Annons:

IEA varnar för oljeunderskott

Energikrisen

Publicerad maj 15, 2026 – av Emil Fjellstedt
Oljeplattform till havs.

Den internationella energimyndigheten IEA räknar nu med att oljemarknaden går mot ett betydande underskott. Enligt en ny prognos väntas utbudet falla kraftigt under 2026 efter omfattande produktionsbortfall i Persiska viken.

Den reviderade bedömningen innebär en tydlig omsvängning från tidigare prognoser om överskott på marknaden. Bakgrunden är enligt Oilprice den pågående konflikten i Mellanöstern, där stängningen av Hormuz-sundet uppges ha slagit hårt mot både produktion och transporter.

IEA:s majrapport pekar på att det globala oljeutbudet väntas minska med 3,9 miljoner fat per dag under 2026. Samtidigt väntas produktionen i regionen kring Persiska viken minska med omkring 10,5 miljoner fat per dag.

Efterfrågan väntas samtidigt minska med 420 000 fat per dag, bland annat till följd av högre priser, svagare ekonomisk tillväxt och inställda flygningar. Detta räcker dock inte för att balansera marknaden. IEA bedömer att efterfrågan fortfarande kommer att överstiga utbudet med 1,78 miljoner fat per dag.

Annons:

Raffinaderier pressas av brist på råolja

Produktionen vid de globala raffinaderierna väntas enligt prognosen falla med 1,6 miljoner fat per dag, till ett genomsnitt på 82,3 miljoner fat per dag under året. Under det andra kvartalet väntas raffinaderiernas genomströmning minska med 4,5 miljoner fat per dag.

Bakom fallet ligger både skador på energiinfrastruktur och brist på råolja. Nedgången beskrivs som särskilt kännbar i Mellanöstern samt i Asien och Stillahavsområdet, där produktionen av nafta, gasol och flygbränsle påverkas.

IEA räknar även med att de globala oljelagren minskar med i genomsnitt 8,5 miljoner fat per dag under det andra kvartalet. Minskningen beror på lägre råoljeproduktion i bland annat Irak, Saudiarabien, Kuwait och Förenade Arabemiraten.

Strategiska lager ger bara tillfällig lättnad

De största lageruttagen väntas ske i maj och juni. Enligt prognosen bidrar uttagen till att hålla priset på Brentolja kring 106 dollar per fat.

IEA-ländernas beslut att frigöra totalt 400 miljoner fat från de strategiska lagren väntas fungera som en tillfällig buffert. Myndigheten bedömer att marknaden står inför ett betydande underskott som kan pressa upp priserna under året.

Vid fredagsförmiddagens handel noterades Brentoljan till omkring 106 dollar per fat, medan den amerikanska WTI-oljan låg kring 102 dollar per fat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Fortum söker statligt stöd för nya reaktorer i Oskarshamn

Energikrisen

Publicerad augusti 27, 2026 – av Emil Fjellstedt
Oskarshamns kärnkraftverk sett över havet.
Oskarshamns kärnkraftverk. Fortums planerade projekt på Ävrö ska ligga strax intill den befintliga anläggningen.

Fortum har genom ett nybildat projektbolag ansökt om statligt stöd för att bygga nya kärnkraftsreaktorer på Ävrö i Oskarshamns kommun. Projektet kan få en elektrisk effekt på mellan 1 200 och 3 400 megawatt.

Planerna omfattar alternativ med både små modulära reaktorer, SMR, och storskaliga reaktorer. Den tänkta platsen ligger strax intill det befintliga kärnkraftverket, skriver Regeringskansliet.

Det är den femte ansökan om stöd sedan modellen öppnade i augusti 2025. Tidigare ansökningar har lämnats av Videberg Kraft, Blykalla, Studsvik och Nordic Baseload Power.

Finansdepartementet ska nu granska ansökan och förhandla med bolaget om stödets villkor och omfattning. Därefter krävs en prövning enligt EU:s statsstödsregler.

Stödet kan bestå av statliga lån för bygge och provdrift samt prissäkringsavtal för den framtida elproduktionen. Den samlade stödmodellen är begränsad till projekt på omkring 5 000 megawatt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-boomen pressar brittiska elnätet

Energikrisen

Uppdaterad juli 30, 2026, Publicerad juli 30, 2026 – av Emil Fjellstedt
Serverkorridor i ett datacenter med rack och en arbetsvagn med skärm.
Serverkorridor i ett datacenter.

Storbritanniens energitillsynsmyndighet vill införa avgifter och skärpta krav för datacenter som söker elnätsanslutning. Bakgrunden är en kraftig ökning av förfrågningar, där AI- och molntjänster driver upp efterfrågan på kapacitet.

Ofgem har inlett ett samråd om nya regler för stora datacenterprojekt i Storbritanniens anslutningskö.

Myndigheten vill rensa bort ansökningar för projekt som bedöms sakna tillräcklig finansiering, mognad eller avsikt att faktiskt ansluta till elnätet.

Enligt Ofgem ökade den kontrakterade efterfrågan i kön från 41 gigawatt i november 2024 till 125 gigawatt i juni 2025.

Datacenterprojekt står för minst 80 gigawatt av ökningen, enligt tillsynsmyndigheten.

Avgift för att behålla plats i kön

Förslaget innebär en särskild åtagandeavgift för stora datacenter när de accepterar ett anslutningserbjudande. Avgiften föreslås ligga mellan 237 500 och 712 500 pund per megawatt och vara återbetalningsbar så länge projektet fullföljs.

Om en utvecklare lämnar anslutningskön innan anläggningen tas i drift ska avgiften däremot gå förlorad. Projekten ska också kunna visa konkreta framsteg, exempelvis finansiell kapacitet, kommersiell mognad och upphandling, för att behålla sin plats.

Ofgem beskriver åtgärderna som ett sätt att frigöra nätkapacitet för projekt som är redo att bygga och ansluta.

Myndigheten varnar för att spekulativa ansökningar kan försena andra satsningar och skapa osäkerhet kring hur mycket nätinfrastruktur som verkligen behövs.

AI-satsningar möter elnätets begränsningar

Den brittiska regeringen vill bygga ut landets AI- och molnkapacitet, men den växande datacentersektorn har samtidigt blivit en flaskhals i elnätets anslutningssystem. Ofgem uppger att datacenter i dag står för en betydande del av efterfrågan i kön.

Trycket på nätet syns i gapet mellan projekten som köar och den kapacitet som faktiskt kan tas i bruk. Ofgem vill därför att utvecklare ska behöva visa att de har finansiering, kommersiell mognad och pågående upphandling innan de får blockera utrymme i kön.

För hushållen sammanfaller kapacitetsproblemen med fortsatt höga energikostnader.

Ofgems pristak för gas och el från den 1 juli till den 30 september 2026 motsvarar 1 862 pund per år för ett hushåll med typisk förbrukning, vilket är 13 procent högre än under föregående kvartal.

Storbritanniens parlamentsbibliotek bedömer att pristaket under perioden ligger 53 procent över nivån vintern 2021/22. Den snabba efterfrågan från datacenter har inte ensamt orsakat hushållens energipriser, men den ökar kraven på ett redan hårt belastat nät.

Samrådet är öppet till den 16 september. Förslaget ingår i Ofgems bredare arbete med att förändra systemet för elnätsanslutningar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Professor: Havsvind kan kräva 63 miljarder i årligt stöd

Energikrisen

Uppdaterad juli 30, 2026, Publicerad juli 28, 2026 – av Emil Fjellstedt
Havsbaserade vindkraftverk till havs under molnig himmel.

Sex svenska havsvindsprojekt kan enligt en ny beräkning behöva statligt stöd på omkring 63 miljarder kronor om året. Bedömningen kommer från NTNU-professorn Jonas Kristiansen Nøland, som pekar på stora kostnadsskillnader mellan teknikens produktionskostnad och dagens elpriser.

I en krönika i Affärsvärlden skriver Nøland att de sex havsbaserade vindkraftsanläggningar som hittills fått klartecken i Sverige kan kräva återkommande subventioner om de byggs ut med de kostnads- och elprisnivåer han räknar med.

Enligt hans beräkning motsvarar 63 miljarder kronor per år cirka 12 600 kronor per svenskt hushåll, om stödet skulle finansieras över statsbudgeten.

Nøland uppskattar samtidigt de samlade investeringarna i projekten till uppemot 1 000 miljarder kronor.

Flytande fundament driver kostnader

Två av Vattenfalls planerade projekt, Vidar och Poseidon, är helt eller delvis tänkta att använda flytande fundament. Nøland beskriver detta som den dyraste formen av havsbaserad vindkraft.

Han hänvisar till Storbritanniens senaste auktionsomgång, där flytande havsvind enligt honom fick kontraktspriser på över tre kronor per kilowattimme i 2026 års penningvärde.

DNV har enligt Nøland kommit fram till en liknande kostnadsnivå i Norge.

Detta ska, enligt professorn, ligga långt över de priser som vindkraft får på elmarknaden.

Vattenfalls vd Anna Borg har också tidigare sagt att havsbaserad vindkraft för närvarande inte är lönsam på marknadsmässiga villkor.

Jämför med Storbritannien

Nøland framhåller att Sverige har begränsad erfarenhet av havsbaserad vindkraft jämfört med Storbritannien.

Vid utgången av 2025 hade Sverige 0,2 gigawatt installerad havsvind, medan Storbritannien hade 17 gigawatt, enligt uppgifter han redovisar.

Storbritanniens större marknad har enligt Nøland inte automatiskt lett till lägre kostnader.

Han skriver att även stora brittiska projekt har fått ekonomiska problem och drar slutsatsen att staten bör vara försiktig med långsiktiga stödåtaganden.

Han menar att debatten om havsvind ofta har kretsat kring konflikter med försvaret och fisket, medan den centrala frågan i stället är projektens samhällsekonomiska lönsamhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringen vill utreda tak för elnätsavgifter

Energikrisen

Uppdaterad juli 30, 2026, Publicerad juli 28, 2026 – av Emil Fjellstedt
Kraftledningar mot blå himmel.

Regeringen tillsätter en utredning om regleringen av elnätsavgifterna. Uppdraget omfattar bland annat ett möjligt tak för hur mycket avgifterna får höjas under en begränsad tid.

I ett pressmeddelande uppger regeringen att en särskild utredare ska ta fram förslag till en ändamålsenlig reglering.

Målet är att avgifterna ska ligga på en rimlig nivå och att kunder inte ska drabbas av kraftiga höjningar under korta tidsperioder.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) säger att åtgärden ska stärka kundernas ställning mot bakgrund av stigande energikostnader.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) framhåller samtidigt att hushållens ekonomi och Sveriges konkurrenskraft är skäl till att utreda hur avgifterna kan begränsas.

Utredaren ska särskilt analysera fyra delar av regelverket. En av dem är om elnätsföretagens höjningar bör begränsas med ett tak under en viss tidsperiod. Uppdraget omfattar också en analys av att dela in elnäten i två nivåer och att minska antalet elnätsföretag i landet.

Regeringen pekar på höga marginaler

Regeringen beskriver elnätsverksamheten som en monopolverksamhet och skriver att avgifterna under de senaste femton åren har höjts snabbare än konsumentprisindex.

I pressmeddelandet hänvisas till en rapport från Energimarknadsinspektionen där de genomsnittliga vinstmarginalerna för elnätsföretag anges till mellan 16 och 23 procent per år under perioden 2020–2024.

Regeringen menar att höga avgifter kan belasta både hushåll och företag. Samtidigt anges att regleringen ska bidra till att elsystemet kan möta efterfrågan på el till konkurrenskraftiga priser.

Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 24 november 2027. Regeringens kommittédirektiv är diariefört som Dir. 2026:83.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.