Den amerikanske armésoldaten Bradley Manning har nominerats till Nobels fredspris av Piratpartiets två ledamöter i Europaparlamentet, Christian Engström och Amelia Andersdotter.
I maj 2010 arresterades han i Irak, misstänkt för att ha överlämnat hemliga handlingar till Wikileaks.
Manning står nu inför rätta i USA efter att ha läckt information om krigen i Irak och Afghanistan samt amerikanska ambassadtelegram till Wikileaks. Fredsprisnomineringen har även undertecknats av den isländska alltingsledamoten Birgitta Jónsdóttir och den tunisiske internetaktivisten och ex-ministern Slim Amamou.
Christian Engström säger:
Annons:
"Bradley Manning har gjort en genuint demokratisk gärning. Han har visat vanligt folk vad som sker i de krig som våra ledare för i vårt namn. Och han har avslöjat att våra politiker i verkligheten driver en annan politik än den de gått till val på och fått demokratiskt mandat för."
Amelia Andersdotter säger:
"Manning visar ett civilkurage som är allt för sällsynt. Efter att den norska nobelkommittén under flera år delat ut fredspriset till politiska ledare vars insatser för freden kan ifrågasättas, så är det dags att man ger priset till en verklig hjälte."
I år är han en av 231 kandidater som har nominerats till Nobels fredspris, enligt norska Nobelkommittén. 43 av de nominerade är organisationer, resten är privatpersoner. Utöver Manning är bland annat Bill Clinton, Helmuth Kohl och Julia Tymosjenko nominerade till priset.
Bland det mest graverande materialet som Bradley Manning läckte till Wikileaks som sedan publicerades, är en video som visar hur en amerikansk stridshelikopter i Bagdad skjuter ihjäl tolv människor som misstänks bära vapen. I själva verket var de journalister med kameror. Senare skjuter amerikanerna också sönder en minibuss med obeväpnade barn och vuxna.
Se den oredigerade versionen här:
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Italiens regering förbjuder burka och niqab i skolan och inför ett tak för hur många elever med bristande italienska som får gå i samma klass. Dekretet gäller redan, men parlamentet måste godkänna det inom 60 dagar.
Ministerrådet under premiärminister Giorgia Meloni godkände skoldekretet torsdagen den 24 september. Förbudet gäller ansiktstäckande slöjor som burka och niqab. Hijab omfattas inte.
Meloni motiverade beslutet på X, där hon skriver att dekretet innebär en gräns på 30 procent i klasserna för elever som inte kan italienska tillräckligt bra, fler verktyg för att lära sig språket och "stopp för burka och niqab i skolan".
Hon beskriver åtgärderna som verktyg byggda på sunt förnuft, som inte splittrar utan bidrar till verklig integration. Syftet är enligt Meloni att undvika gettoklasser och ge alla elever samma möjligheter.
Annons:
Oggi abbiamo approvato in Consiglio dei Ministri il decreto sulla scuola.
Un limite del 30% nelle classi per gli studenti che non conoscono adeguatamente l’italiano, più strumenti per imparare la nostra lingua e stop a burqa e niqab a scuola.
Taket gäller inte alla elever med utländsk bakgrund. Det riktar sig mot elever med otillräckliga kunskaper i italienska, och Deutsche Welle rapporterar hur gruppen avgränsas.
I grundskolans lägre årskurser räknas elever utan italienskt medborgarskap som inte är födda i Italien eller inte har gått minst två år i förskola. På högstadiet och gymnasiet gäller gränsen elever utan medborgarskap som inte har gått minst tre år i det italienska skolsystemet.
Utbildningsminister Giuseppe Valditara uppger att omkring 34 000 klasser har minst 30 procent elever med utländskt medborgarskap, men uppskattar att bara omkring 1 000 berörs av den nya gränsen. Som skäl pekar han på det han kallar "implicit skolavhopp": 5,7 procent av eleverna med italienskt medborgarskap och 10 procent av dem med utländskt medborgarskap når enligt ministern inte upp till förväntade kunskaper. Det är alltså språkkunskaperna – inte enbart medborgarskapet – som regeringen säger sig vilja komma åt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
I efterspelet av en antagen och kritiserad tysk lag som började gälla vid årsskiftet uppvisar allt fler unga tyskar oro för militär mobilisering. Under fredagen lämnade skolelever lektionerna i runt 100 städer för att protestera mot obligatorisk mönstring.
Nätverket Schulstreik gegen Wehrpflicht, på svenska Skolstrejk mot värnplikt, kallade till strejken under fredagen.
Arrangörerna uppger över 45 000 deltagare totalt, medan polisen räknade 2 400 i Berlin-Wedding, 700 i München och 400 i Nürnberg.
I Stuttgart uppskattade polisen antalet deltagare till 200 och i Frankfurt 180. I Hamburg samlades enligt uppgifter hundratals elever.
Annons:
Eleverna kräver att de tvingande läkarundersökningarna stoppas och att lagen rivs upp.
🇩🇪 Tens of thousands of students protest against military conscription in Germany.
The Left votes for war with Russia, but nobody wants to sacrifice their sons.
Förbundsdagen antog lagen den 5 december 2025 med 323 röster mot 272, och den trädde i kraft vid nyår. Regeringspartierna CDU/CSU och SPD drev igenom lagen, medan AfD, De gröna och Die Linke röstade emot.
Män födda 2008 eller senare måste ändå fylla i en enkät om sin vilja att tjänstgöra och kallas därefter till mönstring.
Plikten gäller även den som svarat att han saknar allt intresse. Omkring 1 000 sådana unga män har undersökts sedan juli.
Kallelser till läkarundersökning i bland annat Kiel och Flensburg blev startskottet för fredagens protester.
— Vi fick höra att undersökningarna skulle komma 2027, men kallelsen låg redan i brevlådan, säger 18-årige Golo Kirsch från Kiel.
Försvarsminister Boris Pistorius och förbundskansler Friedrich Merz kallar den nya militärtjänsten frivillig. Merz har samtidigt varit tydlig med att han vill bygga Europas starkaste konventionella armé.
Boris Pistorius öppnar för tvång
I Tyskland har allmän värnplikt vilat sedan 2011.
Regeringen vill bygga ut Bundeswehr från cirka 186 700 soldater i juli till 255 000–270 000 aktiva år 2035. Därtill kommer omkring 200 000 reservister.
Staten lovar frivilliga en ingångslön på minst 2 600 euro i månaden före skatt.
Obligatorisk tjänstgöring kräver ett nytt beslut i förbundsdagen. Försvarsminister Pistorius sade i december 2025 att en delvis värnplikt blir svår att undvika om frivilliga inte räcker.
Strejkens talesperson Bela Breitner menar att enkätsvaren visar att ungdomarna inte vill till Bundeswehr.
— Regeringen menar allvar med att införa värnplikten steg för steg, säger han.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Sheikh Mohammed-begravningsplatsen i Khan Younis på satellitbild från februari 2026. Al Jazeera uppger att platsen ersatts av en israelisk militär utpost.
Gravar, bostadskvarter och en hel by i södra Gaza har försvunnit från kartan. På flera av platserna står i dag israeliska militära utposter, enligt uppdaterade satellitbilder i Google Earth.
Bilderna togs den 25 februari i år och har sedan lagts in i Google Earth, rapporterar tv-kanalen Al Jazeera, som har gått igenom materialet över Khan Younis och Rafah. Nyhetssajten IMEMC, som bygger på Al Jazeeras arabiska utgåva, daterar kartuppdateringen till den 22 maj.
Ett av de tydligaste exemplen finns i Maan i Khan Younis. Där låg Sheikh Mohammed-begravningsplatsen. På bilderna syns i stället tält och pansarfordon vid en israelisk militär utpost.
Samma område i Khan Younis före den bild Al Jazeera ställt mot satellitfotot från februari 2026. Begravningsplatsen och bostadskvarteren syns fortfarande. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Annons:
Sheikh Mohammed-begravningsplatsen i Khan Younis på satellitbild från februari 2026. Al Jazeera uppger att platsen ersatts av en israelisk militär utpost. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Journalisten Muhannad Qishta har två systrar, Reem och Walaa, begravda i Khan Younis. Han vill besöka deras gravar, men de finns inte längre på kartan.
— Inte ens de döda har skonats i det här kriget, säger han till Al Jazeera.
— Hur kommer jag att känna mig om jag åker dit och bara hittar en öken, utan mina systrars gravar att be en bön vid? frågar Qishta.
Begravningsplatsen i Maan är inget undantag. Människorättsorganisationen Euro-Med Human Rights Monitor uppger, enligt Al Jazeera, att israeliska styrkor helt eller delvis har förstört 94 procent av Gazas begravningsplatser.
Svenskbyn blev militärläger
I Rafah har Svenskbyn fått samma öde. Byn grundades 1965 som bostad åt palestinska flyktingar, och omkring 1 300 människor bodde där och levde till stor del på fiske. Enligt Al Jazeera är byn utplånad från kartan och omgjord till en israelisk militär utpost. Fem hus står kvar.
Kustområde i Rafah på satellitbild från 2026. Al Jazeera uppger att Svenskbyn där är utplånad och omgjord till militär utpost. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Södra Rafah på satellitbild från 2026, publicerad av Al Jazeera. Gatunätet syns mest som spår i rasmassorna. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Några kilometer bort låg det saudiska bostadsområdet i Tal as-Sultan, ett projekt med 752 lägenheter. I dag är det högar av grus. Vid Rafahs gränsövergång har de civila hallarna ersatts av befästa israeliska observationsposter och taggtråd, rapporterar Al Jazeera.
Tal as-Sultan i Rafah på satellitbild från 2026. Al Jazeera uppger att det saudiska bostadsområdet med 752 lägenheter är nedjämnat. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Rafahs gränsövergång på satellitbild från 2026. Al Jazeera uppger att de civila hallarna ersatts av israeliska observationsposter. Foto: Google Earth/Al Jazeera
I Khan Younis är Hamad City, ett qatarfinansierat bostadsprojekt med 53 hus och omkring 3 000 lägenheter, ett utbränt skal. Där bodde uppskattningsvis 15 000 människor.
Bostadsområde i Khan Younis på satellitbild från 2026, publicerad av Al Jazeera. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Längre österut har de östra delarna av Bani Suhaila, Abasan och al-Zana skurits upp av militära försörjningslinjer. De flesta invånarna har flytt till al-Mawasi eller Deir el-Balah.
Bebyggelse i Khan Younis på satellitbild från 2026. Al Jazeera beskriver hur östra stadsdelar skurits upp av militära försörjningslinjer. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Skolor, universitet och åkrar
Förödelsen stannar inte vid bostäderna. FN:s barnfond Unicef uppger, enligt Al Jazeera, att mer än 97 procent av Gazas skolor är skadade eller förstörda och att 658 000 barn har stått utan formell skolgång i mer än två år.
Enligt Al Jazeera är Islamiska universitetet i Gaza och al-Azhar-universitetet jämnade med marken. I söder har al-Israa-universitetet fått samma behandling.
Islamiska universitetet i Gaza på satellitbild från 2026. Al Jazeera uppger att campus är jämnat med marken. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Al-Aqsa-universitetet på satellitbild från 2026, i det material Al Jazeera publicerat. Foto: Google Earth/Al Jazeera
FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO uppger, med hänvisning till FN:s satellitanalyscentrum UNOSAT, att mindre än fem procent av Gazas jordbruksmark fortfarande går att bruka.
Jordbruksmark i södra Gaza på satellitbild från 2026. FAO uppger, enligt Al Jazeera, att mindre än fem procent av jordbruksmarken är brukbar. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Enligt Al Jazeera är 1,9 miljoner av Gazas 2,3 miljoner palestinier internflyktingar, och 60 procent har helt förlorat sina hem. På satellitbilderna syns tältlägren i al-Mawasi, tätt packade mot strandlinjen.
al-Mawasi på satellitbild från 2026. Al Jazeera beskriver tältläger som trycks mot strandlinjen. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Kuststräckan vid al-Mawasi på satellitbild från 2026, publicerad av Al Jazeera. Foto: Google Earth/Al Jazeera
Netanyahu siktar på 70 procent
Kartan visar inte bara vad som har förstörts, utan också vem som har tagit över marken. Trots den USA-förmedlade vapenvilan i oktober 2025 och den så kallade gula linjen har den israeliska armén fortsatt att avancera, rapporterar Al Jazeera. I mitten av mars delade armén ut kartor till hjälporganisationer som visade att den hade tagit 64 procent av Gazaremsan.
Premiärminister Benjamin Netanyahu vill längre än så. I en läckt video via Israels Kanal 12, återgiven av Al Jazeera, beskriver han målet.
— Just nu har vi full kontroll över 60 procent av Gazaremsans territorium … och mitt direktiv är att nå … 70 procent. Vi börjar med det, säger Netanyahu.
Nickolay Mladenov har varnat FN:s säkerhetsråd för att dagens läge riskerar att bli permanent.
För Muhannad Qishta säger kartan ändå inte allt.
— Satelliterna fotograferar de förstörda husen, men de kan inte dokumentera känslan hos en människa som förgäves letar efter sitt hem. Det svåraste är inte själva förstörelsen, utan berättelserna som ligger begravda under den, säger han till Al Jazeera.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Edward Snowden vill se OpenAI-chefen Sam Altman i fängelse om bolagets modeller orsakar skada. Han framförde det via videolänk till ETH Zürich: ansvaret för AI-incidenter ligger hos människorna bakom systemen, inte hos algoritmen.
Snowden deltog under torsdagen på länk i panelen AI Surveillance and Freedom of Speech i Audimax vid ETH Zürich. Samtalet arrangerades av det studentdrivna ETHics Forum och finns i sin helhet i den officiella inspelningen.
Under lördagen spreds ett klipp ur samtalet i en annan inramning. Där såg det ut som om Snowden stod i en fullsatt sal och krävde fängelse för att stoppa så kallad safetyism. Han var inte på plats, och ordet safetyism kom inte från honom.
Panelen leddes av Jaya Klara Brekke, strategichef på integritetsbolaget Nym. Nym direktsände evenemanget men arrangerade det inte. I panelen satt också journalisten Marguerite Meyer och den tidigare Google-anställde Vikram Subramanian.
Annons:
Inte vapnet som ska sitta i fängelse utan dess upphovsman
Snowden tog sin utgångspunkt i ansvarsfrågan. Ansvaret för ett AI-system ligger hos den som har byggt det, en människa, inte hos algoritmen.
Han gjorde en analogi med artilleriet. Om en kanon vid en provskjutning av misstag utplånar en by är det inte kanonen som ska i fängelse.
Samma sak gäller, menade han, när ett bolag skickar ut ett pressmeddelande om hur förvånat det är över att den nya modellen har hackat grannen. Förvåningen fritar inte från ansvar. OpenAI:s testmodeller har tidigare tagit sig in hos Hugging Face.
Det var där Altman kom in.
— Jag tror att vi behöver sätta Sam Altman i fängelse, och jag tror att det kommer att bli en lärorik erfarenhet. Det blir en lärorik erfarenhet för branschen och för världen, sa Snowden.
Strax efteråt sade han torrt att repliken nog skulle göra honom populär bland den här publiken.
Snowden lade inte fram någon juridisk anklagelse mot Altman. Poängen var principiell: den som bygger och släpper ut systemen ska kunna ställas till svars personligen, på samma sätt som den som riktar kanonen.
Säkerhet på bolagets villkor
Kritiken gällde de slutna modellerna. Snowden vände sig mot bolag som talar om AI-säkerhet samtidigt som de själva kör modellen, fångar upp användarens prompt och skriver om den.
Då är det bolaget, inte användaren, som avgör vad som till slut når modellen. Den som kör systemet får också se vad människor matar in i det. Det är samma övervakningsfråga som Snowden har ägnat sitt offentliga liv åt.
Den alternativa linjen som han förespråkar är öppna vikter som körs lokalt, på användarens egen utrustning. Då är det användaren som bestämmer, inte ett bolag någon annanstans.
Han föreslog också vad han kallade en första lag för teknik: en enhet ska aldrig agera mot sin ägares intresse, oavsett vem som har tillverkat den.
Mer ansvar, inte mindre
Det här är kärnan i Snowdens budskap. Han angrep inte tanken att AI-bolag ska ta ansvar för säkerheten. Han angrep en säkerhetsretorik som låter bolagen behålla kontrollen över användarna, medan ansvaret för skadorna försvinner i pressmeddelanden.
Klippet som spreds förvanskade hans ståndpunkt och fick det att framstå som om han hade uppmanat människor att sluta bry sig om säkerhet. I själva verket krävde han att någon ska bära ansvaret för AI-skadorna, med sin egen frihet som insats.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
