BankID, bankdosa och dina koder är personliga värdehandlingar som du inte ska använda på uppmaning av någon som kontaktar dig. De är nycklar till dina pengar.
En särskild typ av telefonbedrägerier har dykt upp det senaste året, där du som bankkund är bedragarnas måltavla. Bedragaren tar kontakt med dig via telefon och utger sig för att vara till exempel från banken eller från en myndighet. Bedragaren påstår ofta att det är bråttom och anger olika skäl till att du ska använda ditt BankID, din bankdosa eller dina koder. I samma ögonblick som du gör det kan bedragaren börja tömma dina konton.
– Du kan skydda dig genom att aldrig lämna ut dina personliga koder eller kontouppgifter och genom att aldrig använda BankID på uppmaning av någon som kontaktar dig. Du lämnar ju inte ut dina hemmanycklar till någon bara för att personen påstår sig vara reparatör, säger Jan Olsson vid polisens nationella bedrägericenter, till polisen.se.
Polisen samarbetar med bankerna
Internet används vid i princip alla bedrägerier som sker i dag. Antalet anmälda bedrägeribrott har fördubblats på några år och ligger i dag på över 200 000 per år. Alla myndigheter och organisationer drabbas.
Annons:
Polisen och Sveriges största banker samlar nu sina krafter för att stärka medvetenheten hos bankkunderna. Förutom upplysning i polisens och bankernas kanaler, intensifieras samarbetet kring säkerhetslösningar.
Källa: polisen.se
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
PTK, LO och Svenskt Näringsliv kom på måndagen överens om pension, försäkring och omställning. Tjänstemän med ITP 1 ska få tjänstepension under fler år än tidigare.
Uppgörelsen berör över två miljoner privatanställda arbetare och tjänstemän. Ändringen i ITP 1 gäller bara de tjänstemän som har just den tjänstepensionen.
PTK meddelar att inbetalningarna från 1 januari 2028 börjar vid 24 års ålder i stället för 25.
Inbetalningarna fortsätter sedan till 67 i stället för 66, så den som börjar jobba tidigt eller jobbar längre får fler år med tjänstepension.
Annons:
ITP 2 lämnades utanför förhandlingarna, eftersom pensionsnivån där redan är bestämd på förhand.
Uppgörelsen om pension, försäkring och omställning berör både arbetare och tjänstemän inom det privata näringslivet. Foto: Perawit Boonchu/iStock.
Förbättrat skydd mot arbetsskador
Arbetsskadeförsäkringen TFA blir bättre när självrisken och gränsen för minsta utbetalning tas bort, samtidigt som ersättningen vid kortare skador och förlorad inkomst förbättras.
Föräldrapenningtillägget flyttas till en försäkring, vilket gör det tryggare att byta jobb eftersom tid hos flera arbetsgivare inom Svenskt Näringslivs avtalsområden kan räknas ihop.
Tjänstemän får också lättare att tillgodoräkna sig tidigare anställningar när de söker stöd från omställningsorganisationen TRR eller avgångsersättning, ett ekonomiskt stöd vid arbetslöshet.
Avgångsersättningen ska dessutom inte längre ha någon nedre åldersgräns, som i dag ligger på 40 år.
Parterna ska också tillsammans se över hur avtalen om pension, försäkring och omställning kan utvecklas vidare.
Uppgörelsen är gjord mellan de centrala organisationerna, och i måndagens pressbesked framgår att varje fackförbund nu ska ta ställning tillsammans med sin motpart på arbetsgivarsidan.
Först när de berörda förbunden och arbetsgivarna har skrivit under är avtalen helt klara.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Enligt en YouGov-undersökning beställd av låneföretaget Plus1 uppgav var tredje tillfrågad barnfamilj att de skjutit upp räkningar efter sommaren. Genrebild.
Räkningar som får vänta och sparande som går åt oplanerat: I en undersökning beställd av ett låneföretag beskriver barnfamiljer en ansträngd ekonomi efter sommaren.
YouGov genomförde undersökningen på uppdrag av låneföretaget Plus1, som redovisade resultaten. Totalt svarade 1 011 vuxna i ett urval som är riksrepresentativt och viktat efter kön, ålder och geografi. Hur många av dem som var barnfamiljer anges inte.
Bland barnfamiljerna uppger 33 procent att de har skjutit upp räkningar efter sommaren. Sammanlagt 26 procent har behövt använda ett sparande som inte var avsett för det, och 23 procent är oroliga för sin privatekonomi.
Bara 10 procent säger sig både ha god överblick över ekonomin och sakna behov av förändring. Bland alla svenska konsumenter är motsvarande andel 36 procent.
Annons:
Siffran visar inte hur många som saknar överblick. Däremot har 90 procent av barnfamiljerna pekat ut minst ett område de vill förbättra. Vanligast är att minska onödiga småutgifter, vilket 52 procent vill.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Elpriserna i Sydsverige väntas bli rekordhöga måndag till onsdag, efter att nytt årshögsta noterades förra veckan. Orsaken är inte minst nedstängda kärnkraftverk och rekordhöga gaspriser. Norr om Dalälven är priserna fortsatt låga.
I elområde SE4 låg fredagens snittpris på elbörsen Nord Pool på 3,20 kronor per kilowattimme, rapporterar SVT.
Snittet hittills i november är nästan 3 kronor, vilket är nytt årshögsta. Det tidigare rekordet sattes i oktober med 1,57 kronor.
— Måndag–onsdag ser ut att bli ännu dyrare än priserna vi såg i förra veckan, då det ser ut att bli helt vindstilla i Tyskland, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.
Annons:
Nästan hälften av den nordiska kärnkraften är avstängd, vilket stryper överföringen mellan elområdena och gör Sydsverige mer beroende av import.
Flera reaktorer ska enligt plan återstartas i november, vilket väntas dämpa priserna i SE3 och SE4.
I grannländerna pressar höga gaspriser, kopplade till Irankriget, ytterligare upp elpriset.
I elområdena SE1 och SE2 ligger novembersnittet på 17 respektive 11 öre per kilowattimme, då det i dessa områden finns ett stort överskott av el.
Siffrorna avser endast börspriset, inte hela elräkningen. Efter diverse skatter, pålagor samt moms blir räkningen minst dubbelt så hög.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Demokraternas valseger i mellanårsvalet följdes på torsdagen av ett kraftigt börsras, och samma dag lovade OpenAI att självt betala sin elförbrukning vid framtida egna anläggningar. Oro för skenande elräkningar och AI-jättarnas påverkan på vatten och åkermark har gjort frågan om datacenter till en amerikansk stridsfråga.
Torsdagen den 5 november föll tekniktunga Nasdaq Composite 5,52 procent. Omkring 2 500 miljarder dollar i börsvärde försvann från Nasdaq under den blodiga börstorsdagen.
Chipjätten Nvidia sjönk drygt 9 procent, och flera datacenteroperatörer tappade över 14 procent. Raset spred sig till hela marknaden, där breda S&P 500 föll 4,36 procent.
På fredagen hämtade sig AI-aktierna framför allt på Wall Street delvis efter torsdagens kraftiga börsras.
Annons:
Nasdaq Composite steg 1,1 procent och Nvidia 2,8 procent, rapporterar nyhetsbyrån AP. Breda S&P 500 steg 0,3 procent men slutade ändå veckan 2,7 procent lägre.
Genrebild. Foto: scyther5/iStock.
Datacenterkritiker framgångsrika i mellanårsvalet
I Texas, där Google, Meta, Oracle och OpenAI har investerat stort i datacenter, vann demokraten Gina Hinojosa guvernörsvalet.
Hon gick till val på ett tillfälligt byggstopp för nya datacenter och på att slopa skattelättnader för bolagen som bygger dem, och hon kräver också hårdare regler för anläggningarnas vatten- och elförbrukning.
— Datacentren är ett fysiskt uttryck för en regering, en guvernör som går de besuttnas ärenden och lämnar folket att klara sig själva, sade Hinojosa.
Motståndet har även växt på den republikanska landsbygden. Flera län har gått till domstol för att stoppa byggen och pekar på föroreningar, vattenförbrukning och förlorad jordbruksmark.
I en mätning från ABC News, Washington Post och Ipsos sade 69 procent av de boende i Texas nej till nya datacenter i sina lokalsamhällen.
Daniel McCoslin är marinkårsveteran och republikan i Centerville i sydöstra Texas. Inför valet berättade han för ABC News att ett planerat datacenter nära familjens gård fick honom att vilja rösta emot guvernören Greg Abbott.
— Han måste bort, sade McCoslin i intervjun.
Greg Abbott, som en gång ville göra Texas till AI-branschens "epicentrum", utlyste i september ett byggstopp för nya datacenter på landsbygden.
Demokratiska datacenterkritiker som bland annat krävde byggstopp vann även i Georgia, rapporterar Reuters.
Serverkorridor i ett datacenter (genrebild). Foto: Brett Sayles/Pexels.
Stigande elpriser bidrog till att göra de strömslukande datacentren till en politisk fråga i valrörelsen, säger eToro-analytikern Jakub Rochlitz till Fox Business.
— Marknadens tolkning är att utbyggnaden av AI-infrastrukturen blir långsammare och dyrare, säger Rochlitz.
Torsdagen den 5 november publicerade OpenAI ett nationellt åtagande gentemot lokalsamhällena. Löftena gäller framtida anläggningar som bolaget självt äger och driver.
OpenAI: Vi betalar
OpenAI lovar att betala hela kostnaden för elen och den infrastruktur som krävs. Finansiella garantier ska skydda andra elkunder om ett projekt försenas, krymps eller ställs in.
Varje anläggning ska få en vattenplan, med sluten eller vattensnål kylning som förstahandsval. Vatten- och elförbrukningen ska redovisas per anläggning.
Bolaget lovar också att avstå från sekretessavtal med offentliga företrädare, med undantag för snäva skydd av säkerhetsinformation, företagshemligheter och annan känslig affärsinformation.
Vid det planerade bygget i Effingham County i Georgia får elbolaget Georgia Power strypa leveransen till OpenAI med upp till 1 000 megawatt när efterfrågan är hög.
Frivilliga åtaganden är "en viktig utgångspunkt", skriver bolaget, som vill att delstaternas tillsynsmyndigheter tvingar stora elkunder att själva bära kostnaderna de belastar elnätet med.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
