Nya Dagbladet har enligt Dagens Nyheter begått det oförlåtliga brottet att tillåta en annonsör på sajten vars ägare har sin bakgrund i Östeuropa. Det är kontentan i det stora "avslöjandet" som DN släppt under dagen med hjälp av två grävreportrar med uppgift att angripa våra annonsörer.
Idag fortsätter Dagens Nyheter sitt drev mot alternativa medier.
DN skriver: "Aktörerna bakom saknar ofta inkomster och betalar sällan skatt. Några företrädare söks av kronofogden, en har utvandrat från Sverige och en har just kommit ut ur fängelset."
Inget av ovannämnda är alls aktuellt eller relevant för Nya Dagbladet. DN har nu riktat in sig på att angripa tidningens ekonomi och försöka hänga ut annonsörer på tidningen, allt under det tomma epitetet "hatsajt", utan att som vanligt inte belägga tillmälet i sak. I det senaste uppslaget har man riktat in sig på ett företag ifrån Tyskland som annonserar på sajten.
Annons:
Affären med annonsören har givetvis skett enligt alla lagar och regler, annonsen handlar om bildelsförsäljning via postorder. Företaget har affärsverksamhet i 25 länder. Vad vill då DN skrämma sina läsare med?
Jo, ägarna av de tyska företaget har tydligen rötter i Ryssland och Ukraina. Där tog DN:s "gräv" slut. Mer spännande än så blev det inte.
Kontentan? Ägarna av företaget som annonserar har en annan etnisk och nationell bakgrund än svensk/tysk. Är det skäl nog för att peka ut nationalitet/etnicitet? Blev det plötsligt mer relevant och samhällsviktigt att utpeka att det finns östeuropéer i Tyskland som bedriver laglig affärsverksamhet än det att meddela signalementen på gärningsmän i Sverige som efterlyses för våldtäkt och mord när dessa är invandrare? Tydligen.
Ryssar får man förakta och hetsa mot om det passar den politiska dagordningen. Allt det onda kommer nu ifrån öst.
Hur är Nya Dagbladets annonsörers etniska bakgrund relevant Wolodarski?
DN:s hetsjakt når nya bottennivåer. För detta fantastiska grävarbete betalar DN journalisten Mattias Carlsson en nätt grundlön på 94 000 kronor i månaden, enligt Dagens Media. Nya Dagbladets medarbetare skriver ideellt. Annonsintäkter bekostar driftskostnader.
Om det blir kvalitet eller kvantitet som vinner framtidens mediekonsumenters förtroende återstår att se. Fokus på det senare är i alla fall inte aktuellt för Nya Dagbladet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage och illustration: NyD. Faksimil: Meta/Facebook.
Meta har stängt Nya Dagbladets publiceringsväg och lämnat en generell hänvisning till sina plattformsvillkor och sin utvecklarpolicy. Hundratals redaktionella videoklipp har försvunnit från Facebook och Instagram.
Redaktionen upptäckte ingreppet i juni 2026, när det omfattande Reels-arkivet inte längre gick att nå på Facebook och Instagram. Nu redovisar Nya Dagbladet vad som har hänt. Arkivet bestod av hundratals egenproducerade kortvideor byggda på tidningens journalistik.
Ingen varning föregick ingreppet. Meta hade inte ställt några frågor, pekat ut något enskilt klipp eller gett redaktionen möjlighet att rätta ett påstått fel innan materialet försvann.
Bakom borttagningen låg också ett tekniskt ingrepp. Meta hade stängt tidningens så kallade utvecklarkonto, som användes för att föra över de redaktionella videorna till plattformarna. Därmed stängdes vägen för att publicera nya kortvideor på både Facebook och Instagram.
När redaktionen den 30 augusti gick direkt till Nya Dagbladets Facebook-adress för Reels visades tidningens sida, men fliken för Reels saknades. På Instagram har redaktionen på samma sätt förlorat både möjligheten att publicera och tillgången till videomaterialet.
Annons:
När Nya Dagbladets direkta Facebook-adress för Reels öppnas visas sidan utan någon Reels-flik. Faksimil: Facebook/Nya Dagbladet.
Enligt redaktionens genomgång rör det sig om hundratals journalistiska kortvideor. Det exakta antalet går inte att återskapa från Meta, eftersom bolaget har gjort materialet oåtkomligt. Omfattningen kan däremot jämföras med tidningens Shorts-arkiv på YouTube, där samma produktion fortfarande finns kvar.
Ingen förklaring – bara en stängd dörr
Metas sida för utvecklare gav den 30 augusti bara ett allmänt besked: användaren kan inte komma åt tjänsten och hänvisas till bolagets plattformsvillkor och utvecklarpolicy. Där anges inget klipp, inget datum och ingen konkret händelse som förklarar varför hela kontot stängts.
Metas developersida ger endast beskedet att tjänsten inte kan nås och hänvisar generellt till plattformsvillkor och developer-policy. Någon konkret överträdelse anges inte. Faksimil: Meta.
Nya Dagbladet är inte ensamt om att beskriva ett sådant förlopp. I Metas eget utvecklarforum uppger flera användare att deras utvecklarkonton stängts utan föregående varning och att deras överklaganden aldrig besvarats. Fallen behöver inte ha samma orsak, men de visar problemet med beslut som inte går att granska.
Nya Dagbladet har överklagat upprepade gånger. Meta har inte bemött sakfrågorna och inte redovisat något underlag som går att granska. Överklagandena har i praktiken fastnat i samma slutna system som gjorde ingreppet möjligt från början.
Ingreppet går inte att beskriva som vanlig moderering av innehåll. När en plattform utan förvarning tar bort en hel videosamling, stänger publiceringsvägen på både Facebook och Instagram och sedan vägrar förklara vad som påstås ha varit fel, är resultatet censur – oavsett om beslutet fattats av en människa eller ett automatiserat system.
— Meta har inte pekat ut ett enda felaktigt klipp. Ändå raderades hundratals i ett svep. Det är inte moderering, det är ett sätt att tysta en tidning utan att behöva säga varför, säger Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson.
Egen journalistik, inte andras material
Kortvideorna togs fram i tidningens egenutvecklade redaktionella produktion. Varje klipp byggde på en artikel som Nya Dagbladet redan hade publicerat och hänvisade till den publicerade artikeln.
Klippen var originaljournalistik, inte andras material. Tidningen återpublicerade inga främmande videor, skapade inget falskt engagemang och publicerade inte på konton som den inte själv administrerade.
Meta har inte visat att ett enda sådant klipp brutit mot en namngiven regel. Ändå stängdes tidningens hela videopublicering av i ett enda svep.
Nya Dagbladets kortvideor finns fortfarande kvar i tidningens Shorts-arkiv på YouTube. Faksimil: YouTube/Nya Dagbladet.
Flera års repression på Facebook
Avstängningen kom inte ur ett tomrum. Nya Dagbladet har under flera år dokumenterat vad redaktionen bedömer vara en kraftig nedprioritering av tidningen i Facebooks flöden.
Trots daglig publicering och en växande läsekrets låg sidans följarantal enligt redaktionens statistik kvar kring 6 400 från omkring 2020 fram till början av 2026. Under flera år växte sidan inte ens med hundra följare. Först när tidningen började publicera kortvideor mer systematiskt tog följarantalet fart och nådde omkring 9 100 – innan Reels-arkivet och publiceringsvägen slogs ut.
Stagnationen bevisar inte hur Meta internt har klassat sidan, och bolaget lämnar inte ut sådana uppgifter om enskilda konton. Daglig aktivitet, växande läsning utanför Facebook, nästan obefintlig följartillväxt och det plötsliga lyftet med ett nytt format ger ändå starka skäl att misstänka att tidningens vanliga länkinlägg under lång tid fått begränsad spridning.
Redan 2020 skrev Nya Dagbladet om hur Facebook raderade en artikel som återgav en israelisk studie om behandling av coronaviruset. Tidningen konstaterade då också att Facebook-sidan haft i stort sett samma följarantal sedan 2017, trots att antalet läsare hade ökat kraftigt.
Under de så kallade coronanedstängningarna skärpte Facebook och Instagram sina regler kring uppgifter om covid-19, vaccinernas effektivitet och möjliga biverkningar. Nya Dagbladets granskningar av den svenska regeringens, myndigheternas och läkemedelsindustrins agerande krockade gång på gång med de snäva ramar som plattformarna satte.
År 2021 skrev Facebook uttryckligen att sidor och konton kunde tas bort om de upprepade gånger publicerade påståenden som bolaget klassade som felaktiga om covidvacciner. Flera av de ämnen som då begränsades – bland annat möjliga biverkningar, vaccinernas effektivitet och frågan om virusets ursprung – har senare kunnat diskuteras betydligt öppnare.
Meta-chefen Mark Zuckerberg har därefter i en intervju beskrivit pressen från Biden-administrationen att censurera vaccinkritik. Meta lanserade 2025 sin nya linje "More Speech and Fewer Mistakes" och medgav att modereringen hade gått för långt, gjort för många fel och stängt ute användare på felaktiga grunder.
För Nya Dagbladet har det utlovade skiftet ännu inte inneburit någon verklig rättssäkerhet. Tvärtom har det mest omfattande ingreppet hittills kommit efter Metas offentliga löfte om större yttrandefrihet.
Samma mönster har dokumenterats på X
Nya Dagbladet har även granskat hur tidningen behandlas på X. I januari 2026 publicerade tidningen en egen genomgång av uppgifter från X:s AI-tjänst Grok, som pekade på att kontot hade klassats negativt och fått sin räckvidd kraftigt begränsad.
X har inte bekräftat procentsiffrorna om kontot i Groks svar. Det som gick att observera var mycket låg räckvidd och svag tillväxt trots regelbunden publicering. Tillsammans med den mångåriga stagnationen på Facebook bildar erfarenheten från X ett tydligt mönster: Nya Dagbladets journalistik har gång på gång haft betydligt svårare att nå fram än vad kontonas aktivitet och tidningens läsekrets rimligen motiverar.
Shadowbanning innebär att ett konto finns kvar och får fortsätta publicera, men att spridningen begränsas utan att utgivaren får ett öppet beslut att bemöta. När plattformen dessutom raderar en hel del av sidan och stänger publiceringsverktygen utan konkret motivering blir den dolda begränsningen ett öppet ingrepp.
Mark Zuckerberg under senatens utfrågning den 10 april 2018, där Ted Cruz pressade honom om Facebooks politiska partiskhet och censur. Arkivbild. Faksimil: LiveNOW from FOX/YouTube.
Censuren fortsätter – även när den byter form
Den direkta politiska censuren på de största sociala plattformarna har på vissa områden lättat jämfört med åren 2020–2022. Systemet har inte försvunnit. Censuren sker lika gärna genom nedprioritering, osynliggjorda länkar, avstängda funktioner, allmänna hänvisningar till villkoren och överklaganden som aldrig når en ansvarig människa.
Särskilt allvarligt blir ingreppet när en global plattform slår mot en registrerad nyhetspublikations eget originalmaterial. Nya Dagbladets kortvideor var inte anonyma massuppladdningar, utan journalistiska sammanfattningar av publicerade artiklar från en tidning med ansvarig utgivare.
Meta har haft månader på sig att ange vad tidningen påstås ha gjort fel. Bolaget har inte gjort det. När redaktionen dokumenterade läget den 30 augusti var utvecklarkontot fortfarande stängt och Reels-fliken borta, medan hundratals videoklipp hade raderats eller gjorts oåtkomliga på Facebook och Instagram.
Metas hantering motsvarar inte löftet om "färre misstag", utan en fortsatt censurmodell där plattformen är anklagare, domare och verkställare på samma gång – och där den drabbade redaktionen nekas insyn i själva anklagelsen.
— En svensk tidning med ansvarig utgivare ska inte behöva be en amerikansk plattform om lov att visa sin egen journalistik. Vi tänker dokumentera varje ingrepp tills Meta redovisar vad vi anklagas för, säger chefredaktör Markus Andersson.
Nya Dagbladet kräver att Meta återställer utvecklarkontot, publiceringsmöjligheten och de försvunna Reels-klippen. Bolaget måste också ange vilket konkret innehåll eller vilken teknisk händelse som låg till grund för ingreppet.
Tills dess återstår det enda en redaktion kan göra när en mäktig plattform vägrar svara: dokumentera vad som har skett och publicera det.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Äntligen får Nya Dagbladets läsare en sökfunktion som gör tidningens arkiv rättvisa. Efter ett längre tekniskt arbete lanseras nu en kraftigt förbättrad söksida – snabbare, träffsäkrare och betydligt enklare att använda.
Den nya söksidan har varit efterlängtad av tidningens läsare. Sökfunktionen inte har hållit samma nivå som resten av sajten, och redaktionen har varit väl medveten om bristen.
Nu finns lösningen på plats. I stället för en enkel sökruta erbjuds nu ett mer avancerat verktyg för att hitta artiklar i Nya Dagbladets hela 14-åriga artikelarkiv – med klart relevantare sökresultat, tydligare presentation och smarta filter för bland annat datum, kategori och skribent.
Träffsäkrare sökningar
Filtren gör stor skillnad vid sökningar i omfattande ämnesområden. Ett namn, en händelse eller ett återkommande ämne kan snabbt avgränsas till en viss tidsperiod, en viss kategori eller en viss skribent.
Annons:
Resultatsidan har också fått en tydligare utformning. Läsaren ser relevanta träffar, datum och sammanhang direkt i listan och slipper klicka sig fram på måfå. Det gör sökfunktionen användbar både för den som vill hitta en enskild artikel och för den som använder Nya Dagbladets arkiv som referens.
Ambitionen har varit större än att bara förbättra sökfunktionen. Målet har varit att skapa en funktion som är snabb, exakt och enkel att förstå – och som nu överträffar stora mainstreamkonkurrenter.
Fortsatt utveckling
Lanseringen är en del av ett större arbete med att utveckla nyadagbladet.se. Tidningen har nyligen genomfört flera tekniska förbättringar för snabbare laddningstider, smidigare navigering och en bättre läsupplevelse.
Nyhetssajten använder publiceringsplattformen Aeon News, utvecklad av Aeon Media Group. För Nya Dagbladet handlar satsningen inte om teknik för teknikens skull, utan om att göra det redaktionella innehållet mer tillgängligt för läsarna.
Ett omfattande artikelarkiv tappar i värde om det är svårt att hitta rätt. Med den nya sökfunktionen blir arkivet betydligt mer lättillgängligt – och NyD fortsätter att utveckla en nyhetssajt där innehåll, teknik och läsarupplevelse samverkar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Emil Fjellstedt, 37, uttrycker en förhoppning om att kunna bidra till genuin folkbildning när han nu kliver in som ny redaktör och nyhetschef på Nya Dagbladet.
– Jag delar projektets klassiskt journalistiska ambition att granska makten och hur maktstrukturer egentligen fungerar på djupet.
Fjellstedt, uppvuxen i Stockholm, tror att det som lett honom fram till arbetet som redaktör är hans samhälleliga, geopolitiska och filosofiska intresse kombinerat med en stark vilja att bidra till folkbildning.
Han bedömer att hans främsta styrka som redaktör ligger i hans analytiska sida.
Annons:
– Analys och empati hör faktiskt samman i viljan att se bortom emotioner och förmågan att förstå flera sidor samtidigt. Jag vill inte fastna i höger- och vänsterkäbbel, utan fokusera på att söka och bidra till en djupare förståelse så gott jag kan, betonar han.
Vad gäller svagheterna lyfter han fram en särskild form av allergi.
– Jag har verkligen svårt för klickfiske. Det är klart att man som redaktör behöver göra rubriker slagkraftiga och intressanta, men det måste också bäras upp av meningsfull substans, betonar han.
Tidningens chefredaktör och ansvarige utgivare, Markus Andersson, välkomnar och lovordar den nye nyhetschefen på den nu 14 år erfarna redaktionen.
– Det är ingen lätt uppgift att fylla den avgående nyhetschefen Isac Bomans skor. Samtidigt som jag är helt förvissad om att Fjellstedt klarar uppgiften utmärkt är det värt att betona att människor, och i detta fall redaktörer, kan ha egenskaper som inte går att översätta eller beskriva som sämre eller bättre utan kort och gott olika.
Flitiga läsare har redan kunnat ta del av Fjellstedts artiklar och vassa analyser under de senaste månaderna. Från och med maj månad kliver han upp och avlöser Boman på en av de viktigaste rollerna på Sveriges bredaste och tyngsta helt oberoende dagstidning.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Uppdaterad maj 9, 2026,
Publicerad maj 9, 2026 – avJan Sundstedt
Foto: Nya Dagbladet.
- När den där extra lilla gnistan inte längre finns där tror jag det bästa är att försöka överlåta stafettpinnen till nya krafter, säger Boman som betonar att beslutet att avgå är hans eget.
Isac Boman, skribent på Nya Dagbladet sedan 2016 och nyhetschef för tidningen sedan 2019, meddelar för läsarna att han avgår som redaktör.
– Det har varit en otrolig resa, men det har också varit ett arbete som har haft ett högt pris i många avseenden, kommenterar han beslutet.
Den 38-årige ålänningen Isac Boman kom i kontakt med NyD-redaktionen i samband med att tidningen år 2015 uppmärksammade hans magisteravhandling i nationalekonomi under rubriken Penningmakten: Ett medel för frihet eller slaveri. Efter att ha debuterat som krönikör i en artikelserie på tidningen under hösten 2016 kom han snart att engagera sig som redaktör för medieprojektet och började arbeta på heltid med Nya Dagbladets verksamhet våren 2019.
– I ett litet projekt som detta har det givetvis inte bara handlat om att skriva eller syssla med journalistik hela tiden, det är en lyx som stora redaktioner kan ägna sig åt. I praktiken har det också handlat mycket om jordnära och administrativa sysslor för att få allt att gå runt, berättar Boman.
Annons:
Under åren 2020 till 2022 spelade han en nyckelroll i att bryta mark för tidningens stora genomslag under coronakrisen, då Nya Dagbladets artiklar nådde ut mycket brett i Sverige och fick ett bredare erkännande som en unik aktör i det nordiska medielandskapet.
"Stolt över vad vi har åstadkommit"
Boman konstaterar själv att förutsättningarna för verksamheten har varit mycket svåra, i synnerhet i eftermälet av attacken från Länsförsäkringar Bank i slutet av 2022.
– Med tanke på hur begränsad ekonomi vi har haft i verksamheten är jag väldigt stolt över vad jag själv och tidningen har åstadkommit under dessa år.Att driva en publikation som Nya Dagbladet är samtidigt en väldigt speciell verksamhet och när den där extra lilla gnistan inte längre finns där tror jag det bästa är att försöka överlåta stafettpinnen till nya krafter, säger Boman som betonar att beslutet är hans eget.
Ålänningen kommer åtminstone på kort sikt att fortsätta sitt uppdrag som styrelseledamot i mediebolaget Aeon Media och betonar att han även kommer att fortsätta att följa med i det pågående rättsfallet med Länsförsäkringar Bank "så länge som det krävs".
– Vi får se hur det blir, men jag kommer inte att vara en del av redaktionen eller vara involverad i det dagliga redaktionella arbetet framöver, förklarar han.
Isac Boman tillsammans med chefredaktör Markus Andersson utanför Södertörns tingsrätt i samband med den första behandlingen av Länsförsäkringar-affären i september 2025. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet
Nya krafter på redaktionen
Samtidigt som Boman har trappat ned på sitt engagemang sedan hösten, har Emil Fjellstedt, 37, gradvis klivit in som ny redaktör på tidningen.
– Emil har varit med i bakgrunden under en period och vi har alla fått ett stort förtroende för honom. Det är väldigt glädjande att han kan kliva in i det här skedet, säger Isac Boman.
Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson instämmer.
– Ingen redaktör kan vara den andra lik, och med Isacs långa erfarenhet och breda kompetens är det klart att det blir ett svårt tomrum att fylla. Samtidigt måste livet tillåtas att ta nya vägar ibland och vi får också helt enkelt vara glada för den tid vi har fått med Isac på redaktionen och fortsätta att göra det bästa av våra förutsättningar, säger Andersson.
Andersson tillägger om den avgående redaktören och käre medarbetarens avgång:
– Bomans insatser hör hemma i en framtida vitbok för Nya Dagbladet. Hans insatser är ofattbart stora och han har visat prov på en offervilja som få svenskar i historien uppvisat. Han släppte allt han hade och gav upp karriärer inom både politik och nationalekonomi, lämnade Åland för Sverige och Dalarna och har vigt 7 år av sitt liv åt att arbeta med upplysning, folkbildning och bygget av en mediekoncern som är värdig den nordiska befolkningen. Vi är evigt tacksamma för hans uppoffringar och önskar honom all lycka framåt!
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
