Färre får ekonomin att gå ihop – inkassokrav på rekordnivåer

Välfärdskollapsen

publicerad 25 augusti 2024
- av Isac Boman
86 procent av inkassokraven handlar om skulder på under 5000 kronor.

Branschföreningen Svensk inkasso larmar om att antalet nya inkassokrav fortsätter att öka och nu befinner sig på rekordhöga nivåer. Ofta handlar det om småköp som telefonabonnemang eller kläder som inte betalats.

– Det kan bli över tio miljoner ärenden i år, uppger Svensk inkassos ordförande Fredrik Engström.

Mellan januari och juli i år har drygt 5,6 miljoner inkassokrav registrerats – vilket är sju procent fler än samma period 2023, och det mesta tyder på att ökningen lär fortsätta.

– Det här är en stor ökning i förhållande till hur det brukar se ut… om den här utvecklingen skulle stå sig kan det bli över tio miljoner ärenden i år för första gången, fortsätter Engström till TT

Den som missar eller inte kan betala sin räkning får oftast, men inte alltid, två påminnelser innan inkassokravet kommer, om inte heller detta betalas är det vanligt att ärendet istället hamnar hos Kronofogden, som i värsta fall kan tvångsutmäta lön och andra tillgångar.

Enligt Fredrik Engström är det den tuffa ekonomiska situationen med prisökningar, höjda hyror och höga räntor som lett till att allt fler har svårare att betala sina räkningar.

Tuffare regler kring fakturaköp

Storleken på skulderna har dock inte ökat och Engström ser att fler inkassokrav handlar om lägre belopp – varav 86 procent är belopp under 5000 kronor. 76 procent av kraven betalas till slut in inom tre månader – vilket är på samma nivåer som tidigare.

Inkassokraven handlar ofta om triviala saker som telefonabonnemang, kläder som köpts på faktura eller annan internetshopping. Finansinspektionen menar att möjligheten att enkelt välja att betala senare via faktura kan vara en bov i dramat.

– Det är ganska enkelt och snabbt att genomföra, och man tittar inte på om det finns en återbetalningsförmåga hos konsumenten vid fakturaköp, på samma sätt som när det gäller lån till exempel, säger Anna Hult, senior jurist på Finansinspektionen.

Nya skärpta EU-regler som förväntas träda i kraft 2026 kan göra det svårare att köpa varor via faktura, och leda till hårdare kreditprövningar, men exakt hur det kommer att fungera i Sverige är ännu inte klart.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!