Sverige, finns. Och etniska svenskar finns. Så inleds Lennart Svenssons Ett rike utan like – Sveriges historia. Markeringen är tydlig och det ska inte undgå någon att detta är en sammanfattning av vårt land och vårt folks nedtecknade historia, men det är också en politisk bok.
Det är en bok där författaren är tydlig med att han har ett radikalkonservativt och traditionalistiskt perspektiv i sitt skrivande och att han tar avstånd från ständigt skuldbeläggande vänstervriden historieskrivning. Författaren själv beskriver sitt verk som ”historien om det traditionella Sverige i en tid när varje aspekt av detta förnekas av Makterna” och menar vidare att vår långa fascinerande historia är någonting att känna stolthet över – inte skam och självhat.
Det är med andra ord inte direkt en av Dick Harrisons närmast årliga utgivningar vi har att göra med, utan en bok som tydligt vill positionera sig som motpol till den mesta svenska historiebeskrivningen av idag.
När man kommit förbi författarens förord och åsiktsförklaring så slås man snabbt av att Lennart Svensson har ett underhållande och lite annorlunda språkbruk som lockar till vidare läsning. Boken känns mer personlig än de flesta som avhandlar historiska teman och det märks också att Svensson har humor och distans till många av de skeenden och personligheter som han går igenom.
Historiken inleds med den källmässigt rätt så magra forntiden från och med strax efter Kristus. Vi får bekanta oss med kungar, legender och berömda slag, och ofta presenterar författaren ödmjukt egna tankar och hypoteser kring de skeenden som just omnämnts och hur han tolkar källäget.
Boken är dock inte enbart fullproppad med årtal och regenter listade efter varandra utan Svensson försöker också lyfta fram viktiga platser, förmedla dåtidens religiositet, seder och traditioner samt hur de territoriella och geografiska gränserna såg ut över tid. Ofta lyfter Svensson också fram intressanta små historier och kuriosa från tidsperioden som hjälper läsaren att tänka sig in i den tid och tillvaro våra förfäder befann sig i.
Efter forntiden avhandlas medeltiden fram till 1900-talet över cirka 300 sidor och sju kapitel. Svenssons lättsamma och underhållande berättarstil gör så att det går förvånansvärt snabbt att läsa och ta sig igenom de olika delarna – samtidigt som det förstås är mycket information att ta till sig. Ibland ställer författaren också frågor i anslutning till texten, där läsaren inbjuds till att fundera kring vad som hade hänt om ett krig eller en viss händelse hade slutat på ett annat sätt och hur detta hade påverkat oss idag. På så sätt uppmuntrar boken läsaren också att fördjupa sig ytterligare i svensk historia och diskutera med andra intresserade – någonting som jag tror är oerhört viktigt i ett land som Sverige där historielösheten har blivit norm.
Efter att vi har gått igenom de olika tidsperioderna så berättar Svensson om Sveriges försvar och militära innovationer från tidigt 1900-tal och framåt där vi, relativt kortfattat, får lära oss om bombplan, fartyg och militärt spionage.
Det tionde kapitlet är förmodligen det längsta i boken och handlar om svensk kultur, kulturyttringar och kulturpersonligheter. Författaren förklarar att svensk kultur är ett särskilt kärt ämne för honom själv och vi får stifta bekantskap med poeter, författare och konstnärer som Svensson har ett gott öga till eller menar har haft stor betydelse. Flera av dem tidigare okända för mig själv ska medges – vilket kanske i sig självt vittnar om behovet av ett specifikt ”kulturkapitel”.
Det näst sista kapitlet är en kulturhistorisk odyssé (författarens egna ord) över Sverige och handlar om olika landskap och orter och dess egenheter och särprägel historiskt och i nutid. Vi matas med kuriosa om de olika platserna och författaren argumenterar för att Sverige är exotiskt på sitt sätt och att sevärda och förbisedda besöksmål kan finnas där man kanske minst anar det.
Det sista kapitlet heter kort och gott En rundresa och handlar om att författaren ger sig ut och besöker historiskt och kulturellt intressanta platser i vårt land och beskriver dessa. En reseskildring helt enkelt, som är författad i en väldigt personlig dagboksform och avviker således från resten av boken rätt så markant. Svensson beskriver ett vackert och mäktigt Sverige där man på många platser bara kan sätta sig ner och suga in intrycken. Han berättar om sina känslor och reflektioner när han har besökt dessa platser och eftersom jag själv har besökt flera av dem (Gamla Uppsala, Sigtuna och så vidare) så är det svårt att inte hålla med. De är onekligen kraftfulla och de väcker känslor när man känner till deras historiska betydelse, och även om man inte gör det så är det åtminstone väldigt vackra och stämningsfulla.
Boken är alltså på knappt 600 sidor och många händelser, företeelser och personer som vi får möta beskrivs således i regel ganska kortfattat. Det är förstås tråkigt på ett sätt, men det är samtidigt svårt att göra någonting åt i formatet. Det finns helt enkelt för mycket att berätta om vår historia för att det ska gå att rymma i en bok. Vill man gå in mer på djupet så får man införskaffa sig något standardverk i en 10-12 delar, och även där har ju författarna fått sålla.
Ett rike utan like ska nog framförallt betraktas som en lättillgänglig historik skriven ur ett idag närmast unikt perspektiv där författaren dels vågar vara personlig och dels så tydligt deklarerar att det här är vi, det här är vår historia och det är ingenting vi ska skämmas för utan tvärtom inspireras och stärkas av.
Att 2000 år av vår historia är samlad i en enskild bok har också vissa fördelar, det gör det väldigt enkelt att bara slå upp och bläddra fram till just de delar, skeenden eller personer man är extra nyfiken på. Det gör också boken lämplig för personer som vill lära sig mer om svensk historia men som kanske inte har nördat fast ordentligt i ämnet. En slags inkörsport för vidare tyngre läsning så att säga.
Carl Svensson
Ett rike utan like - Sveriges historia
Författare: Lennart Svensson
Förlag: Logik förlag
Utgivningsår: 2017
Sidor: 574
Språk: Svenska
ISBN: 9789187339745
