MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 17 februari 2025

måndag 17 februari 2025

EU kan återuppta rysk gasimport

Kriget i Ukraina

publicerad 31 januari 2025
– av Redaktionen

Möjligheten att återuppta importen av rysk gas via gasledningar kan bli en del av en potentiell fredsuppgörelse med Ryssland, enligt Financial Times. Förslag som stöds av bland annat Tyskland och Ungern ska syfta till att sänka energipriserna i Europa och samtidigt locka Moskva till förhandlingsbordet.

Det finns ett tryck från vissa stora medlemsländer kring energipriserna, och det här är ett sätt att få ner dem, säger vad som beskrivs som en anonym EU-tjänsteman till Financial Times.

Idén möter samtidigt stark kritik på vissa håll där oro även ska förekomma i Bryssel över att en återupptagen import skulle öka Rysslands exportintäkter och motverka tidigare ansträngningar att minska beroendet av rysk energi.

Från 40 till 10 procent

EU:s direktimport av gas från Ryssland har minskat dramatiskt sedan kriget i Ukraina inleddes 2022. Före kriget stod rysk gas för cirka 40 procent av EU:s totala gasförsörjning, men under 2024 har denna andel sjunkit till omkring 10 procent som ett resultat av sanktioner, diversifiering av energikällor och terrordådet mot Nord Stream-ledningarna.

För att kompensera bortfallet har EU ökat importen av flytande naturgas (LNG), särskilt från USA och Norge, samtidigt som import av flytande gas också från Ryssland har ökat genom luckor som fortfarande finns i sanktionerna.

Sammantaget har situationen lett till kraftigt höjda energipriser i Europa och påverkat den europeiska ekonomin mycket negativt, där exempelvis EU:s största ekonomi Tyskland upplevt ekonomisk tillbakagång två år i rad.

– I slutändan vill alla ha lägre energikostnader, säger en högre EU-tjänsteman enligt Financial Times.

Växande opposition

Vissa EU-länder, som Slovakien och Ungern, har uttryckt en öppen oro över sin energiförsörjning och menar att den politiska ledningen i Ukraina har äventyrat deras energisäkerhet genom att stoppa gasöverföringen genom landet från Ryssland.

Även i Tyskland har oppositionspartiet Alternativ för Tysklands ledare, Alice Weidel, nyligen lovat att återstarta Nord Stream-projektet om partiet kommer till makten.

Svenska soldater kan skickas till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad Idag 9:45
– av Redaktionen
Svenska värnpliktiga under övning.

Mycket tyder på att svenska fredsbevarande trupper kan komma att skickas till Ukraina efter krigets slut.

– Vår regering utesluter ingenting, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Storbritanniens premiärminister, Keir Starmer, har meddela att landet är redo att skicka så kallade fredsbevarande trupper till Ukraina om ett fredsavtal sluts. Detta har väckt frågor om även andra europeiska länder, inklusive Sverige, kan följa samma spår.

I statsradions P1 Morgon svarade Sveriges utrikesminister, Maria Malmer Stenergard (M), att det inte är otänkbart att även Sverige deltar i en sådan insats.

– Vi är ju inte där än. Först och främst måste man förhandla fram en rättvis och hållbar fred som respekterar internationell rätt och som respekterar Ukraina och som säkerställer framför allt att Ryssland inte kan dra sig tillbaka och bygga nya styrkor och anfalla Ukraina eller ett annat land om några år, förklarade hon.

– När vi har det på plats då måste vi säkerställa att den freden kan hållas och då utesluter vår regering ingenting, fortsatte ministern.

Liknande besked från försvarsministern

Enligt Associated Press har flera europeiska länder, under ledning av Storbritannien och Frankrike, sedan förra året diskuterat en gemensam strategi för att etablera en fredsbevarande styrka i Ukraina. Planen skulle aktiveras vid ett eventuellt fredsavtal, med uttalat syfte att övervaka säkerheten och förhindra ny eskalering i regionen.

Frågan om svenskt deltagande har debatterats även tidigare och försvarsminister Pål Jonson (M) deklarerade exempelvis i december att han ”inte utesluter möjligheten” att Sverige skickar soldater till landet efter krigets slut.

Han betonade dock samtidigt att det i dagsläget inte fanns något konkret förslag om en sådan insats eller hur den skulle se ut i praktiken.

Politikereliten rasande när Trump vill mäkla fred

Kriget i Ukraina

publicerad 13 februari 2025
– av Isac Boman
Vladimir Putin och Donald Trump under ett möte i Moskva 2019.

De amerikanska beskeden om att USA och Ryssland ska förhandla om fred i Ukraina, att ett ukrainskt Natomedlemskap är otänkbart, och att en återgång till 2014 års gränser är orealistiskt har fått etablissemangspolitiker på båda sidor av Atlanten att rasa.

Kapitulation och förräderi”, dundrar Connecticut-senatorn Richard Blumenthal och menar att beskeden ”innebär att man överger Ukraina och undergräver säkerheten för våra europeiska allierade”.

Hans kollega från Kalifornien, Adam Schiff, är minst lika upprörd och beklagar sig över att Trump ”ringde vår fiende Ryssland innan han ringde vår allierade Ukraina”.

Låt oss inte hymla med vad detta innebär: en kapitulation för Ukrainas och våra egna intressen, redan innan förhandlingarna har inletts. Trump är en stor förhandlare – för Kreml”, hävdar han.

”En mörk dag”

Polens premiärminister Donald Tusk uttrycker sitt missnöje över att det inte kommer att bli en ”rättvis fred” och menar att ”Ukraina, Europa och USA bör arbeta med detta tillsammans”.

Den estniske politikern Marko Mihkelson går ännu längre och påstår att ”idag kan gå till historien som en mörk dag för Europa”, och kräver att EU-ledarna omedelbart agerar och ”tar sina öden i sina egna händer”.

Den tyske försvarsministern, Boris Pistorius, är inte heller nöjd med USA:s besked om att en återgång till de ukrainska gränserna före 2014 är orealistiskt.

– I min värld hade det varit bättre att prata om ett möjligt Natomedlemskap för Ukraina eller eventuella förluster av territorium vid förhandlingsbordet, säger han.

”Inbjudan till despoter och tyranner”

Även EU:s toppdiplomat Kaja Kallas fördömer de amerikanska ansträngningarna och menar att ”Ukrainas oberoende och territoriella integritet inte är någonting som kan villkoras”.

Sju europeiska länder kräver tillsammans med EU-kommissionen också att Ukraina och EU får platser vid förhandlingsbordet, medan Frankrikes utrikesminister, Jean-Noël Barrot, menar att USA:s agerande öppnar upp för diktatur och tyranni.

– Att överge Ukraina vore att definitivt erkänna den starkastes rätt. Det vore en inbjudan till alla despoter och tyranner i hela världen att invadera sina grannar med total straffrihet.

”Vår linje ligger fast”

Sveriges försvarsminister Pål Jonson (M) har också reagerat starkt och anser att Ukraina trots det amerikanska beskedet visst kan komma att bli Natomedlemmar framöver.

– Hegseth sade att Natomedlemskap inte kan vara del i den här politiska fredsöverenskommelsen. Sedan finns det en (annan) överenskommelse från (tidigare Natotoppmöte i ) Washington som säger att Ukrainas framtid är i Nato, men att man naturligtvis först måste leva upp till de politiska krav som finns för medlemskap.

Den svenske ministern hävdar vidare att det bara är Ukraina själva som kan bestämma om de ska ge upp territorium till Ryssland eller inte, och uppger att Sverige och övriga europeiska allierade står fortsatt bakom landets ”territoriella integritet”.

– Låt oss ha lite is i magen nu. Vår linje ligger fast, uppmanar han.

”Triumfens dag för Putin”

På flera svenska etablissemangsmediers ledarsidor råder det närmast en undergångsstämning. Svenska Dagbladets Olof Ehrenkrona är exempelvis av uppfattningen att ”Donald Trumps USA aktivt undergräver Europas säkerhet”.

Ingen anständig och bestående fred är sannolik så länge Putin bestämmer i Kreml”, slår han fast och kallar det amerikanska beskedet för en ”triumfens dag” för Putin.

Han (Putin) lurar skjortan av den store förhandlaren som nu framstår som en vekling och förlorare”, påstås det vidare.

Samtidigt konstaterar Trumps sympatisörer och andra som länge efterfrågat ökade fredsansträngningar i Ukraina, att EU-ledarna och den tidigare Biden-administrationen har haft tre hela år på sig att skapa fred i landet – men att de överhuvudtaget inte varit intresserade av några sådana ansatser eller gjort några större ansträngningar för att få slut på kriget.

Istället har fokus legat på att öka spänningarna och eskalera konflikten ytterligare – dels genom att skicka avancerade vapensystem till Ukraina som kan slå mot mål inne i Ryssland – men också genom att i olika utspel hävda att Europa eller Nato snart kan befinna sig i fullskaligt krig mot Ryssland.

Regeringens topprioritering: Fortsatt stöd till Ukraina

Kriget i Ukraina

publicerad 13 februari 2025
– av Redaktionen
Volodymyr Zelenskyj och Ulf Kristersson under ett möte 2023.

Tidöregeringen låter meddela att fortsatt svenskt stöd till Ukraina ligger allra högst upp på den utrikespolitiska prioriteringslistan.

– För Sverige är stödet till Ukraina inte bara en moralisk plikt, utan en investering i Europas och vår egen säkerhet, självständighet och frihet, hävdar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Under onsdagen presenterade utrikesministern regeringens utrikespolitiska deklaration för det kommande året och vilka prioriteringar i utrikespolitiken som bedöms vara allra viktigast att fokusera på.

– Årets utrikesdeklaration presenteras i en svår säkerhetspolitisk tid. Vi – Sverige, EU och Nato – befinner oss i en långvarig och långtgående konfrontation med Ryssland. Ryssland kommer att fortsätta utgöra ett allvarligt hot mot säkerheten i Europa, oavsett utfallet av kriget i Ukraina, varnar ministern.

– Vår uppgift är ofrånkomlig: vi ska motverka Rysslands förmåga att göra oss skada, inte minst genom att stödja Ukraina, lovar Malmer Stenergard vidare.

Tidöstyret slår fast att ”stödet till Ukraina är regeringens främsta utrikespolitiska uppgift” och att man hittills pumpat in drygt 70 miljarder kronor i projektet.

”Jämställdhet” – en huvudfråga

Utöver detta kommer man också att fokusera på olika satsningar på Nato- och EU-nivå – och stärka ”motståndskraften mot försök att destabilisera våra samhällen såsom cyberattacker, desinformation och sabotage av kritisk infrastruktur”, heter det.

Utrikesministern betonar särskilt att ”jämställdheten” är ett grundläggande kärnvärde i den svenska utrikespolitiken och lovar att satsa på att främja även denna under 2025.

– Under 2025 innehar Sverige ordförandeskapet för UN Women’s styrelse. Som ordförande kommer vi att driva det globala jämställdhetsarbetet framåt och framhålla vikten av kvinnors ekonomiska egenmakt.

Pentagon utesluter Nato-medlemskap för Ukraina i fredsprocessen

Kriget i Ukraina

publicerad 12 februari 2025
– av Redaktionen
USA:s nytillträdde försvarsminister Pete Hegseth.

USA:s försvarsminister, Pete Hegseth, meddelade att Ukraina inte kommer att bli medlem i Nato som en del av ett eventuellt vapenvilaavtal med Ryssland. Han framhöll att försök att återinföra Ukrainas gränser från 2014 är ”orealistiska”, och att inga amerikanska trupper kommer att utplaceras för att upprätthålla ett sådant avtal.

Kiev har upprepade gånger hävdat att ett Nato-medlemskap är en central säkerhetsgaranti, och president Volodymyr Zelenskyj menar att ett sådant är en förutsättning för att återuppta dialogen med Moskva.

Trots detta har Nato aldrig presenterat någon tidsplan gällande medlemskap för Ukraina och flera tjänstemän påpekar att medlemskap inte är aktuellt under pågående konflikt.

Hegseth betonade under ett möte i Bryssel att säkerhetsgarantier för Ukraina måste understödjas av starka trupper från både Europa och andra delar av världen.

Samtidigt har Donald Trump tidigare uttryckt tvivel kring att ett Nato-medlemskap skulle gagna säkerheten, då det enligt honom skulle kunna förvärra spänningarna med Ryssland.

Moskva har länge motsatt sig Ukrainas strävan mot medlemskap och menar att Nato:s expansion mot dess gränser hotar den ryska säkerheten, samt att Ukraina bör anta en neutral position i ett framtida fredsavtal.