Annons:

Turkiet ställer helt nya krav på migrationsöverenskommelse

Uppdaterad mars 9, 2016, Publicerad mars 7, 2016
För varje illegal migrant EU skickar tillbaka till Turkiet kräver Turkiet att de får skicka en ny migrant in i EU

Turkiet tillkännager i sista minuten inför dagens toppmöte i Bryssel hårdare krav för att ingå migrationsöverenskommelse med EU-länderna. Nu kräver Turkiet att ”one-by-one”-principen blir del av en tänkt avtal– för varje illegal invandrare som EU väljer att skicka tillbaka till Turkiet så ska EU ta emot en migrant från Turkiet.

För tio dagar sedan rapporterade Nya Dagbladet om den grekiske EU-kommissionärens utspel om att hela asylsystemet i Europa står på spel – om EU-ländernas ledare inte kommer fram till en lösning på migrantkrisen inför dagens toppmöte med Turkiet.

På måndagsmorgonen uttryckte experter tvivel om att EU-ledarna skulle kunna komma fram till en uppgörelse med Turkiet uppger den Bryssel-baserade webbtidningen POLITICO. Detta efter att både Turkiets premiärminister Ahmet Davutoğlu och Tysklands förbundskansler Angela Merkel anlänt till toppmötet i Bryssel med sista minuten-ändringar som nu riskerar att stjälpa migrationsöverenskommelsen som är tänkt att kontrollera flödet av migranter mellan Turkiet och EU.

Till mångas förvåning anlände Turkiets premiärminister till toppmötet i Bryssel med en kravlista på fler eftergifter från EUs sida i utbyte mot en migrationsöverenskommelse. Dessutom kräver Turkiet mer pengar från EU för att klara av att hantera migrantsituationen i landet samt garantier för att förhandlingarna om Turkiets EU-medlemskap ska fortskrida som planerat. Allra hårdaste kravet för EU-ländernas ledare att smälta är Turkiets ”one-by-one”-princip som innebär att för varje illegal invandrare som EU skickar tillbaka till Turkiet – så ska Turkiet kunna skicka iväg en migrant till EU-området. När Angela Merkel anlände till toppmötet på måndagsmorgonen meddelade hon att Tyskland motsätter sig en migrationsöverenskommelse som syftar till att stänga gränserna.

Annons:

– För alla länder, däribland Grekland, är inte stängda gränser ett alternativ, sa Angela Merkel när hon anlände till toppmötet i Bryssel.

Migrantkrisen i Europa har visat på problem mellan EUs medlemsstater att gemensamt ta ansvar i migrationsfrågor. Källor uppger för POLITICO att Turkiet presenterat fyra krav för en överenskommelse vid en middag på söndagskvällen hos den turkiske ambassadören i Bryssel – där ledarna för Tyskland och EUs ordförandeland Nederländerna deltog. I korthet kräver Turkiet följande:

– Turkiet kräver mer pengar förutom de redan överenskomna 3 miljarder Euro – varav 1 miljard Euro kommer från EU-budgeten och de resterande 2 miljarderna Euro kommer från EUs medlemsstater
– Turkiet kräver fullständig fri visa, utan begränsningar, för landets medborgare att resa till Europa
– Turkiet vill påskynda samtalen om landets EU-medlemskap
– Turkiet vill återuppta samtalen på nytt om frågan att Europa ska ha möjlighet att skicka tillbaka migranter till Turkiet – liksom att Turkiet ska ha möjlighet att skicka migranter till Europa

Hur EU-medlemsländernas ledare ställer sig till Turkiets skarpa förslag för att ingå en migrationsöverenskommelse är ännu inte känt.

Nya Dagbladet kommer att följa utvecklingen på toppmötet i Bryssel och regelbundet uppdatera artikeln.

 

UPPDATERING måndag:
Vid 22-tiden på måndagskvällen meddelades att toppmötet i Bryssel avbryts efter att man inte kunnat enas om Turkiets nya krav på 28 miljarder kronor extra – förutom de tre miljarder euro landet fått till stöd för syriska flyktingar i Turkiet.
Istället kommer en plan att utarbetas de närmaste dagarna som innehåller ett förslag på en migrationsöverenskommelse mellan EU och Turkiet rapporterar Aftonbladet.

UPPDATERING tisdag:
Efter EU-toppmötet meddelades på tisdagen att Europeiska rådet och Turkiet ska arbeta vidare med följande förslag inför EU-toppmötet 17-18 mars.

  1. Skicka tillbaka alla nya migranter som tar sig sjövägen från Turkiet till grekiska öar
  2. Flytta en syrier från Turkiet för bosättning inom EU för varje syrier som skickas tillbaka till Turkiet
  3. Jobba efter målsättningen att senast i juni i år avskaffa visumkravet för turkiska medborgare som reser till EU
  4. Skynda på utbetalningen av de tre miljarder euro som redan utlovats till Turkiet
  5. Förbereda nya förhandlingar om ett turkiskt EU-medlemskap
  6. Humanitärt samarbete för att syriska flyktingar ska kunna bo i säkra områden inne i Syrien

Källa: TT

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Elva döda i israeliska flyganfall mot södra Libanon

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 10:44 – av Redaktionen
Rök stiger efter ett israeliskt flyganfall i Bnaafoul i södra Libanon.
Rök efter ett israeliskt flyganfall mot Bnaafoul i södra Libanon den 17 maj 2026. Arkivbild.

BEIRUT (Xinhua) -- Minst elva personer dödades och fem andra skadades i israeliska flyganfall mot staden Kfar Roummane i södra Libanon tidigt på måndagen, enligt Libanons statliga nyhetsbyrå NNA.

NNA uppger att ett israeliskt flyganfall förstörde ett trevåningshus i Kfar Roummane. Räddningspersonal från lokala hälsoorganisationer skyndade till platsen och hittade nio döda, däribland två spädbarn. Fem personer skadades.

Ytterligare två sjukvårdare från Islamic Risala Scouts dödades i en israelisk drönarattack i staden, enligt NNA.

Händelserna inträffade mot bakgrund av fortsatta spänningar längs gränsen mellan Libanon och Israel. Detta trots ett ramavtal som länderna undertecknade i slutet av juni och flera samtalsrundor om säkerhetsarrangemang längs gränsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rapport: Bedrägerier och slöseri slukade 1,2 miljarder dollar av Ukrainas vapenpengar

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 10:20 – av Emil Fjellstedt
Ukrainska soldater avfyrar en bandgående 2S7 Pion-artilleripjäs.
Ukrainska soldater avfyrar en 2S7 Pion. Enligt NYT:s genomgång fortsatte leverantörer att få nya kontrakt trots tidigare leveransmisslyckanden.

Ukrainska myndigheter förlorade omkring 1,2 miljarder dollar på bedrägerier, slöseri och misskötsel i militär upphandling under 2024, enligt The New York Times genomgång av konfidentiella statliga revisioner. Leverantörernas tidigare misslyckanden hindrade inte nya beställningar.

Förlusterna under ett enda år framgår av interna ukrainska revisioner, rapporterar The New York Times. Granskningen beskriver en militär upphandling där företag fortsatte att få kontrakt trots tidigare avtalsbrott.

Sju av Ukrainas tio största militära leverantörer fick nya beställningar trots bedrägeriutredningar, tidigare uteblivna leveranser eller att företagsledare gripits på korruptionsanklagelser.

Nya avtal utan ett enda fullgjort kontrakt

Revisorerna identifierade 18 företag som hade fått nya kontrakt trots att de tidigare inte uppfyllt sina åtaganden. Sex av dem hade inte fullgjort ett enda kontrakt.

Även valet av pris kostade stora belopp. Omkring 126 miljoner dollar gick förlorade genom att lägre anbud förbigicks och vapen köptes till överpriser.

Ett konkret exempel gällde turkisk ammunition till raketartilleri. Den köptes via en tjeckisk mellanhand för omkring 5 100 dollar styck, trots att tillverkaren uppges ha erbjudit direktleverans för omkring 4 200 dollar styck.

Oanvändbara granater – sedan fler beställningar

Det statliga företaget Pavlohrad Chemical Plant uppges ha levererat 233 000 oanvändbara granatkastargranater. Ändå fick företaget fler affärer.

Bland de nya uppdragen fanns ett kontrakt på att leverera nästan alla Ukrainas 122-millimeters artillerigranater under 2025.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Åkesson gör ett ”fritt Iran” till regeringslöfte inför valet

Valet 2026

Uppdaterad Igår kl 22:57, Publicerad Igår 20:10 – av Jan Sundstedt
Jimmie Åkesson talar i mikrofon framför en iransk flagga i Humlegården
Jimmie Åkesson talade vid en regimkritisk Iranmanifestation i Humlegården den 5 september, en vecka före riksdagsvalet.

Jimmie Åkesson lovar att en regering han företräder ska stå upp för ett "fritt Iran". Vid manifestationen i Humlegården en vecka före riksdagsvalet krävde SD-ledaren fortsatt press mot "regimens ombud" och åtgärder mot islamism i Sverige. Löftet kommer efter att Åkesson tidigare sagt sig hoppas att israeliska och amerikanska anfall skulle få Irans styre på fall.

Åkesson sade att han inte skulle hålla ett valtal när han talade vid den Iranstyrelsekritiska manifestationen den 5 september 2026. Men han påminde om att det var en vecka kvar till riksdagsvalet och gjorde regeringsfrågan till en del av sitt budskap till deltagarna.

I talet, som Sverigedemokraterna publicerar i sin helhet, ställde han en regering som står upp för ett "fritt Iran" mot en som inte gör det.

Det betyder någonting om vi får en regering som står upp för ett fritt Iran eller om vi får en regering som inte gör det. Och jag vill lova att den regering som jag kommer att företräda står upp för ett fritt Iran, säger Jimmie Åkesson.

Från Irans styre till moskéer i Sverige

När det hördes publikrop om att stänga Irans ambassad hänvisade Åkesson till att SD och vissa samarbetspartier hade medverkat till sanktioner mot det iranska ledarskapet och personer som går dess ärenden. Han krävde att trycket mot dessa personer skulle fortsätta.

Alla som springer den regimens ärenden ska få den press på sig som de förtjänar, säger Jimmie Åkesson.

SD-ledaren kopplade därefter stödet till de iranska styrelsekritikerna till kampen mot islamism på svensk mark. Han sade att islamism inte hör hemma i Sverige och ville stoppa statsbidrag till islamistiska organisationer, stänga deras moskéer och låta staten tvångsinlösa fastigheter för att hindra att nya islamistiska samlingslokaler öppnas.

Efter manifestationen skrev Åkesson på X: "Vi står upp för ett fritt Iran!" Han jämförde också stödet till iranska oppositionella med stödet till Ukraina:

"Precis som vi står vid Ukrainas sida i kriget mot Ryssland, så går vi sida vid sida med de iranska frihetskämparna i deras kamp mot islamisterna."

Liknelsen placerar Iranfrågan i samma blockpolitiska ram som kriget i Ukraina, men Åkesson förklarade inte vilka svenska åtgärder formuleringen "går sida vid sida" ska innebära.

Tidigare välkomnat västliga anfall

I Humlegårdstalet preciserade Åkesson inte vad stödet från en framtida regering skulle innebära. Hans tidigare uttalanden visar däremot att han har knutit Irans politiska framtid till israeliska och amerikanska militära angrepp.

Sveriges Radio rapporterade den 24 juni 2025 att Åkesson i P1 Morgon sade sig hoppas att israeliska och amerikanska anfall mot Iran skulle leda till att landets styre föll.

I riksdagen den 13 mars 2026 argumenterade SD-ledamoten Nima Gholam Ali Pour för att "det iranska folkets frihet" endast kan förverkligas genom ett maktskifte. Han beskrev USA:s och Israels militära anfallskrig som en "humanitär intervention".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AfD i Sachsen-Anhalt: mer än dubbelt så stort som CDU i första prognoserna

Valet i Tyskland

Publicerad Igår 20:02 – av Redaktionen
Deltagare på AfD:s valvaka framför ZDF:s prognosgrafik för Sachsen-Anhalt
Deltagare på AfD:s valvaka jublar framför ZDF:s första prognos, som gav partiet 44 procent i Sachsen-Anhalt.

AfD blir klart störst i Sachsen-Anhalt med omkring 44–44,5 procent enligt de första prognoserna under söndagen – mer än dubbelt så stort som CDU. Men en egen majoritet är ännu osäker, och de andra större partiernas nej till samarbete kan göra regeringsbildningen svår.

När vallokalerna stängde klockan 18 gav Infratest Dimaps första prognos AfD 44,5 procent, rapporterar MDR. Prognosen bygger på eftervalsintervjuer; rösträkningen hade då just börjat.

Enligt ZDF gav den första prognosen AfD 44,0 procent. Båda prognoserna placerade CDU långt efter med 18,5 procent.

Ombytta roller sedan valet 2021

I delstatsvalet 2021 fick CDU 37,1 procent och AfD 20,8 procent. Med de första prognosernas siffror skulle AfD mer än fördubbla sitt väljarstöd, medan CDU skulle förlora ungefär hälften.

Redan klockan 16 hade valdeltagandet nått 65,3 procent enligt ZDF – över hela valdeltagandet i valet 2021 på 60,3 procent.

AfD:s toppkandidat Ulrich Siegmund sade till ARD efter prognosen, enligt DW:

– Vi har skrivit historia, det måste sägas tydligt.

Han kallade också prognosen en signal till förbundsregeringen.

Småpartiernas spärr kan avgöra majoriteten

Prognoserna ger ännu inget säkert besked om AfD får egen majoritet. Det beror på mandatfördelningen och vilka mindre partier som klarar femprocentsspärren till delstatsparlamentet.

BSW ligger exempelvis precis vid spärren: på 5 procent i MDR:s prognos och 4,8 procent i ZDF:s.

CDU och övriga större partier avvisade före valet samarbete med AfD. Om AfD inte får egen majoritet kan dessa besked göra regeringsbildningen svår.

AfD säger sig vara öppet för samarbete, men vill inte ge upp grundläggande ståndpunkter för att få makt.

Delstatens författningsskydd har klassat den regionala AfD-avdelningen som säkerställt högerextrem. AfD avvisar anklagelserna om extremism.

På AfD:s valvaka jublade deltagarna framför ZDF:s första prognosgrafik. Naomi Seibt publicerade en 33 sekunder lång video från jublet på X.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.