Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
När de första alarmerande rapporterna om coronavirusets spridning kom i början av 2020, började snart många av världens länder till synes tävla om vem som kunde införa mest omfattande repression och begränsningar av medborgares fri- och rättigheter - under förevändningen att samhället måste skyddas mot smitta. Kina blev snabbt ett skräckexempel, där rapporter förekom om att man svetsade igen portarna i människors hem.
Som många konstaterat vid det här laget är det samtidigt inte bara i traditionellt totalitära diktaturer som makthavarnas coronapolitik tagit sig uttryck i extrema åtgärder för att utöka sin kontroll över befolkningen. Förevändningen att förhindra påstådd smittspridning har tagit den totalitära potentialen i vår samtid till en helt ny nivå.
I Israel, som av många brukar kallas för ”den enda demokratin i Mellanöstern”, började framstående politiker tidigt lobba för att massövervaka och kontrollera landets medborgare med olika digitala medel. Redan i mars 2020 deklarerade den dåvarande försvarsministern Naftali Bennett, idag premiärminister, att man tagit fram ett system som genom mobildata ska kartlägga och även rangordna befolkningen utifrån hur sannolikt det är att de är smittade.
Bennett kungjorde att regeringen hade tagit fram ett avancerat övervakningssystem där varje israelisk medborgare när som helst kan poängsättas mellan 1 och 10 på en skala som representerar sannolikheten för denne att vara smittsam med covid-19 – och där testresultaten från covidtesterna länkats ihop med personens GPS-data.
– Vi kommer exempelvis att veta att din poäng är 6 men imorgon kommer du att handla där smittsamma personer befinner sig och därför blir din poäng 9 och vi kommer att skicka dig ett (covid) test, förkunnade Bennett samtidigt som han skröt om att det avancerade ”fantastiska” systemet inte finns någon annanstans i världen.
Kritiker gick snabbt ut och fördömde det israeliska övervakningssystemet och menade att det utgjorde ett allvarligt hot mot grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter i landet - vad som tidigare självklart betraktats som demokratins själva grundbult.
En av kritikerna mot försöket var Doron Ofek, förespråkare för mänskliga digitala rättigheter, som menade att denna typ av digital övervakning är potentiellt långt mer integritetskränkande än de metoder som användes av den östtyska säkerhetspolisen Stasi.
– Nu kommer oskyldiga civila att ges en säkerhetsriskklassificering som om de var potentiella terrorister ... Om du kan spåra coronapatienter, varför inte göra samma sak med kriminella och, om det är okej med kriminella, varför inte spåra otrogna män eller barn som skolkar från skolan, frågade sig Ofek.
Försöket liknades framförallt vid den den kinesiska samhällsmodellen, där medborgarna numera inte bara övervakas utan även värderas enligt den data som samlas in - och där ett högt "socialt kreditvärde" ger belöningar i form av exempelvis billigare el, bättre växlingskurser, snabbare vård eller billigare transportkostnader.
Ett lågt socialt kreditvärde gör det istället svårare att få bostäder, använda kollektivtrafiken eller få lån. Den som har ett lågt socialt kreditvärde kan till och med svartlistas och stängas ute från olika delar av det kinesiska samhället och kan med detta få mycket svårt att klara det vardagliga livet. För den ratade delen av befolkningen kan det även bli omöjligt att starta upp företag i landet och medborgare som enligt systemet bedöms som ”opålitliga” utsätts dessutom för social och offentlig stigmatisering.
Slutligen klev dock Israels Högsta Domstol in och satte stopp för mobilövervakningen av de egna medborgarna. Man konstaterade krasst att Israel var den enda västerländska demokratin som använt sin hemliga spionbyrå för att bekämpa coronaviruset och att detta inte var gångbart. Man lät samtidigt meddela att övervakningsteknologin ändå fick användas – men bara vid tillfällen då israeler vägrar att samarbeta med mänskliga smittspårare.
Tehilla Shwartz Altshuler från Israels demokratiska institut sätter i sin kritik mot Bennetts tilltänkta sociala kreditsystem fingret på en tendens som idag förekommer inte bara i Israel, utan i otaliga länder - att makthavare nu anammat attityder, tekniker och åtgärder mot den egna befolkningen som tidigare varit reserverad för utomstående fiender.
– Bennett vidtar åtgärder som tagits fram för att bekämpa attacker från utomstående fiender och riktar dem mot civila, konstaterar hon.
Efter Bennetts kasserade försök har Israel samtidigt legat i ständig framkant framförallt med att införa det digitala vaccinpasset på bred front. Hans idé och försök att koppla den digitala infrastrukturen till ett mer omfattande system för att rangordna befolkningen, visar på vad som lurar bakom hörnet om vad som idag "bara" delar upp befolkningen på basen av vilka sprutor man tagit eller inte.
Vad är det som säger att medborgare i framtiden inte bara kommer att delas upp i klasser beroende på fysisk status - utan även utgående från psykiska kriterier? Bär du på "sjuka tankar" om att makthavare inte går att lita på? Då är du kanske inte lämplig att ha ett eget bankkonto eller en egen internetuppkoppling.
Om något visar Naftali Bennett på att covidpassen ligger närmare den kinesiska samhällsmodellen än många inser eller vill erkänna.
Markus Andersson
