Annons:

Elnätspriserna höjs – liksom ägarutdelningen

Uppdaterad juli 3, 2017, Publicerad maj 25, 2017
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 41 700,00 SEK 56% Mål: 75 000,00 SEK

Under 2016 ökade priserna för elnätet med i genomsnitt 7,5 procent. Statliga Vattenfall stod för såväl den största prisökningen som den största ägarutdelningen.

Det är Nils Holgerssongruppens årliga rapport som visar att elnätspriserna ifjol höjdes nästan sex gånger så mycket som konsumentprisindex, KPI, under motsvarande period. De tre största elbolagen stod för för den största prisökningen – Vattenfall Eldistribution (11,3 procents ökning), Ellevio (9,5 procent) och Eon (9,3 procent).

– När stora aktörer som Vattenfall, Ellevio och E.ON kraftigt höjer elnätsavgifterna får det konsekvenser för miljontals konsumenter. Höjningarna visar tydligt att trots en skärpning av regelverket för elnätsföretagens intäktsramar så räcker inte detta. I slutänden är det konsumenterna som får stå för notan, säger Jennie Wiederholm, ordförande i Nils Holgerssongruppen, i ett pressmeddelande.

Vattenfall Eldistribution var ifjol inte bara det bolag som höjde elnätsavgifterna mest, man stod även för den största ägarutdelningen på sammanlagt 2,2 miljarder kronor som gick till moderbolaget Vattenfall AB.

Annons:

"De intäkter vi får från prishöjningar går till investeringar i och underhåll av elnäten som beskrivits i svaret ovan. Behoven att förbättra och utveckla elnäten är mycket stora. Vattenfall Eldistributions elnät är till stor del landsbygdsnät, vilket gör oss mer utsatta för väder och vind, samtidigt som vi har många fler kilometer ledning per kund att underhålla och utveckla i jämförelse med ett mindre elnätsföretag med stadsnät", skriver Mikael Björnér, kommunikationsansvarig vid Vattenfall Eldistribution, i ett mejl till Nya Dagbladet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

EU:s gaslager på bottennivå inför vintern

Energikrisen

Publicerad Idag 09:41 – av Emil Fjellstedt
Stora vita LNG-tankar och rörledningar vid LNG-terminalen i Świnoujście i Polen.
EU:s gaslager var 72 procent fulla den 1 oktober, jämfört med 83 procent året före, enligt gasnätsoperatörernas organisation ENTSOG.

EU går in i vintern med de lägsta gaslagren för årstiden sedan mätningarna började 2011. Om vintern blir kall medan Irankriget stryper LNG-flödet kan hushåll och industri tvingas betala mer eller dra ned förbrukningen.

Lagren var 72 procent fulla den 1 oktober, enligt de europeiska gasnätsoperatörernas samarbetsorgan ENTSOG. Ett år tidigare var nivån 83 procent.

Orsaken är marknadens egen logik. Sommarpriserna låg över vinterns terminspriser, och då lönade det sig bättre att sälja gasen än att lagra den, enligt den amerikanska energitankesmedjan IEEFA.

Samtidigt begränsar kriget sjöfarten genom Hormuzsundet, en led för omkring 20 procent av världens handel med flytande naturgas, LNG. Qatar stod bara för cirka 8 procent av EU:s LNG-import 2025, men Europa och Asien slåss nu om samma laster. Gaspriserna ligger nära fyraårshögsta, rapporterar Politico.

Kall vinter kan ge underskott på 14 miljarder kubikmeter

Enligt IEEFA:s beräkning kan EU få ett underskott på upp till 14 miljarder kubikmeter gas om vintern blir lika kall som förra. Det motsvarar omkring 7 procent av behovet, eller förbrukningen i 10–12 miljoner hushåll.

IEEFA:s Europaanalytiker Ana Jaller-Makarewicz skriver i ett uttalande att de rekordlåga lagren ger EU "mindre buffert" mot globala störningar och gör unionen "sårbar för pristoppar". Tömmer länderna lagren i vinter måste de fylla på mer nästa år, vilket håller fast EU i låga lager och höga priser.

Trycket ökar när EU:s förbud mot rysk LNG under långa kontrakt börjar gälla den 1 januari 2027. Ryssland stod för omkring 19 procent av EU:s LNG-import under första halvåret 2026, enligt IEEFA.

Att ersätta de förlorade volymerna med ny import skulle enligt IEEFA kosta européerna ytterligare 3 miljarder euro, 12 procent mer än samma volym kostade förra året.

Lagren kan sjunka till reservnivå

ENTSOG:s vinteranalys, som publicerades i torsdags, är enligt organisationen själv ingen prognos utan en genomgång av scenarier. Under en normal vinter klarar nätet efterfrågan, men lagren sjunker till 29 procent i slutet av mars med god LNG-tillgång och till 13 procent om tillgången är knapp.

Blir vintern kall och LNG-tillgången normal måste omkring 7 procent av efterfrågan, motsvarande 22 miljarder kubikmeter, mötas genom minskad förbrukning eller riskerar att inte täckas. Med knapp LNG stiger andelen till 12 procent, eller 40 miljarder kubikmeter.

I båda fallen sjunker lagren till 11 procent, den strategiska reserv som inte är fritt tillgänglig på marknaden. Används reserverna kan behovet av neddragningar minska i vissa länder, enligt ENTSOG.

Analytiker: Priset kan locka laster från Asien

Laurent Ruseckas, gasanalytiker vid S&P Global Energy, tror inte att lagren kan sjunka hur långt som helst. En snabb uttagstakt tidigt i vinter driver upp priserna, vilket enligt honom drar LNG-laster från Asien till Europa. Fysisk brist är alltså inte given, men gasen blir dyrare.

— Det finns inte mycket efterfrågan att slå ut i Europa, säger Ruseckas.

Han påpekar att kriget i Ukraina redan raderade 20 procent av unionens industriella gasefterfrågan.

— Och den kom inte tillbaka, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU:s revisorer varnar: Skulden har tredubblats på några år

Förstörelsen av den europeiska ekonomin

Publicerad Igår 11:26 – av Emil Fjellstedt
Petri Sarvamaa i mörk kostym och glasögon, med EU-flaggan till höger och en oskarp inomhusmiljö i bakgrunden.
Petri Sarvamaa, ledamot i Europeiska revisionsrätten, varnar för stigande räntekostnader och bristande insyn i EU:s återhämtningsfond. Arkivbild.

EU:s gemensamma skulder har tredubblats på några år och kan passera tusen miljarder euro redan nästa år. Unionens egna revisorer varnar för att notan kan hamna hos medlemsländernas skattebetalare.

Varningen finns i Europeiska revisionsrättens färska årsrapport, rapporterar Svenska Yle. Revisionsrätten är EU:s organ för granskning av unionens ekonomi.

I början av förra decenniet låg EU:s skuld år efter år kring 50 miljarder euro. Sedan coronakrisen har kurvan pekat brant uppåt.

— Vi ser en mycket allvarlig utveckling, eftersom vi inte vet vad som kommer att hända med räntorna och det är en stor risk. De årliga kostnaderna för unionen, för oss skattebetalare, kan öka mycket snabbt, säger Petri Sarvamaa, ledamot i revisionsrätten.

Medlemsavgifterna kan höjas

Enligt rapporten kan den växande skuldbördan belasta kommande EU-budgetar hårt. Hittar unionen inga nya egna inkomstkällor hotar ett stort finansieringsgap.

Då återstår två vägar: högre medlemsavgifter från länderna eller lägre ambitioner i budgeten.

En stor del av skulden hänger samman med återhämtningsfonden. Efter pandemin fattade EU det historiska beslutet att låna upp 800 miljarder euro till krisdrabbade länder.

Sarvamaa anser att det fanns tungt vägande skäl att stimulera ekonomierna under pandemin. Nu måste lånen enligt honom också betalas tillbaka, så att skulden inte skjuts på framtiden.

Ingen har full koll på pengarna

Problemet är att ingen på ett heltäckande sätt kan följa vart pengarna tar vägen, säger Sarvamaa.

— När det gäller återhämtningsfonden har vi framför allt sett brister i hur medlemsländerna övervakat användningen av pengarna. Det leder i praktiken också till att det är mycket svårt eller omöjligt för oss att veta vad pengarna till slut åstadkommer och vilka de slutliga mottagarna är, säger han.

Som exempel nämner han ett fall som uppmärksammades i somras, där det antyddes att Spanien använt pengar ur fonden för att stödja sitt pensionssystem. Pengarna var inte avsedda för det ändamålet.

Samtidigt håller Sarvamaa isär syftet och utförandet.

— Har fonden hjälpt Europas ekonomi att återhämta sig? Där är svaret faktiskt ja. Men det betyder inte att den har fungerat bra, säger han.

Underkänd sjunde året i rad

Även den ordinarie EU-budgeten får kritik. Revisionsrätten lämnade ett negativt utlåtande för sjunde året i rad, med en felnivå på 3,8 procent mot 3,6 procent året innan.

Enligt Sarvamaa betyder felnivån inte att pengarna har försvunnit eller använts fel, utan att det finns problem med systemet.

Trots kritiken bygger EU-kommissionens förslag till ny långtidsbudget i stor utsträckning på samma modell som återhämtningsfonden. Sarvamaa vill att revisorernas anmärkningar beaktas, och han ifrågasätter hur budgeten debatteras i hemlandet Finland.

— Diskussionen om långtidsbudgeten har nästan enbart handlat om hur stor budgeten ska vara och hur mycket pengar vi får, men vi borde tala mycket mer om hur pengarna används, säger Petri Sarvamaa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Inflationen mer än fördubblades i september

Publicerad oktober 7, 2026 – av Emil Fjellstedt
Människor på Drottninggatan i Stockholm, med butiksskyltar och skyltfönster längs gågatan.

Inflationstakten mer än fördubblades i september, främst på grund av högre energipriser. Utan energipriserna låg inflationstakten kvar på 0,5 procent.

Priserna enligt KPIF var 1,5 procent högre i september än samma månad förra året. I augusti var motsvarande ökning 0,7 procent. Statistiska centralbyrån, SCB, publicerade de preliminära siffrorna på onsdagsmorgonen.

KPIF står för konsumentprisindex med fast ränta. Det är måttet som Riksbanken använder för sitt inflationsmål. Effekten av ändrade bolåneräntor räknas bort.

— Preliminära siffror visar att inflationstakten enligt KPI och KPIF steg i september, vilket främst beror på stigande energipriser, säger Carl Holmberg, prisstatistiker på SCB.

Utan energipriserna var prisökningen jämfört med samma månad förra året 0,5 procent, precis som i augusti. Det måttet kallas KPIF exklusive energi, eller KPIF-XE. Mellan augusti och september steg priserna enligt måttet med 0,1 procent. Med energin inräknad steg priserna enligt KPIF med 0,9 procent under samma månad.

Inflationen utan energi blev därmed lägre än analytikerna hade väntat sig. Enligt Infronts enkät, som Omni redovisar, var förväntningen 0,7 procent. KPIF-siffran på 1,5 procent var däremot som väntat.

Även inflationstakten enligt KPI steg, från 0,3 procent i augusti till 1,1 procent i september. KPI är Sveriges vanligaste inflationsmått. Till skillnad från KPIF påverkas det av ändrade bolåneräntor.

Siffrorna är en första, preliminär beräkning som SCB publicerar fem arbetsdagar före den ordinarie statistiken. De definitiva siffrorna och mer detaljer om prisutvecklingen kommer den 14 oktober.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Regeringens sänkta bensinskatt upphör – bensinen kan bli en krona dyrare

De höga bränslepriserna

Publicerad september 30, 2026 – av Emil Fjellstedt
Bensinpumpar och butik vid en Circle K-station i Örnsköldsvik

Imorgon försvinner regeringens tillfälliga sänkning av energiskatten på bensin och diesel. Om hela förändringen förs vidare till pump blir bensinen cirka en krona dyrare per liter.

Sänkningen gäller till och med idag. Redan imorgon, torsdagen den 1 oktober, återgår energiskatten till den tidigare nivån enligt regeringens tidsplan från i våras.

Enligt regeringens egna beräkningar motsvarar skattesänkningen cirka 1 krona per liter bensin och cirka 0,40 kronor per liter diesel inklusive moms, om hela förändringen förs vidare till pump. Vad bilisterna faktiskt betalar avgörs av pumppriset, inte av skatten ensam.

Regeringen motiverade sänkningen med att kriget i Iran stört de globala energimarknaderna och drivit upp priserna på olja och gas.

— I det mycket osäkra omvärldsläget är det här en åtgärd för att motverka stigande drivmedelspriser vilket underlättar för alla som är beroende av bilen, sade finansminister Elisabeth Svantesson när sänkningen presenterades den 30 april.

Nästa höjning har redan ett datum. Koldioxidskatten är enligt Skatteverket sänkt till och med den 30 november 2026, meddelar myndigheten, med 2 kronor och 40 öre på bensin och 2 400 kronor per kubikmeter diesel. När den lättnaden löper ut väntar nästa prishöjning vid pump, om bolagen för vidare hela skatteåtergången.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.