Priserna skenar och fattigdomen breder snabbt ut sig över Sverige - och på nytt larmas det om att många svenskar inte längre har råd med mat.
I en färsk undersökning uppger nästan var tredje ensamstående förälder med låg inkomst att de haft svårigheter att äta sig mätta det senaste halvåret, och hela 58 procent svarar att de har problem att betala för barnens fritidsaktiviteter.
Det är Verian som har undersökt fattigdomen bland barnfamiljer på uppdrag av Majblomman, Rädda Barnen, Röda Korset och Hyresgästföreningen. Sammanlagt deltog 1112 ensamstående eller sammanboende föräldrar med låga inkomster i undersökningen. Låg inkomst definieras som under 30 000 i bruttoinkomst för ensamstående och under 43 000 för sammanboende.
Man noterar att hela 29 procent av de ensamstående föräldrarna någon gång under de gångna sex månaderna haft svårt att äta sig mätta – en ökning med hela 9 procentenheter sedan förra året. Hälften svarar också att de vid ett eller flera tillfällen inte haft råd att köpa näringsrik mat.
Vidare har nästan hälften (44 procent) tvingats låna pengar av familjemedlemmar, vänner eller banken för att kunna betala grundläggande utgifter som hyra, el och mat och 60 procent uppger sig vara oroliga för sin försörjning under det kommande halvåret.
Mer än var fjärde (27 procent) har också haft problem att betala hyra eller bostadslån under samma period, och många vittnar om att man trots heltidsarbete helt enkelt inte längre har råd med de nödvändiga grundläggande vardagskostnaderna.
"Ska kunna leva på lönen"
Bland sammanboende föräldrar med låga inkomster är situationen något ljusare – men fortfarande allvarlig. Där uppger var tionde att de har svårt att äta sig mätta, var tredje att de inte har råd med näringsriktig mat och lika många att de upplevt svårigheter att bekosta barnens fritidsaktiviteter.
Hälften av de ensamstående föräldrarna oroar sig också för hur fattigdomen påverkar barnens mående och välbefinnande och 27 procent har blivit betalningsskyldiga efter att räkningar inte betalats.
Rädda Barnens generalsekreterare, Åsa Regnér, konstaterar att många av de fattiga föräldrarna arbetar – ibland heltid, men att de trots det har för låga inkomster för att få ekonomin att gå runt.
– Kvinnor och män ska kunna leva på sin lön. Många ensamstående mammor jobbar inom äldre- eller barnomsorg, eller handeln. De tar hand om våra barn och föräldrar och servar oss i mataffären, men kan själva inte försörja sina barn. Ska det vara så i Sverige, undrar hon.
"Samhället måste agera"
– Vi möter allt fler barnfamiljer som vänder sig till oss för att få hjälp med det allra mest grundläggande – mat, kläder och tak över huvudet. På ett år har besöken i våra fem Röda Korsets hus runt om i Sverige ökat från 33 300 till 50 800, och andelen som söker mat har stigit från 53 procent till 82 procent, säger Ulrika Modéer, generalsekreterare på Svenska Röda Korset.
Hon vittnar om hur många föräldrar är stressade och mår dåligt över att pengarna inte räcker till och att barnen känner sig utanför och får lida när de inte längre kan delta i fritidsaktiviteter eller ens åka kollektivt för att träffa sina vänner.
– Samhället måste agera nu, slår hon fast.
Majblommans generalsekreterare, Åse Henell, är av samma uppfattning och ser att allt fler föräldrar söker bidrag till basala produkter som barnens kläder och skor, och att många barn inte längre får delta i fritidsaktiviteter eftersom föräldrarna inte anser sig ha råd att bekosta dessa.
