Annons:

Identitära rörelsens chef i Tyskland om den ökade repressionen

Uppdaterad juli 23, 2019, Publicerad juli 22, 2019 – av Isac Boman
Identitärer i Frankrike.

Nyligen omklassificerades den identitära rörelsen till "högerextremistisk" av Författningsskyddet i Tyskland - en myndighet som ungefärligen motsvarar Säpo. "Andra kan snart drabbas av denna godtycklighet", menar identitärernas chef i Tyskland Daniel Fiss i en intervju som Nya Dagbladet idag låter publicera.

Identitära rörelsen är en ickevålds-baserad aktivistgrupp som arbetar för europeiska folkgruppers bevarande på etnopluralistisk grund. Författningsskyddet klassade i förra veckan den identitära rörelsen i Tyskland som en "högerextremistisk strävan mot den frihetliga demokratiska grundordningen", samt att dess positioner är "inte förenliga med grundlagen". För identitärerna kan det få långtgående konsekvenser.

Senast i lördags stoppades den österrikiske identitären Martin Sellner tillsammans med ytterligare 60 personer att ansluta till en officiellt anmäld församling i Halle. Den identitära rörelsen i Tyskland bedöms uppgå till omkring 600 medlemmar och finns även i ett flertal andra europeiska länder. Man har heller inte kunnat knyta rörelsen till några våldsamheter eller annan brottslighet, skriver Deutsche Welle.

Daniel Fiss, född 1992 i Rostock, är till yrket grafisk designer och har studerat politikvetenskap. Sedan 2016 är han ordförande för den identitära rörelsen i Tyskland. Junge Freiheit, som är att tillordna de fria medierna i Tyskland gjorde en intervju med Fiss för att höra hur man ser på beslutet som Nya Dagbladet översatt i sin helhet nedan.

Annons:

Författningsskyddets beslut var väntat, säger Fiss. Hela hysterin och konstruerade nätverk efter mordet på Walter Lübcke har visat att man helt kommer att fokusera på att använda detta mord för att diskreditera det patriotiska lägret. Det första resultatet av denna instrumentalisering är nu den höjda klassificeringen av den Identitära Rörelsen från "misstankefall" till "övervakningsobjekt". Denna nya bedömning lär inte hänga ihop med en ren saklig prövning och övervägande utan passar in i det generellt rådande hysteriska "anti-höger"-klimatet. Här blir vi som en öppen och transparent förening naturligtvis det första offret.

Kan andra också drabbas?

Ja, jag tror att andra snart också kommer att kunna drabbas av denna godtycklighet. Även AfD (Alternativ för Tyskland reds.anm.) har redan tvingats göra bekantskap med den nya författningsskyddspresidenten Thomas Haldenwang.

IB (Identitära rörelsen) vill att icke-européer "ska diskrimineras i deras mänskliga rättigheter", heter det i begrundan. "Människor utan lika etniska förutsättningar" kan ur IB:s synsätt "aldrig bli en del av en gemensam kultur". Identitäras positioner är inte förenliga med grundlagen. Stämmer det?

Det är svårt att föreställa sig att när det gäller detta falska påstående endast handlar om okunskap hos författningsskyddet. På vår hemsida heter det inte utan anledning: "Vi är inte emot invandring, för historiskt sett har den alltid funnits om än i liten omfattning." Vi är för en måttfull och begränsad invandring som inte överstiger vårt samhälles upptagningskapacitet och inte hotar vår etnokulturella idenititet, inte omslukar den.

Så det betyder att ni inte vill "att icke européer utestängs från den demokratiska processen" som författningsskyddet hävdar?

Nej, det handlade aldrig om att människor godtyckligt ska tagas ifrån sina grundläggande rättigheter. Vi beskriver sociala processer där den demografiska förskjutningen sker från den tyska och europeiska majoritetsbefolkningen till en signifikant tillväxt av icke-européer som självklart också är bärare av en kulturell bakgrund, vilken kan leda till spänningar i samhället. Vi har dock aldrig varit emot en assimilationen av invandrargrupper.

Finns det ur er syn bestämda förutsättningar för denna assimilation?

Huvudkravet består av bevarandet av en klar majoritet av den autoktona befolkningen. I många tyska storstäder är denna förutsättning inte längre given, vilket underblåser problemet med parallellsamhällen, kulturell och religiös expansionssträvan men också kriminalitet vilket omöjliggör en assimilation av invandrare.

Författningsskyddet pekar också på den "högerextremistiska bakgrunden hos ett par av IB:s aktivister".

Den identitära rörelsen har vid upprepade tillfällen tydliggjort att aktivister med en verkligt extremistisk bakgrund endast under särskilda förutsättningar kan medverka hos oss. "Guilt by association" är hos oss inget kriterium utan den klara förståelsen av den etnokulturella identitetens betydelse och den därav resulterande självklarheten att tillbakavisa totalitarism och extremism.

Det finns inga överlappningar med "neonazi"-scenen?

Den klara gränsdragningen mellan de "gamla" högergrupperna likt NPD (nationaldemokratiska partiet i Tyskland reds.anm.) och "kameradschaftsszene" ("kamratskapsscenen") och oss är redan utifrån innehållet i våra skrifter uppenbar. Vi önskar inte bedriva några pinsamma och absurda räddningsförsök av totalitära system och kritiserar också klart den inneboende inhumaniteten i deras tänkande. Författningsskyddets chef Haldenweg vill med detta beslut verka för att inte bara våldsorienterade extremister hamnar i fokus utan också "hålla koll på dem som tänder verbala luntor".

Herr Fiss, är ni en sådan "andlig pyroman"?

Detta påstående av Herr Haldenweg är speciellt avslöjande. Karaktärsdraget "andlig pyromani" kan lika gärna gälla för Amadeu-Antonio-stiftelsen. Det är ett likaledes osakligt som nebulöst begrepp.

Varför är det osakligt?

Oberoende om jag tillbakavisar denna beskrivning av mig eller inte, kan dock "andlig pyromani" med tanke på den oklara definitionen inte betraktas som ett sakligt mått av författningsskyddet. Motfrågan lyder dock, vad är egentligen "andlig pyromani"? Var börjar den? Var slutar den? Redan i fallet AfD hat författningsskyddet med begreppet "prövofall" konstruerat en egen pseudojuridisk kategori. Detsamma gäller nu för "andlig pyromani".

Det är i vilket fall som helst klart att den identitära rörelsen aldrig har förordat eller uppmanat till våld. Motsatsen gäller, vårt teoretiska och världsåskådande fundament begränsar sig klart till fredliga och våldsfria protester.

Vilka konsekvenser kommer detta beslut ha för den identitära rörelsen?

– Vi var förberedda på sådana åtgärder. Senast sedan 2018 har repressionen mot IB stegvis förstärkts. Det är möjligt att här är än mer intensitet att vänta. I vilket fall som helst verkar här målet vara att omöjliggöra ett aktivt patriotiskt engagemang ibland unga människor.

Därutöver ska detta förkunnande över IB ha en markerande verkan som slutligen ska tvinga in oss i det politiska "gettot", vi står eller stod dock aldrig där. Man kan kritisera vår stil och innehåll - men det rättfärdigar inte en statlig övervakning, sensibla ingrepp i privatsfären och en offentlig stigmatisering och förtalande, detta får man med rätta nämna vid namn och kalla skandal. IB kan faktiskt bara vara en början, redan i morgon kan mycket väl andra aktörer och kritiska medieröster drabbas, också AfD och PEGIDA.

Är rättsliga steg planerade?

– Vi har sedan två år en löpande klagan vid förvaltningsomstolarna i Köln och Berlin, där vi redan har vänt oss emot "misstankefall-klassningen". Denna kommer vi oberoende att föra vidare och vidare informera om denna klagans fortskridande och vara transparenta med och ordna in de argument som ligger till grund för denna klagan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nu vaknar Fylke till liv i Staffordshire

Tolkien

Publicerad september 11, 2026 – av Jan Sundstedt
Deltagare i hobbitinspirerade dräkter vid marknadsstånd och vita tält på en solbelyst äng, med blommor, pumpor och en kritad skylt i förgrunden
Marknadsstånd och tältläger på The Brandywine Festival i Harrodsburg, Kentucky 2025. Festivalens brittiska upplaga pågår 9–13 september 2026 på Weston Park – enligt arrangören den första hobbitfestivalen på brittisk mark, och den första upplagan inom en timmes bilresa från Birmingham där Tolkien växte upp.

På godset Weston Park nära Telford pågår The Brandywine Festival, en Sagan om ringen-festival med officiell licens där varje deltagare anländer som sin egen hobbit – med namn, bakgrundshistoria och kostym. Festivalen inleddes i onsdags och avslutas söndag 13 september.

Storbritanniens första hobbitfestival pågår 9–13 september på Weston Park i Staffordshire, ett 1600-talsgods med drygt 400 hektar parkmark. Bakom arrangemanget står det tyska kostymföretaget Burgschneider tillsammans med Middle-earth Enterprises, som förvaltar rättigheterna till Tolkiens värld.

Redan från ankomsten ska nutiden glida undan. Kvar blir lyktbelysta stigar, vedrök, levande musik och ett sällskap där alla bär samma varma hobbitidentitet.

Programmet bärs av samvaro och hantverk. Här hålls workshops i vävning, matlagning, örtkunskap, berättande och folkmusik, allt i roll.

Träskylt med handmålad texten no admittance except on party business, lykta och lövverk vid ett tält
Skyltarna i festivalens tältläger är handmålade. Den här parafraserar en replik ur Tolkiens böcker och mötte deltagarna vid tälten i fjolårets upplaga i Kentucky. Foto: The Brandywine Festival

På två scener spelas akustisk folkmusik, fiol och pipa dagligen. Kvällarna bjuder på dans under bar himmel och lägereldar som får brinna ut i egen takt.

Genom hela festivalen pågår Four Farthing Games, en tävling i traditionella hobbitlekar mellan Fylkes fyra fjärdingsdelar. Tävlingen avgörs vid en fackelbelyst pokalceremoni sista kvällen.

Hemma hos Tolkien

Platsvalet är ingen slump. Weston Park ligger inom en timmes bilresa från Birmingham, där J.R.R. Tolkien växte upp, och landskapen i West Midlands anses ha inspirerat delar av hans miljöer. Godset ägs av Weston Park Foundation, en fristående välgörenhetsstiftelse.

Vi är oerhört hedrade över att få föra The Brandywine Festival tillbaka till det land där berättelsen tog sin början. Efter framgången i Kentucky kändes det bara rätt att ta hem den här upplevelsen, säger Burgschneiders vd Markus Böhm, som beskriver godset som ett landskap i samklang med Tolkiens verk.

Stor folksamling i hobbit- och medeltidsdräkter framför en scen under varaktigt tak med ljusslingor
Kvällarna är festivalens kärna. Scenen med ljusslingor i skogsbrynet samlade flera hundra deltagare i fjolårets upplaga i Kentucky. Foto: The Brandywine Festival

Tolkienfantasten Kyle Pedley från Stourbridge, som har rest till Nya Zeeland för att se filmmiljöerna, sammanfattar saken kortare.

För ett Tolkienfan är det här som hämtat ur drömmarna, säger han.

På söndag den 13 september släcks lyktorna och tälten rivs. Kvar står ett engelskt 1600-talsgods i det landskap i West Midlands som anses ha inspirerat delar av Tolkiens miljöer – och minnet av en helg då några hundra vuxna fick lov att låtsas att Fylke låg där.

Den som blir sugen får vänta till 1–4 oktober, när festivalen återvänder till Terrapin Hill Farm i Harrodsburg i Kentucky för sitt andra år på amerikansk mark.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hobbysökare grävde upp Finlands största vikingatida myntskatt

Arkeologi och historia

Publicerad september 10, 2026 – av Markus Andersson
Mynt i jorden till vänster och framtagna mynt, en armring och andra silverföremål till höger.
Tusentals silvermynt och flera andra silverföremål låg i två näverkärl vid Sysmä kyrkby. Mynten har ännu inte räknats eller daterats närmare.

En metalldetektorist har hittat det som museet kallar den största kända vikingatida myntskatten i Finland. Först trodde han att detektorn bara hittat malm, och slutade gräva.

Fyndet gjordes den 3 september 2026 nära Sysmä kyrkby, av metalldetektoristen Kalle Lappinen. Dagen efter åkte arkeologer ut till platsen och tog upp skatten ur marken.

Allt hade lagts ned i två kärl av näver, ungefär 45 centimeter under markytan och med omkring tolv meter mellan gömställena, uppger Lahtis museer.

Bland mynten låg också en bit betalningssilver, en silverarmring, ett silverbeslag och en silverpärla.

Det är ovanligt att näverasken har bevarats. Organiskt material bevaras sällan från förhistorisk tid under finska förhållanden, säger museichefen Tuulia Tuomi till Yle.

Ett av kärlen gick dock sönder när skatten grävdes fram.

Mynten är ännu varken rengjorda, åtskilda eller räknade. Den exakta vikten, antalet och en närmare datering får vänta på fortsatta undersökningar. Att det rör sig om tusentals mynt står däremot klart.

Signalen som verkade komma från malm

Lappinen har sökt med metalldetektor i flera år och hade gått över just den här platsen tidigare utan resultat. Signalen kom så djupt nerifrån att han först avfärdade den – tills han hittade en likadan en bit bort och bestämde sig för att gräva ända till botten.

Först var det lite svårt att tro, sedan adrenalinet och känslan av att lyckas. Arbetet lönade sig återigen, säger han till Yle.

Fram till nu har rekordet innehafts av en skatt som hittades i Nousis 1895. Den innehåller omkring 1 700 mynt jämte andra föremål, tillsammans cirka 2,2 kilo, och har hittills räknats som Finlands största kända vikingatida myntskatt.

I Sysmä väger enbart mynten cirka 4,5 kilo. Utöver den vikten kommer betalningssilvret, armringen, beslaget och silverpärlan, som låg i näverkärlen mellan stenarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tors hammare låg gömd under trädgården i tusen år

Arkeologi och historia

Publicerad september 8, 2026 – av Markus Andersson
Den 18,5 kilo tunga vikingsilverskatten från Rebild med silvertackor, smycken och mynt
Den 18,5 kilo tunga skatten består av omkring 700 föremål och fragment och är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden.

Ett par timmars trädgårdsarbete i Rebild i Nordjylland slutade med 18,5 kilo vikingatida silver. Fyndet är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden, och bland föremålen finns en liten torshammare.

Husägaren, som vill vara anonym, skulle bara lägga en ny stenterrass. Efter en halvtimmes grävning tog grepen i något som gav ett märkligt ljud.

Först trodde jag att det var gammalt järn eller stängseltråd och några krukskärvor, men när jag började gräva med händerna kunde jag plötsligt fiska upp det ena metallföremålet efter det andra, säger fyndaren.

Totalt handlar det om omkring 700 föremål och fragment, uppger Nordjyske Museer.

Skatten lades ned i ett lerkärl någon gång under 900-talet. Omkring 320 föremål med en vikt på 6,4 kilo låg kvar i kärlet.

Silver som vägdes, inte räknades

Innehållet är ingen skattkista i sagostil utan silver som vägdes och användes som rikedom och betalningsmedel. Tyngdpunkten ligger på silvertackor, armringar och brutsilver. Mynten utgör bara en liten del av vikten: 47 hela mynt och myntfragment, däribland arabiska och anglosaxiska präglingar.

Två av dem är pennies präglade under Edvard den äldre, som regerade 899–924, vilket ger en tidigast möjliga tidpunkt för när skatten kan ha lagts ned. Mynten pekar samtidigt ut kontaktvägarna: österut mot den islamiska världen och västerut mot England.

Det här är ett fynd av stor betydelse för vår förståelse av vikingatiden i Danmark. Skatten visar så tydligt hur silver fungerade som rikedom och betalningsmedel. Det är som att hitta ett kassaskåp från vikingatiden, säger Torben Sarauw, kulturarvschef och arkeolog vid Nordjyske Museer.

Silvertackor, armringar och mynt ur vikingsilverskatten i Rebild
Bland skatten finns silvertackor, armringar och mynt. Foto: Nordjyske Museer

Torshammare och runor i samma kärl

Bland fynden finns en miniatyr av Tors hammare.

På en av tackorna finns runor som möjligen kan läsas "hutu". Det kan vara ett namn, ett ägarmärke eller någon annan form av markering. Något säkert svar finns inte.

Skatten är danefæ, vilket i Danmark innebär att fyndet tillhör staten. Den skickas nu till Nationalmuseet i Köpenhamn för bedömning. Nordjyske Museer hoppas kunna visa silvret för publik på Vikingemuseet Fyrkat.

Liknande fynd har väckt uppmärksamhet på flera håll i Norden. Under golvet i en vikingatida gård hittades en silverskatt i Täby med åtta halsringar, två armringar och mynt från bland annat den arabiska världen och Normandie. I Norge omfattar Mørstadskatten 4 886 mynt; de första 100 har nyligen gjorts tillgängliga digitalt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu öppnas Norges största vikingaskatt för allmänheten

Arkeologi och historia

Publicerad september 1, 2026 – av Jan Sundstedt
Vikingatida silvermynt med ett kungaporträtt hålls mellan fingrar
Myntet visar en kung i profil, och i inskriften går namnet EDELRED att läsa.

De första 100 mynten ur Mørstadskatten, Norges största vikingatida myntfynd, har nu publicerats digitalt. Fotografier och beskrivningar gör det möjligt för både forskare och allmänhet att studera en första del av den nära 5 000 mynt stora skatten.

Mørstadskatten upptäcktes den 10 april 2026 av metalldetektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre på ett fält vid Rena i Østerdalen. Fyndet växte snabbt från 19 mynt till omkring 3 000. Efter den senaste genomgången omfattar skatten 4 886 mynt, och antalet kan öka när nya undersökningar genomförs på fyndplatsen.

Kulturhistoriska museet vid Universitetet i Oslo har börjat lägga ut mynten i samlingsdatabasen Unimus. Varje föremål får ett eget nummer, fotograferas från båda sidor och förses med uppgifter om bland annat ursprung, ålder och prägling.

De första publicerade posterna omfattar framför allt engelska och tyska mynt från härskare som Æthelred II, Knut den store och de tysk-romerska kejsarna Otto I–III. Där finns också mer ovanliga exemplar.

Unimus databas visar flera rader med fotograferade mynt ur Mørstadskatten
De första 100 posterna ur Mørstadskatten visas i Kulturhistorisk museums samlingsdatabas. Skärmdump: Unimus/Kulturhistorisk museum

Sällsynt mynt från Dublinkung

Ett av mynten är präglat av Sigtrygg Olavsson Silkeskägg, den norsk-gaeliske kungen av Dublin. Numismatikern Anne Skogsfjord uppskattar att skatten kan innehålla omkring tio mynt från honom.

En sådan har vi inte fått in tidigare, säger hon till forskning.no.

Arbetet är tidskrävande och beräknas ta omkring en timme per mynt. Drygt 1 000 mynt har katalogiserats, men de måste granskas och fotograferas innan de kan publiceras. Museet bedömer att hela arbetet kommer att ta minst ett år.

Fyra sällsynta Harald Hårdråde-mynt, som daterar skattens nedläggning till omkring 1046–1047, har ännu inte lagts ut. Delar av Mørstadskatten ska även ställas ut på Historisk museum i Oslo under hösten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.