Annons:

Ny kampanj tar strid mot ”mördarrobotar”

New York - Människorättsorganisationer har inlett en kampanj mot en typ av vapen som ännu inte finns, men som är under utveckling – så kallade "mördarrobotar". Det handlar om vapen som på egen hand kan välja ut och attackera en måltavla, utan något avgörande beslut från en levande människa.

Uppdaterad december 13, 2019, Publicerad april 25, 2013
Terminator
Det vi i bästa fall kunde skratta åt i Terminator-filmerna kan bli verklighet om inget förbud införs mot de autonoma stridsrobotar som bl.a. USA vill utveckla

Kampanjen mot den nya typen av sciencefiction-liknande vapen är i första hand inriktad mot USA, som är det ledande landet på området.

– Att ge maskiner makten att på en krigsskådeplats få avgöra vem som ska få leva eller dö skulle vara att ta teknologin för långt, säger Steve Goose från Human Rights Watch, HRW.

HRW är en av de organisationer som står bakom kampanjen mot "mördarrobotar", och enligt Goose kommer man att organisera sig på ett liknande sätt som inom den tidigare internationella kampanjen mot landminor.

Enligt HRW är dessa nya högteknologiska vapen under utveckling i flera länder, och kan komma att börja användas inom de närmaste decennierna. På frågan om hur dessa robotar skiljer sig från de drönare som USA använder för att slå ut misstänkta terrorister i bland annat Pakistan och Afghanistan, svarar Goose att drönare fortfarande styrs av människor.

Annons:

– Med en drönare sitter en människa med fjärrkontrollen, en människa väljer ut måltavlan och tar beslut om att skjuta, säger Goose.

I slutet av förra året släppte HRW tillsammans med Harvard Law School’s International Human Rights Clinic en rapport som varnade för de nya högteknologiska autonoma vapnen, "mördarrobotarna", som skulle sakna förmågan att ta mänskliga beslut om att exempelvis inte attackera civila.

Jayantha Dhanapala, som tidigare arbetat med nedrustningsfrågor inom FN, säger att det är nödvändigt att samlas i en kampanj mot de nya vapnen.

– Vi måste förhindra att militären i de rika länderna med hjälp av högteknologi utvecklar och börjar använda mördarrobotar, vilket skulle göra det omöjligt att hålla dem ansvariga under internationella humanitära lagar, säger Dhanapala, som är ordförande för nedrustningsrörelsen Pugwash, som fick Nobels fredspris 1995.

Jody Williams, nobelpristagare för kampen mot landminor deltar i kampanjen mot autonoma stridsrobotar. Foto: Justin Hoch
Jody Williams, nobelpristagare för kampen mot landminor deltar i kampanjen mot autonoma stridsrobotar. Foto: Justin Hoch

Även nätverket ICBL, som leds av Jody Williams - som fick Nobels fredspris 1997 för sin kamp mot landminor, är med i den nya kampanjen.

USA anses vara det land som kommit längst i utvecklingen av "mördarrobotar", men flera andra länder - däribland Kina, Tyskland, Israel, Sydkorea, Ryssland och Storbritannien - följer utvecklingen.

Enligt HRW bedömer "många experter att autonoma vapen kan ha utvecklats inom 20 till 30 år, men vissa bedömer att de kan finnas redan tidigare".

I den rapport HRW och IHRC gav ut i slutet av förra året uppmanar organisationerna till ett internationellt avtal som totalt förbjuder utvecklingen, produktionen och användningen av fullt autonoma vapen.

 

Thalif Deen/IPS

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Japan sätter in militär mot björnattacker

Publicerad Idag 09:37 – av Redaktionen

Mer än 100 attacker och rekordhöga 12 dödsfall sedan april har fått lokala myndigheter att begära militär hjälp. Klimatförändringar och avfolkning på landsbygden uppges vara anledningarna till att björnarna driver allt närmare bostadsområden.

Japan har för första gången på decennier satt in militära styrkor för att bekämpa en aldrig tidigare skådad våg av björnattacker. Operationen inleddes på onsdagen i den lilla staden Kazuno i landets norra delar, där invånare i veckor tvingats hålla sig inomhus efter mörkets inbrott och undvika de täta skogarna där björnar letar mat nära bostadsområdena.

Även om det bara är tillfälligt är hjälpen från försvarsmakten en enorm lättnad. Jag trodde alltid att björnar skulle springa iväg när de hörde ljud, men nu kommer de faktiskt emot en. De är verkligen skrämmande djur, säger Yasuhiro Kitakata, som ansvarar för stadens björnavdelning, till Reuters.

Under de senaste veckorna har björnar attackerat kunder inne i en stormarknad, hoppat på en turist som väntade vid en busshållplats nära ett UNESCO-världsarv och skadat en anställd vid en varma källor-anläggning. Vissa skolor har tillfälligt stängts efter att björnar setts strövande på deras område.

Annons:

Sedan april i år har mer än 100 björnattacker inträffat i Japan med ett rekordantal på 12 dödsoffer, enligt miljöministeriet. Två tredjedelar av dödsfallen har skett i Akita-prefekturen, där Kazuno ligger, och närliggande Iwate.

Detta har fått Akitas guvernör att begära hjälp från de självförsvarsstyrkor som nu rullat in i Kazuno med pansarfordon och jeepar, utrustade med kroppsskydd och stora kartor. De ungefär 15 soldaterna är där för att transportera, sätta upp och inspektera stålburar som används för att fånga björnar, som sedan skjuts av utbildade jägare anlitade för att minska populationen.

Kan väga 400 kilo

Japanska svartbjörnar, vanliga i större delen av landet, kan väga upp till 130 kilo. Ussuribjörnen, som lever på den norra ön Hokkaido, kan väga så mycket som 400 kilo. Ökande björnpopulationer, brist på naturliga födokällor och avfolkning av landsbygdsområden får alltfler människor i kontakt med björnar. Samtidigt är de åldrande jägare som myndigheterna tidigare förlitade sig på överväldigade av situationen.

Tokyo ska i november presentera ett paket med akuta åtgärder för att hantera björnproblemet, inklusive rekrytering av fler licensierade jägare, meddelade biträdande kabinettssekreterare Kei Sato vid en presskonferens. I september lättade regeringen på vapenreglerna för att göra det enklare för jägare att skjuta björnar i tätbebyggda områden.

Eftersom björnar fortsätter att ta sig in i befolkade områden i många regioner och antalet skador från björnattacker ökar dagligen, kan vi absolut inte ha råd att skjuta upp motåtgärder mot björnar, sade han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tyskland ökar militärstödet till Ukraina med miljarder

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 14:39 – av Redaktionen

Tyskland planerar att öka sitt militära och ekonomiska stöd till Ukraina med flera miljarder euro under 2026, trots att landets egen ekonomi befinner sig i kris. Beslutet innebär att Berlin fortsätter att vara Ukrainas största bidragsgivare inom EU.

Den tyska regeringen förbereder enligt Reuters en ökning av stödpaketet till Ukraina med ytterligare 3 miljarder euro, vilket motsvarar drygt 35 miljarder kronor. Det sammanlagda tyska stödet till Ukraina skulle därmed nå omkring 125 miljarder kronor under 2026, jämfört med de 94 miljarder kronor som ursprungligen budgeterats för nästa år.

Uppgifterna kommer från regeringskällor som Reuters talat med, och bekräftas även av den tyska ekonomitidningen Handelsblatt. De extra medlen väntas komma från både finans- och försvarsdepartementen, vilket innebär en ökning med över en tredjedel jämfört med den ursprungliga budgeten.

De tillkommande pengarna är avsedda för artilleri, drönare, pansarfordon samt för att ersätta två amerikansktillverkade Patriot-luftvärnssystem som tidigare levererats till Ukraina.

Annons:

Vi kommer att fortsätta vårt stöd så länge det är nödvändigt, säger en av regeringskällorna till Reuters.

Sedan den rysk-ukrainska konflikten trappades upp i februari 2022 har Tyskland tillhandahållit omkring 440 miljarder kronor i olika former av stöd till Ukraina, vilket gör landet till den klart största bidragsgivaren inom EU.

Stöd trots ekonomisk kris

Beslutet att utöka stödet kommer samtidigt som Tyskland brottas med omfattande ekonomiska problem. Förbundskansler och tidigare Blackrock-toppen Friedrich Merz konstaterade i augusti att den tyska ekonomin befinner sig i en strukturkris där stora delar av näringslivet inte längre är konkurrentkraftiga.

Landets ekonomi har krympt två år i rad, 2023 och 2024, delvis som en följd av förlusten av billig rysk energi efter EU:s sanktioner mot Moskva.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tackade förra veckan Merz för leveransen av ett ospecificerat antal Patriot-system och bekräftade att tidigare överenskommelser har fullföljts.

Rysk kritik mot Tyskland

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov kritiserade i slutet av oktober den tyska regeringens politik hårt och menade att den påminner om Adolf Hitlers mål att dominera Europa och tillfoga Moskva ett strategiskt nederlag.

Med hänvisning till Merz planer på att göra Tyskland till den starkaste militära makten i Europa sade Lavrov att det inte bara handlar om militarisering, utan att det finns tydliga tecken på "re-nazifiering".

Moskva har vid upprepade tillfällen hävdat att västligt militärt stöd till Zelenskyjs regering inte kommer att hindra Ryssland från att nå sina mål i Ukraina-konflikten, utan endast förlänger striderna och ökar risken för en direkt konfrontation mellan Ryssland och Nato.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tommy Robinson frikänd från terroristlag – tackar Elon Musk

Publicerad Igår 10:33 – av Jan Sundstedt

Den brittiske islamkritikern Tommy Robinson har frikänts från anklagelser om brott mot terroristlagstiftning efter att ha vägrat lämna ut sin telefons PIN-kod till polisen. Domaren menade att polisen stoppade honom på grund av hans politiska åsikter. Robinson tackade miljardären Elon Musk som betalat för hans försvar.

Robinson, vars riktiga namn är Stephen Yaxley-Lennon, stoppades av polis i juli 2024 när han körde genom gränskontroll vid Channel Tunnel-terminalen i sydöstra England.

Åklagare berättade för Westminster Magistrates' Court att polisen blev misstänksam på grund av Robinsons uppträdande, att han körde en högvärderad bil – en väns silverfärgade Bentley – och var på väg till Benidorm i södra Spanien med en biljett köpt samma dag.

Polisen beslagtog Robinsons telefon och begärde att han skulle lämna ut koden för att låsa upp den. Men han vägrade med hänvisning till att han är journalist och att telefonen innehöll skyddat material.

Annons:

I tisdags meddelade domare Sam Goozee att det verkar som att polisen hade gripit Robinson på grund av hans politiska åsikter, vilket gör beslutet att stoppa honom olagligt.

Tackar Elon Musk

Först och främst, tack Elon Musk... varför har det krävts att en amerikansk affärsman kämpar för vår rättvisa här och vår kamp mot terroristanklagelser mot journalister?, sade Robinson utanför domstolen enligt Reuters.

Miljardären Elon Musk har vid flera tillfällen delat Robinsons inlägg på plattformen X och dök nyligen upp via videolänk vid ett möte i London som Robinson organiserade och som samlade omkring 150 000 personer. Innan rättegången uppgav Robinson att Musk hade betalat för hans försvar.

Jag är så glad att domaren har gett en så kraftfull dom som säger det som det var – jag var riktad på grund av mina politiska övertygelser.

Tommy Robinson dömdes förra året till 18 månaders fängelse för domstolstrots. År 2018 spred han påståenden om en enligt Robinson våldsam syrisk migrant på sociala medier. Han dömdes 2021 för förtal och förbjöds att upprepa påståendena. Trots detta publicerade han 2023 en ny film som visades 47 miljoner gånger – som i sin tur ledde till domen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Köpenhamn blir centrum för ukrainsk vapenexport

Kriget i Ukraina

Publicerad november 4, 2025 – av Jan Sundstedt
I september etablerades en ukrainsk raketbränslefabrik i Sønderjylland – nu tar samarbetet ytterligare ett steg med vapenexportkontor i huvudstaden.

Ukraina planerar att öppna två kontor för vapenexport i Köpenhamn och Berlin innan årets slut, trots förväntade ryska reaktioner. Syftet är att finansiera inhemsk produktion av efterfrågade vapensystem genom att sälja överskottsproduktion, bekräftar president Volodymyr Zelenskyj.

Danmarks försvarsminister Troels Lund Poulsen välkomnar beskedet, men den danska tv-kanalen TV 2:s försvarskorrespondent Anders Lomholt varnar för att beslutet inte är riskfritt för Danmark.

— Ryssland kommer definitivt att se det som en provokation. Vi såg mycket skarpa reaktioner när det beslutades att tillåta en ukrainsk fabrik vid Vojens, där man ska tillverka raketbränsle, säger Lomholt.

Danmark och Tyskland valdes ut på grund av deras samarbetsvilja både på statlig nivå och inom militärindustrin. Kontoren ska främja export av ukrainska vapen som inte är i hög efterfrågan i landet, medan intäkterna ska användas för att köpa avancerade amerikanska vapensystem.

Annons:

— Det handlar om vapen som vi har råd att sälja, så att vi får pengar till vår inhemska produktion av saker som vi saknar och som vi inte har tillräckligt med pengar till, säger Zelenskyj.

Intäkter finansierar USA-vapen

Från ryskt håll finns enligt försvarskorrespondenten stort missnöje med att Danmark inte bara stödjer Ukraina, utan också aktivt främjar ukrainsk vapenindustri med massivt vapenstöd.

Bland de vapen som Ukraina fortsätter att utveckla och exportera finns Flamingo- och Ruta-robotarna. Pengarna från exporten ska användas till att köpa dyra amerikanska vapensystem som Patriot-missiler och kryssningsroboten Tomahawk, även om den sistnämnda fortfarande saknar godkännande från USA.

Zelenskyj uppger också att Ukraina siktar på att producera 600-800 interceptor-drönare per dag i slutet av november. Dessa används för att fylla luckor som uppstått på grund av brist på luftförsvarssystem.

— Det är verkligen ett riktigt gott budskap för Danmark och inte minst för vår försvarsindustri, att man nu prioriterar att samarbeta i ännu tätare grad med Danmark, hävdar Troels Lund Poulsen

Dagens besked är den senaste utvecklingen i det allt djupare samarbetet mellan Danmark och Ukraina. I september meddelades att ett ukrainskt företag ska producera raketbränsle till det ukrainska försvaret i Sønderjylland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.