Annons:

Poliserna hånade det vita offret – Tony Timpa kvävdes till döds

Uppdaterad juni 9, 2020, Publicerad juni 9, 2020 – av Isac Boman
Tony Timpa ber för sitt liv men möts av hån från poliserna när han kvävs till döds.

Den 10 augusti 2016 ringde den 32-årige Tony Timpa polisen från en parkeringsplats i Dallas. Timpa förklarade att han var rädd och behövde hjälp eftersom han led av schizofreni och depression och inte hade tagit sin medicin. Någon hjälp fick han dock inte den kvällen. Istället kom polisen till platsen, tryckte ner honom på marken, satte handklovar på honom, band fast hans ben och hånade honom medan han sakta kvävdes till döds.

Initialt ville polisen i Dallas inte offentliggöra filmen från polisens kroppskamera. Man hävdade först att det skulle störa deras utredning av incidenten och senare att den inte fick släppas eftersom poliserna inte åtalades. En federal domare beslutade dock att filmen måste offentliggöras på grund av det stora allmänintresset och frågorna kring vad som verkligen ägde rum den kvällen.

Filmklippet visar hur poliserna hånar och häcklar Timpa samtidigt som han ber för sitt liv.

– Ni kommer döda mig! Ni kommer döda mig! Ni kommer döda mig!, repeterar Timpa upprepade gånger och ber om hjälp vid mer än 30 tillfällen under tiden som poliserna trycker ner och immobiliserar honom.

Annons:

När mannen förlorar medvetandet antar polisen att han somnat och bryr sig inte om att kontrollera hans puls. Poliserna på plats passar istället på att skämta om honom.

– Det är dags för skola! Vakna!, hånar en polis den då livlöse mannen.

OBS! Varning för mycket starka bilder!

 

– Jag vill inte gå till skolan. Fem minuter till mamma, skrattar en annan polis på plats samtidigt de skämtar om att de ska göra en speciell frukost för honom.

När sjukvårdspersonal försöker få den livlösa kroppen på en bår hörs en av poliserna säga ”jag hoppas att jag inte dödade honom". När Timpa konstaterats död stänger polisen snabbt av sina kroppskameror och hävdar att de försökte rädda mannen.

Ingen av poliserna som var inblandade i Timpas död dömdes för något brott. De fick disciplinära åtgärder och arbetsbefriades under utredningen men anklagelserna mot dem släpptes och de kunde snart återgå i tjänst.

Polisens rapport från kvällen beskriver Timpa som aggressiv och våldsam, trots att han redan hade handklovats av en säkerhetsvakt och på filmen inte hörs hota polisen. Polisen hävdade också att de immobiliserade honom så att han inte skulle kunna rulla över på vägen och bli påkörd, men videofilmen visar att polisen blockerar trafiken där händelsen utspelade sig. Det är heller inte klart varför sjukvårdspersonal inte agerade snabbare när Timpa förlorade medvetandet.

– Jag hade ingen möjlighet att ta hand om patienten på grund av hans aggressivitet, hävdar en first responder trots att sjukvårdspersonal på videon syns ta blodtryck på Timpa utan problem redan när han är vid medvetande.

Timpa var psykiskt sjuk och hade tagit kokain och bad om hjälp från polisen eftersom han mådde dåligt och inte hade tagit sina vanliga mediciner. Istället för hjälp möttes han av hån och polisvåld och dog av allt att döma av polisens ingripande.

 

Trots att fallet bär många likheter med George Floyd och till viss del uppmärksammats i USA i olika medier så ledde det inte till någon större mediahysteri eller omfattande protester. Inga stora företag, politiker eller mediemoguler gick ut och tog avstånd från polisens tilltag mot en sjuk och utsatt amerikan. Synbarligen är förklaringen att Tony Timpa var vit amerikan till skillnad från afroamerikanen Floyd, och därmed inte passar in i det rådande narrativet som söker framställa polisen som dominerad av vit rasism.

Viss kritik har dock riktats mot att polisen saknar kunskap och träning i hur man hanterar människor med svår psykisk ohälsa. Schizofreni som Timpa led av, är en sjukdom som kan leda till hallucinationer och förlorad verklighetskontakt. Uppskattningar visar att psykiskt sjuka människor löper 16 gånger högre risk att dödas av polis i USA än vad friska människor gör. En undersökning från 2015 visar att hälften av de personer som sköts ihjäl av polis i Albuquerque i New Mexiko hade en bakomliggande psykisk sjukdom. Liknande siffror gäller Portland Maine.

Timpa lämnade efter sig en mamma som sedan hennes sons död har kämpat för att sanningen ska komma fram och rättvisa skipas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Pentagonutredning pekar ut Palantirs AI efter flickmassakern i Minab

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 15:51 – av Jan Sundstedt
Män bär en iransk flaggtäckt kista; flygbild visar rader av nygrävda gravar i Minab.

Pentagons interna utredning pekar ut övertro på Palantirs AI-system Maven som en länk i kedjan bakom missilanfallet mot skolan Shajareh Tayyebeh i Minab, där minst 123 barn dog.

Bloomberg skriver under fredagen att personer insatta i utredningen pekar på tre saker som samverkade: gamla underrättelser, ett nedskuret civilskydd och personal som litade för mycket på Palantirs system.

Nya Dagbladet rapporterade om anfallet redan på krigets första dag, den 28 februari 2026, och kunde därefter visa en geolokaliserad film av attacken.

Två Tomahawkmissiler träffade skolbyggnaden och skolgården. Barnen gick där som vanligt, pojkar och flickor på olika våningsplan.

Åklagaren i Minab fastställde i april över 150 döda, varav minst 123 skolbarn, både pojkar och flickor.

Maven angav skolan som mål

Maven Smart System från Palantir Technologies väger samman fler än 150 informationsflöden. Inför kriget kortade Maven arbetet med mållistan till några minuter.

Skolan låg kvar som anläggning tillhörande Islamiska revolutionsgardet. Personal matade in skolan med den gamla stämpeln, och Maven rekommenderade den som mål för dag ett.

Operatörerna på USA:s centralkommando räknade med att Maven skulle stoppa föråldrade uppgifter. Trots detta släppte systemet igenom uppgifterna.

Palantir avsäger sig ansvaret, och bolaget uppger för Bloomberg att det inte ansvarar för den underliggande informationen, och inte heller för att upptäcka brister i underrättelserna.

Pentagon skar ner personalen som skulle skydda civila med ungefär 90 procent. Färre än 20 personer blev kvar på hela försvarsdepartementet.

På Centcom krympte gruppen från tio personer till en enda. Ingen från den gruppen granskade det tilltänkta målet före avfyrningen.

En analytiker uppges ha noterat förändringarna redan 2019, men han lade uppgifterna, enligt rapporterna, i fel system. Skolan låg öppen: egen webbplats, Google Maps, egna murar och egen ingång sedan 2016–2017.

FN: Skolbyggnaden det avsedda målet

FN:s oberoende granskning om Iran slår fast under torsdagen att skolbyggnaden var det avsedda nedslagsmålet, inte en tragisk felträff.

Amerikanska styrkor underlät enligt utredningen att göra allt som var möjligt för att kontrollera att målet var militärt.

Utredarna skriver att det gick bortom ren oaktsamhet och att rimliga skäl finns för att bedöma attacken som ett krigsbrott.

Tomahawkrobotarna pekar ut USA, den enda krigförande parten som använder den typen av robot, vilket Bellingcat skriver.

Centcomchefen Brad Cooper sade i maj att den preliminära utredningen knyter skolanfallet till en amerikansk insats.

Pentagon säger till Reuters att utredningen fortfarande pågår och att myndigheten tills vidare inte har något att meddela. Nya Dagbladet har tidigare granskat bevisläget mot USA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AfD störst i Mecklenburg-Vorpommern – CDU åker ur delstatsparlamentet

Publicerad Idag 12:15 – av Jan Sundstedt
AfD-företrädare och gäster jublar på partiets valvaka i Schwerin den 20 september 2026.
AfD mer än fördubblade sitt stöd och blev största parti i Mecklenburg-Vorpommern med 38,2 procent.

AfD blev största parti i delstatsvalet i Mecklenburg-Vorpommern med 38,2 procent, medan CDU fastnade på 4,9 och därmed åker ur lantdagen. AfD ökar även i huvudstaden Berlin samtidigt som Die Linke där blir störst med 25,7 procent av rösterna.

AfD:s valvaka slutade i jubel när partiet i gårdagens delstatsval mer än fördubblade sitt stöd jämfört med 2021. SPD kom tvåa med 35,5 procent av rösterna.

Förbundskansler Friedrich Merz och dennes parti CDU hade en desto mörkare kväll. Partiet nådde bara 4,9 procent och åker därmed ur lantdagen i Schwerin.

Friedrich Merz kallade resultatet en "katastrof". Valbakslaget går enligt Merz inte att skönmåla, men kursen CDU satt ut gäller fortsättningsvis, betonade han.

Die Linke störst i Berlin

Delstatsvalet i Berlin gav Die Linke en klar seger med 25,7 procent. CDU föll till 18,8 procent, medan AfD ökade till 16,3 och blev trea. De gröna fick 14,3 procent och SPD 12,1.

Die Linkes Elif Eralp kan nu bli Berlins regerande borgmästare om partiet samlar tillräckligt stöd.

AfD ser segern i Mecklenburg-Vorpommern som ett regeringsuppdrag. Övriga partier har dock envist avvisat samarbete med partiet, vilket gör att regeringsfrågan förblir öppen.

Socialdemokratiska SPD kan i stället behålla makten tillsammans med Die Linke och De gröna.

Röster på partier under femprocentsspärren kan ge den röd-gröna trion en majoritet i delstaten, trots AfD:s stora framgång.

Liberala FDP ser ut att bli utan representation i båda delstatsparlamenten, även om de slutgiltiga resultaten ännu inte är helt fastställda.

Valledningarna har ännu bara fastställt preliminära resultat. Valdeltagandet nådde 78,1 procent i Mecklenburg-Vorpommern och 74,2 procent i Berlin.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tre döda efter ukrainsk drönarsvärm mot Moskva under valdagen

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 11:03 – av Emil Fjellstedt
Splitbild: rök och eld vid ett raffinaderi till vänster, brinnande lägenheter i ett höghus till höger.
Brand vid Moskvaraffinaderiet och ett träffat flerbostadshus i regionen, ur videoklipp som spreds efter nattens angrepp.

Tre civila dödades i Moskvaregionen natten mot söndagen, när ukrainska drönare slog mot raffinaderi, bostadshus och lager. Enligt Moskva är det den största attacken mot huvudstaden under hela kriget – och den kom på sista dagen av det ryska parlamentsvalet.

Över 1 600 obemannade farkoster slogs tillbaka sedan lördagen, varav 450 på väg in mot Moskva, skrev borgmästare Sergej Sobyanin. Han kallade det den största och oöverträffade attacken mot staden.

Den oöverträffade attacken var uppenbart planerad för att störa valet. Fienden misslyckades, sade han.

Flera drönare nådde Moskvaraffinaderiet i Kapotnja. Ett objekt på området skadades, enligt borgmästaren, som uppger att ingen dog i själva staden. En farkost träffade också ett hus vid Orechovyjbulvarden.

I förorterna var följderna tyngre. Regionens guvernör Andrej Vorobjov uppgav att luftvärnet mellan klockan 03 och 05 slog ut 249 drönare i 17 kretsar.

Kvinna dödad – maken dog på sjukhus

I byn Sofyino i Ramenskoje träffade en drönare ett trevåningshus. En 44-årig kvinna dog och fem personer skadades, däribland två barn. Kvinnans man avled senare på sjukhus, meddelade Vorobjov. En 15-årig flicka och hennes 19-årige bror blev därmed föräldralösa.

I Orechovo-Zujevo dödades en äldre man i ett privat hus som rasade och fattade eld. I Ramenskoje evakuerades omkring 400 personer, varav 70 barn, från ett 21-våningshus efter att vrakdelar tänt taket. Tjugo bilar skadades.

I Kotelniki slog en drönare in i ett flerbostadshus och satte lägenheter i tre våningar i brand. Skador rapporterades också i Kolomna, Jegorjevsk, Ljubertsy, Lytkarino och Istra.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftade slagen och sade att ett nyckelföretag i rysk oljeindustri och en logistikplats träffats.

Det är miljarder dollar som håller krigsmaskinen igång, skrev han.

Moskva kallar slagen mot bostadshusen för terrorism och anklagar Kiev för att försöka störa ryssarnas röstning. Försvarsministeriet sade att armén kommer att fortsätta och intensifiera sina anfall mot militära mål i Kiev.

Valet i Moskva genomfördes ändå. Vallokalerna stängde som planerat under söndagskvällen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Houthierna lovar skona all sjöfart i Bab el-Mandeb – utom Saudiarabiens

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 10:03 – av Emil Fjellstedt
Bab el-Mandeb sett från rymden, med kusterna på båda sidor och ön Perim i sundet.
Bab el-Mandeb mellan Jemen och Afrikas horn, fotograferat från rymden 2020. Sundet förbinder Röda havet med Adenviken.

Houthierna lovar att inte röra någon annan nations fartyg i Bab el-Mandeb – med ett enda undantag: Saudiarabien. Beskedet gavs av politbyråledamoten Mohamed al-Bukhaiti i en intervju med AP under söndagen, sedan rörelsen tagit hamnstaden Mocha och nyckelöar som Perim och därmed fått uppsikt över ett sund där omkring 12 procent av världshandeln normalt passerar.

Efter framryckningen längs Jemens västkust tidigare i september kontrollerar houthierna det smala nålsöga som binder ihop Röda havet med Adenviken. Enligt al-Bukhaiti tog Washington kontakt när den framryckningen nådde själva sundet. Budskapet tillbaka var, som han beskriver det, ett löfte med en tydlig adressat.

Vi bekräftade att vi inte riktar oss mot USA, eller någon annan nation, i sundet, med det enda undantaget den saudiska fienden, sade han till AP i en Zoom-intervju från Sanaa. — Så förhåller det sig fortfarande.

Det är ett politiskt bud lika mycket som en militär försäkran: håll er utanför kriget mot Saudiarabien, så lämnar vi övrig sjöfart i fred. Al-Bukhaiti beskriver operationerna som det motsatta av en avspärrning.

Målet med våra militära operationer är inte att stänga Bab el-Mandeb, utan att säkra fri sjöfart genom sundet för alla, inklusive Jemen, sade han.

Oman som kanal, utan detaljer

Donald Trump uppgav helgen dessförinnan att hans administration "haft diskussioner" med houthierna, utan att ange när. "Houthierna ringde oss, och de vill inte slåss med oss", sade presidenten enligt AP. "De skulle helst se att vi inte var inblandade, och de släpper igenom de flesta fartygen."

Någon sådan direkt telefonlinje bekräftar al-Bukhaiti inte. Han talar enbart om indirekta kontakter med amerikanska företrädare via Oman, sultanatet som under lång tid varit medlare mellan parterna. AP har separat rapporterat att Oman stod värd för ett möte mellan amerikanska och houthiska representanter helgen dessförinnan, med hänvisning till en houthitjänsteman och ytterligare en person med insyn i samtalen – båda anonyma eftersom de inte hade tillstånd att uttala sig. Exakt vilken nivå kontakterna legat på, och vad som utlovats, är alltså inte klarlagt.

Formen är i alla fall bekant. Det var Oman som 2025 förhandlade fram det eldupphör där USA avbröt sin flera veckor långa bombkampanj mot houthierna i utbyte mot att rörelsen slutade angripa amerikanska fartyg i Röda havet. Den uppgörelsen lämnade Saudiarabien utanför – och det är i den luckan houthierna nu opererar.

Blockad mot blockad

Mot Riyadh gäller raka motsatsen till försäkringarna i sundet. Houthierna har utropat blockad mot saudisk sjöfart i Bab el-Mandeb och Röda havet och angripit saudiskt kopplade fartyg och oljeanläggningar inne i kungadömet. Under lördagen bekräftade Saudiarabien att rörelsen försökt träffa huvudstaden med en ballistisk robot, som enligt den saudiledda koalitionen sköts ner.

Anfallen ska enligt al-Bukhaiti fortsätta tills Riyadh häver sin blockad mot houthikontrollerade områden och släpper in fartyg till rörelsens hamnar vid Röda havet. Först därefter är man beredd att förhandla. Skulden för upptrappningen lägger han på Saudiarabien: utlösande var enligt honom en flygattack mot Sanaas internationella flygplats, tillskriven koalitionen, som hindrade ett iranskt plan med en houthidelegation från att landa.

Varningen till omvärlden är lika uttalad som löftet. Rörelsen säger sig kunna föra krig på flera fronter "om någon nation blir inblandad i aggressionen mot Jemen vid Saudiarabiens sida".

I dag är Jemen i stånd att föra strid – inte bara en intern konflikt, utan även en internationell, sade al-Bukhaiti.

"Västkusten" som förhandlingskort

Samtidigt håller houthierna dörren på glänt. Mahdi al-Mashat, ordförande i rörelsens högsta politiska råd, sade under söndagen i ett tal på årsdagen av maktövertagandet i Sanaa 2014 att "vi har inte stängt dörren till fred".

Al-Bukhaiti är samtidigt tydlig med varför tonläget nu kan vara både försonligt och kompromisslöst på en gång: med kontroll över Jemens västkust har maktbalansen enligt honom förskjutits till Sanaas fördel, och Saudiarabien har "förlorat sitt viktigaste kort: västkusten".

Vad beskedet i praktiken är värt avgörs av två saker som ingen part ännu svarat på: om Washington nöjer sig med att stå utanför, och om Riyadh är berett att släppa in fartygen till houthiernas hamnar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.