktion) i reserv som kontanter eller andra likvida medel, samtidigt som man vid behov är skyldig att betala tillbaka inlåningar. Då någon tar ett lån skapar banken en kredit.

FRB är en bidragande orsak till inflation då pengar som sätts in på banken lånas ut. Huvuddelen av dessa pengar hamnar till slut på nya bankkonton och kan därefter lånas ut igen, igen och igen. Endast en bråkdel av pengarna måste banken hålla kvar som reserv (därav namnet: Fractional-reserve banking). Hela denna process innebär med andra ord att penningmängden ökar i ekonomin (inflation).

Detta system fungerar bra så länge som dessa pengar letar sig tillbaka till bankerna och relativt få uttag görs. Om för mycket pengar skulle tagas ut samtidigt så skulle hela systemet kollapsa.

Källa: Wikipedia



Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.