De som spelar videospel klarar vissa tanketester något bättre. När forskarna själva styrde spelandet var förändringarna minst – och då förbättrades bara minnet tydligt.
Forskare från Shanghai Normal University gick igenom 133 studier med 14 245 deltagare, publicerade från januari 2005 till augusti 2025. En del följde hur mycket människor spelade till vardags. Andra jämförde personer som redan spelade med personer som inte gjorde det. En tredje grupp var försök där forskarna lät deltagarna spela under en bestämd tid.
Den nya genomgången visar också små kopplingar till intelligens och förmågan att orientera sig. Kön, ålder, hälsa, speltyp, försökens längd eller kultur gav inga tydliga skillnader.
Sambanden var starkare när spelare jämfördes med personer som inte spelade, och svagare när forskarna själva styrde spelandet. Forskarna säger att spelande kan ha betydelse, men inte att materialet bevisar någon stark och allmän förbättring av tankeförmågan.
Spelarna kan redan ha varit snabbare
Att den som spelar mycket också lyckas något bättre på vissa test betyder inte att spelen skapade skillnaden. Människor med snabbt fokus eller god orienteringsförmåga kan lika gärna söka sig till spelen. Hemmiljö, utbildning och hälsa kan påverka både vanorna och testresultaten.
När forskarna styrde spelandet blev resultaten mindre. Minnet stack ut, medan övriga förmågor gav svagare eller osäkrare utslag. Studierna hade olika upplägg, byggde ibland på deltagarnas egna uppgifter och saknade ofta långtidsuppföljning.
Träning ger ofta smala färdigheter
Invändningen är inte ny. En stor genomgång i Psychological Bulletin från 2018 fann små eller obefintliga förbättringar och inget stöd för att spelträning stärker tankeförmågan brett. Deltagarna blev ofta bättre på det de hade tränat – och på närliggande uppgifter – men inte på tänkandet i stort.
En svenskledd barnstudie från 2022 följde amerikanska 9–10-åringar under två år. De som spelade mer än andra ökade mer i intelligens. Karolinska Institutet beskrev skillnaden som omkring 2,5 IQ-poäng. Barnen lottades inte till mer eller mindre spelande, så studien visar ett samband – inte att spelen orsakade ökningen.

