Annons:

Ränteavdrag för blancolån börjar fasas ut nästa år

Välfärdskollapsen

Uppdaterad november 29, 2024, Publicerad november 29, 2024 – av Jan Sundstedt
Svenska kontanter
Från och med nästa års deklaration kan en stor andel av befolkningen, med de nya reglerna för ränteavdrag i åtanke, förväntas få betydligt mindre pengar i skatteåterbäring.

Vid årsskiftet 2025 införs nya regler för ränteavdrag. Regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, har beslutat att avsevärt begränsa avdragsrätten, en förändring som framförallt påverkar lån utan säkerhet.

Från den 1 januari 2025 kan låntagare endast dra av hälften av räntan på lån utan säkerhet. Beslutet, som fattade av riksdagen tidigare i år, innebär att avdragsrätten gradvis avskaffas under en tvåårsperiod, rapporterar Dagens PS.

År 2025 får låntagare göra avdrag för endast 50 procent av ränteutgifterna, och från 2026 avskaffas avdragsrätten helt för lån utan säkerhet.

Skatteverket uppmanar låntagare att se över sina uppgifter och vid behov ansöka om ny jämkning för att undvika kvarskatt. Leo Lindersköld, handläggare på Skatteverket, understryker vikten av att förbereda sig för de nya reglerna.

Annons:

Om någon del av dina ränteutgifter gäller ett lån utan säkerhet behöver du lämna in en ny jämkningsansökan för att inte riskera att få kvarskatt nästa år. När du sedan får ditt nya jämkningsbeslut är det viktigt att du lämnar det till din huvudutbetalare, säger han.

Elisabeth Svantesson
Finansminister Elisabeth Svantesson (M). Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Kritik från finansbranschen

Beslutet möter hård kritik från finansbranschen. Gunnar Olsson, tillförordnad vd på Avanza, menar att åtgärden är ologisk.

Det finns en otrolig skevhet i förslaget. Våra värdepapperskrediter har en betydligt högre säkerhetsgrad än exempelvis blancolån eller sms-lån. Det här har regeringen inte beaktat, kommenterade Gunnar Olsson regeringens förslag tidigare i våras.

Olsson framhåller att Avanza har omkring 30 000 kunder med värdepapperskrediter som riskerar att förlora ränteavdraget. Han betonar att dessa lån skiljer sig avsevärt från lån utan säkerhet.

Att inte få dra av på räntor för marknadsnoterade värdepapper är svårförståeligt. Dessa papper utgör en mycket bättre säkerhet än exempelvis bilar eller båtar, har Lars-Åke Norling, vd på Nordnet tidigare kommenterat förslaget.

Syftet bakom förändringarna

Reformens huvudsyfte är att motverka problemen med snabba och osäkra konsumtionslån, som exempelvis sms-lån. Sådana lån anses ofta bidra till ökande skuldsättning och ekonomisk utsatthet hos hushållen.

Enligt finansminister Elisabeth Svantesson är åtgärden ett steg mot att skapa en mer hållbar ekonomisk balans i hushållen och att skydda människor från att fastna i en ond cirkel av lån och skulder.

Medan vissa anser att reformen är nödvändig för att minska riskerna med osäkra skulder, menar kritiker att den slår för brett och även drabbar ansvarsfulla låntagare.

De nya ränteavdragsreglerna

Lån som inte uppfyller kraven på säkerhet:

•    Privatlån (blancolån)

•    Kortkrediter

•    Överbryggningslån vid bostadsköp

•    Lån av privatpersoner

Lån som uppfyller kraven på säkerhet:

•    Bostad, fritidsfastighet, tomt och tomträtt

•    Fordon

•    Båt, skepp, luftfartyg

•    Värdepapper

Källa: Skatteverket

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

IVO: Äldre utsätts för våld och sexuella övergrepp

Välfärdskollapsen

Publicerad juli 22, 2026 – av Emil Fjellstedt
En äldre kvinna sitter ensam i en rullstol framför ett fönster.

Äldre lämnas utan hjälp med mat, hygien, toalettbesök och läkemedel – och utsätts i vissa fall för våld och sexuella övergrepp av personal. En rapport från Inspektionen för vård och omsorg visar omfattande missförhållanden i den svenska äldreomsorgen.

IVO har analyserat samtliga 1 430 lex Sarah-anmälningar inom äldreomsorgen under åren 2023–2025. De vanligaste bristerna gäller beviljad hjälp som antingen inte har utförts alls eller har utförts på fel sätt.

Totalt handlar 468 anmälningar om uteblivna insatser och 443 om felaktigt utförda insatser. I flera fall har äldre blivit liggande utan hjälp trots att de larmat efter personal, framgår av den officiella rapportredovisningen.

Våld och sexuella övergrepp

Av anmälningarna gäller 150 fysiskt våld, övergrepp eller sexuella övergrepp som har begåtts av personal. IVO beskriver sexuellt våld, olämplig beröring, hårdhänt hantering, knuffar, slag, fasthållning och annan kränkande fysisk behandling.

Ytterligare 170 anmälningar gäller bristande bemötande, psykiska övergrepp eller andra kränkningar. Ett mindre antal rör ekonomiska övergrepp, våld mellan boende, insatser mot den äldres vilja, rättssäkerhetsbrister eller brister i den fysiska miljön.

Det är särskilt oroande att det förekommer våld och övergrepp mot de äldre då många av dem har begränsade möjligheter att skydda sig och är beroende av personal för sin dagliga trygghet och omsorg, säger Peder Carlsson, avdelningschef på IVO.

Utredningarna ofta otillräckliga

Flest anmälningar kommer från särskilda boenden, följt av hemtjänsten. Kommunalt drivna verksamheter står för den största andelen. IVO understryker samtidigt att antalet anmälningar inte ensamt kan användas som mått på kvalitet, eftersom skillnader bland annat kan bero på verksamheternas storlek, uppdrag och benägenhet att rapportera.

Myndigheten riktar även kritik mot hur händelserna utreds. I ungefär hälften av anmälningarna har kommuner och andra verksamhetsutövare behövt lämna kompletteringar. Huvudmännen har ofta stannat vid den enskilda händelsen utan att analysera de bakomliggande orsakerna, som främst handlar om brister i processer, rutiner och riktlinjer.

Rapporten ingår i ett regeringsuppdrag som ska slutredovisas i januari 2027. Regeringen har dessutom tillsatt en särskild utredning som bland annat ska föreslå hur övergrepp kan förebyggas och hur äldre ska kunna välja kön på omsorgspersonalen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu är måttet rågat

Välfärdskollapsen

När ett postombud inte längre kan sälja ett frimärke har något gått förlorat i ett Sverige som vant sig vid allt sämre samhällsservice, skriver Tege Tornvall.

Uppdaterad juli 4, 2026, Publicerad juli 3, 2026 – av Tege Tornvall
Postnords huvudkontor Arken i Solna.
Postnords huvudkontor, Arken, i Solna.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Glad i hågen kliver jag in på posten för att posta ett brev till Skatteverket. Bakom disken står en ung dam. Jag räcker fram brevet och säger:

– Kan jag få ett frimärke till detta?

Utan att rodna eller skämmas svarar den unga damen:

– Vi säljer inte frimärken.

Golvet rämnar. Taket rasar. Jag hugger tag i disken för att inte dras med. Att man inte kan köpa biljett på tåget visste jag redan. Men detta!

Utanför står två gula brevlådor – tydligen för ofrankerade försändelser.

”Posten” är numera dansk-svenska Postnord, som kämpar för sin överlevnad i konkurrens med e-post, sms och andra digitala medier.

Postverket var en gång, liksom Televerket, en statlig myndighet man kunde lita på. Men inte längre.

Ändå tycks ingen bry sig. Svenskar är märkligt fogliga. Men för mig är måttet rågat!

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tre av fyra kommuner ser språkproblem i äldreomsorgen

Välfärdskollapsen

Publicerad juni 5, 2026 – av Emil Fjellstedt
Den 1 juli 2026 införs nya språkkrav inom äldreomsorgen efter återkommande rapporter om missförstånd.

Språkproblem bland personalen har blivit en återkommande patientsäkerhetsfråga i svensk äldreomsorg. En ny kartläggning visar att tre av fyra kommuner upplever brister – och i var fjärde kommun sker missförstånd dagligen.

Kommunalarbetarens granskning, som återges av Arbetet, bygger på svar från äldreomsorgschefer i landets kommuner. Över hälften uppger att språkrelaterade missförstånd inträffar minst en gång i veckan.

I flera kommuner kopplas problemen direkt till omsorgens kvalitet och de äldres säkerhet. Exempel som lyfts fram är felmedicinering, svårigheter mellan personal och omsorgstagare samt bristande kommunikation med ambulanspersonal vid akuta insatser.

Kommuner där språkproblemen uppges förekomma dagligen är bland annat Malmö, Norrköping och Sundsvall. Lars-Ove Johansson, vård- och omsorgsdirektör i Sundsvall, säger till Kommunalarbetaren att problem kan uppstå när både personal och omsorgstagare tror att de har förstått varandra, trots att viktig information inte gått fram.

Det blir ett problem om kollegor missförstår varandra eller vård- och omsorgstagare inte förstår det personalen säger, sade han.

I Umeå pekar kommunen på att äldreomsorgen kräver mer än vardaglig samtalssvenska. Personalen måste kunna dokumentera, följa rutiner och ta emot instruktioner från sjuksköterskor.

Språktester ökar snabbt

Utvecklingen har fått allt fler kommuner att införa tester. Enligt Kommunalarbetaren använder 27 procent av kommunerna redan språktester för äldreomsorgspersonal, medan 29 procent planerar att införa dem. När frågan ställdes 2022 hade bara sju procent infört sådana tester.

Samtidigt möter testerna kritik. Forskare vid Göteborgs universitet varnar för att modellerna kan bli rättsosäkra när de skiljer sig åt mellan kommunerna. Socialstyrelsen har också pekat på att flera tester på marknaden är allmänt hållna och av ojämn kvalitet.

Ny lag från 1 juli

Den 1 juli 2026 införs ett nytt språkkrav inom äldreomsorgen. Enligt lagändringen ska den som bedriver verksamhet inom socialtjänstens omsorg om äldre personer arbeta för att personalen har de kunskaper i svenska som är relevanta för insatsernas genomförande.

Kravet riktas mot arbetsgivare och utförare, snarare än att vara ett direkt lagkrav på enskilda anställda. Socialstyrelsen beskriver det som ett fortlöpande och systematiskt språkutvecklande arbete.

Bakgrunden till situationen är också äldreomsorgens långvariga rekryteringsproblem. Enligt Sveriges Kommuner och Regioner var 37 procent av kommunernas undersköterskor och 53 procent av vårdbiträdena utrikes födda 2024.

SKR beskriver utrikes födda som en avgörande del av välfärdens kompetensförsörjning. Regeringens proposition hänvisar samtidigt till IVO-uppgifter där bristande kunskaper i svenska kopplats till risker för de äldres säkerhet, hälsa och liv.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Wallenberg: Svenskarna måste arbeta hårdare

Välfärdskollapsen

Uppdaterad maj 25, 2026, Publicerad maj 25, 2026 – av Markus Andersson
Oligarken Jacob Wallenberg och fotgängare på Drottninggatan
Investor-ordföranden hänvisar till den hårdare konkurrensen från USA och Kina och att svenskar riskerar att bli för slappa.

Jacob Wallenberg vill att svenskarna ska arbeta hårdare när USA och Kina skärper konkurrensen mot Europa. LO-basen Johan Lindholm slår tillbaka och anklagar näringslivstopparna för att ha tappat kontakten med vanligt folk.

Uttalandet kom i samband med ett seminarium i Stockholm som Svenskt Näringsliv arrangerade. Wallenberg, som är ordförande för organisationen, varnade för att Sverige och Europa riskerar att bli omsprungna om företag, politiker och anställda inte höjer tempot.

I en intervju med Schibsted-kanalen TV4 säger han att välståndet har gjort många mindre hungriga.

Vi som befolkning har ju det ganska bra, säger Wallenberg till kanalen.

Han kopplar utspelet till den hårdare konkurrensen från USA och Kina. På frågan om vilka som borde kämpa mer svarar finansmannen kort: ”alla”.

Då måste alla ställa upp på det, säger han.

Wallenberg framhåller att utmaningen gäller hela Europa, som enligt honom behöver bättre villkor för företagande och fler investerare beredda att satsa på unga tillväxtbolag. Annars riskerar högteknologiska bolag att flytta till USA.

LO-basen: ”De har ätit sig proppmätta”

LO:s ordförande Johan Lindholm avfärdar Wallenbergs problembeskrivning. Han menar att många löntagare redan pressas av höga priser, räntor och arbetslöshet, samt av oro för att förlora jobbet.

Jacob Wallenberg och hans kompisar har ätit sig proppmätta på oxfilé och snittar, säger Lindholm till TV4.

Lindholm menar också att politiken har gynnat de rikaste, samtidigt som arbetare drabbats av inflation, höga räntor och stigande priser på bränsle och mat.

Man har inte alls hängt med. Politiken har gödslat de rikaste med mer pengar samtidigt som Sveriges arbetare gått på hörntänderna, säger han.

Jacob Wallenberg är styrelseordförande i Investor, ett av Sveriges största investmentbolag, och sitter även i styrelserna för bland annat ABB och Ericsson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.