Annons:
Annons:

Rysslands nya jetdrönare pressar Ukrainas luftförsvar

Kriget i Ukraina

Uppdaterad 3 september 2026, Publicerad 3 september 2026 – av Emil Fjellstedt
Skärmdump från en teknisk genomgång där en jetdriven drönare flyger över ett militärfordon
Skärmdump som visar en teknisk genomgång av den jetdrivna Geran-serien. Exakt drönarmodell kan inte fastställas enbart från bilden.

Rysslands nya Geran-4 är snabbare, tyngre och svårare att hejda än de propellerdrivna drönare som Ukrainas luftförsvar har anpassats för. Systemet avgör inte kriget på egen hand, men visar hur den tekniska utvecklingen fortsätter att flytta styrkeförhållandet till Rysslands fördel.

Den ukrainska militära underrättelsetjänsten HUR har publicerat en genomgång av ett nedskjutet exemplar av Geran-4. Drönaren uppges väga omkring 850 kilo och bära en stridsspets på upp till 150 kilo. Den ska kunna nå cirka 500 kilometer i timmen, flyga på upp till 5 000 meters höjd och ha en räckvidd på omkring 450 kilometer.

Uppgifterna kommer från en krigförande parts underrättelsetjänst och alla prestandavärden har inte kunnat verifieras oberoende. Det fysiska fyndet visar dock ett tydligt teknikskifte: Geran-4 drivs av en mindre turbojetmotor och har en förstärkt flygkropp med fast integrerade vingar. HUR har identifierat två kinesisktillverkade motortyper i undersökta exemplar.

Från långsam måltavla till litet kryssningsvapen

De tidigare Geran- och Shahed-modellerna var relativt långsamma och kunde i många fall bekämpas med mobila kulsprutegrupper eller billiga genskjutningsdrönare. När farten ökar till flera hundra kilometer i timmen krymper tiden för upptäckt, målföljning och eldgivning. Flyghöjden gör samtidigt att flera av de billigaste motmedlen får svårare att nå fram.

Annons:

Ukrainas överbefälhavare Oleksandr Syrskyj har enligt den ukrainska försvarssajten Militarnyi uppgett att jetdrivna drönare i vissa nyare ryska anfall utgjort omkring två tredjedelar av farkosterna. De ska ha använts i mindre antal än äldre modeller men ändå nått sina mål oftare. Det är ett viktigt erkännande eftersom bedömningen kommer från den sida som försöker skjuta ner dem.

Utvecklingen fortsätter den trend som Nya Dagbladet rapporterade redan 2025, då modifierade ryska drönare och svärmtaktik började tränga igenom det ukrainska luftförsvaret i högre grad.

En teknisk genomgång av Geran-4 och Geran-5 från flygkanalen Altitude Addicts.

Tvingar fram dyrare motmedel

Geran-4:s främsta betydelse ligger därför inte i någon enskild teknisk detalj, utan i hur den förändrar kostnadsbalansen. Ukraina utvecklar nu jetdrivna genskjutningsdrönare för att hinna ikapp de snabbare målen. Om enklare system inte räcker återstår betydligt dyrare luftvärnsrobotar, samtidigt som Ryssland kan blanda jetdrönare med långsammare Geran-varianter, skenmål och robotar.

Öppna källor som granskat utbyggnaden av fabriksområdet i Alabuga bedömer att Ryssland förbereder storskalig produktion. Militarnyi har med hänvisning till satellitbilder och ryska uppgifter beskrivit en möjlig kapacitet på omkring 3 000 Geran-4 och Geran-5 per månad. Den exakta siffran är osäker, men utvecklingen ligger i linje med den bredare ryska försvarsproduktionen.

HUR har samtidigt identifierat 105 utlandstillverkade komponenter i Geran-4. Det visar att Ryssland fortfarande är beroende av importerad elektronik och motorer, men också att sanktionerna hittills inte har stoppat landets förmåga att ta fram nya system och föra dem från konstruktion till stridsanvändning.

Teknikskiftet talar för förhandlingar

En ny drönarmodell avgör inte ensam utgången i Ukraina. Geran-4 illustrerar däremot ett större problem för Kiev och dess västliga stödgivare: varje nytt motmedel möts av en rysk anpassning, samtidigt som Ryssland har större industriell uthållighet och kan pressa fram en ogynnsam byteskvot för luftförsvaret.

Det försvagar föreställningen att fortsatt utnötningskrig i sig ska vända utvecklingen till Ukrainas fördel. Ju längre kriget fortsätter, desto mer tid får Ryssland att skala upp nästa generation av billigare och svårare mål. Den tekniska verkligheten gör därför seriösa fredsförhandlingar mer brådskande – inte mindre.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ryskt fraktfartyg drev in på finskt vatten efter drönarattack

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 10:12 – av Emil Fjellstedt
Det blå lastfartyget Sparta II med containrar på däck och rök från ena änden av fartyget.
Sparta II förlorade manöverförmågan efter drönarattacken och drev in på finskt territorialvatten.

Det ryska fraktfartyget Sparta II träffades av två drönare i Finska viken och drev brinnande in på finskt territorialvatten utanför Lovisa. Alla 16 ombord evakuerades, och Finland leder räddningsinsatsen medan försvarsmakten bedömer att Ukraina sannolikt låg bakom attacken.

Fartyget hade lämnat Sankt Petersburg på väg mot Kaliningrad när det attackerades på lördagsmorgonen. Finlands försvarsmakt placerar träffen på internationellt vatten väster om ön Hogland, vilket stämmer med vad Leningradregionens guvernör Aleksandr Drozdenko uppger: två drönare träffade fartyget.

Branden slog ut fartygets manöverförmåga, och det drev in på finskt vatten, där det nu ligger för ankar. Gränsbevakningen leder insatsen med hjälp av estniska och ryska fartyg, bland dem det ryska räddningsfartyget Murman på finsk begäran. De 16 besättningsmännen togs över till ett ryskt handelsfartyg på väg till Ryssland. Om någon skadats är fortfarande oklart.

Släckningsarbetet fortsatte över natten. Målet är att släcka branden och kyla ned containrarna, och därefter ska fartyget enligt gränsbevakningens plan flyttas ut ur finskt territorialvatten.

Annons:

Försvarsmaktens kommunikationschef Aki-Mauri Huhtinen sa på en presskonferens att attacken sannolikt var ukrainsk, men att det är oklart varför just det här fartyget valdes. Statsminister Petteri Orpo skrev på X att Ukraina "har rätt att bekämpa angriparen".

Vad fartyget hade i lasten vet ingen. Gränsbevakningens kommendör Ilja Iljin säger att det inte finns några bekräftade uppgifter, men att militär materiel inte kan uteslutas. Rederiet Oboronlogistika sorterar under Rysslands försvarsministerium, och fartyget är belagt med amerikanska sanktioner. Även Ukraina har listat det.

Misstänkt luftrumskränkning

Under lördagen misstänktes dessutom en rysk helikopter ha kränkt finskt luftrum i området. Försvarsministeriet uppger att händelsen kan ha samband med det attackerade fartyget.

Enligt den internationella sjöräddningskonventionen bör länder ge utländska räddningsenheter snabbt tillträde, även till luftrummet över territorialvattnet, vid sök- och räddningsinsatser. Någon automatisk rätt att flyga in finns inte, utan tillträdet följer landets egna regler. Finland och Ryssland har också ett avtal om sjö- och flygräddning som föreskriver samarbete och att insatser i den andra statens luftrum följer den statens regler. Av de finska uppgifterna framgår inte om helikoptern hade tillstånd.

Sveriges försvarsminister Pål Jonson uppger att svenskt stridsflyg under finsk ledning deltog i att "värna Finlands och Natos territoriella integritet" efter händelsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Zelenskyj vill ha närmare 1 300 miljarder kronor – på ett enda år

Kriget i Ukraina

Publicerad 20 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Volodymyr Zelenskyj talar i en mikrofon med andra mötesdeltagare bakom sig.
Volodymyr Zelenskyj håller sitt inledningsanförande vid Europeiska politiska gemenskapens toppmöte i Dublin den 12 november 2026, en vecka före mötet i Berlin.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att landet behöver hela 115 miljarder euro från internationella partner under 2027. En stor del av notan kan hamna på EU-budgeten och i sista hand på europeiska skattebetalare, som står som säkerhet för unionens lån.

Beloppet nämnde Zelenskyj vid en presskonferens i Berlin på torsdagen. Pengarna ska täcka försvar och statsbudget under ett enda år.

EU har redan avsatt 45 miljarder euro för 2027, andra halvan av unionens beslutade lån på 90 miljarder för 2026-2027. Utbetalningen förutsätter att reformer genomförs och villkor uppfylls.

Den 18 november föreslog kommissionen dessutom ett nytt lån på upp till 45 miljarder euro. Godkänns det kan EU-lånen till Ukraina nå upp till 90 miljarder euro enbart under 2027. Resterande 25 miljarder av Zelenskyjs summa förväntas komma från andra partner.

Annons:

— 45 miljarder plus 45 miljarder blir 90. Och 90 är närmare 115 än 45, säger Zelenskyj.

Hans 90 miljarder avser alltså ett enda år, medan det redan beslutade Ukrainalånet på samma summa sträcker sig över två.

Redan i oktober begärde Zelenskyj minst 70 miljarder euro extra av EU-ledarna, då med drönarproduktionen som argument.

EU-budgeten står som säkerhet

Det nya lånet ska finansieras genom att EU självt lånar upp pengarna på kapitalmarknaden. Som garanti ställs marginalen i EU-budgeten, samma marginal som redan garanterar unionens Ukrainaprogram sedan 2023.

Ukraina ska betala tillbaka kapitalbeloppet först när landet får krigsskadestånd från Ryssland. Kommissionen vill också kunna använda framtida vinster från frysta ryska tillgångar till återbetalningen.

Uteblir pengarna från Ryssland ligger risken kvar på EU-budgeten, som finansieras av medlemsländerna och därmed av deras skattebetalare.

Av det nya lånet går upp till 25 miljarder till militärt stöd och 20 miljarder till budgetstöd, villkorat av reformer mot korruption och för rättsstaten. Förslaget ska nu behandlas av Europaparlamentet och rådet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Omfattande ryskt nattangrepp skadade tre broar i Kiev

Kriget i Ukraina

Publicerad 20 november 2026 – av Emil Fjellstedt
En vit ljusblixt lyser upp den blågrå natthimlen bakom Kievs mörka silhuett. En vattenstämpel ligger diagonalt över bilden.
En ljusblixt lyser upp himlen över Kiev i ett klipp i samband med anfallet den 20 november.

Ryssland avfyrade omkring 117 robotar mot Ukraina under natten till fredag, varav ungefär 87 kryssningsrobotar, enligt en genomgång av öppenkällanalytikern AMK Mapping. Energisystemet var huvudmålet, och minst fem större energianläggningar uppges ha träffats. Anfallet kom bara timmar efter att Vladimir Putin lovat att svara hårt på angreppen mot Krimbron.

Kontot publicerar sin kartläggning av ryska anfall på X och beskriver sig själv som proukrainskt. Siffran avser hur många robotar som avfyrades, inte hur många som nådde sina mål.

Bland de träffade anläggningarna finns enligt genomgången både kraftverk och transformatorstationer. Angreppet riktades alltså i första hand mot den ström som hushåll, sjukhus och industri är beroende av.

Följderna märktes långt från fronten. Nödavbrott infördes i Lvivregionen, Transkarpatien och Ivano-Frankivskregionen i västra Ukraina, samtidigt som elproduktionen från landets kärnkraft minskade efter angreppet.

Annons:

Genomgången går också emot det ukrainska flygvapnets bild av hur många kryssningsrobotar som sköts ned. Bedömningen är att fler tog sig igenom luftförsvaret än vad som har redovisats.

Ukrainas flygvapen redovisar 84 kryssningsrobotar och 404 drönare, inklusive skenmål, men anger inget totalt antal för övriga robotar. Flygvapnets 84 avser alltså bara kryssningsrobotar, medan 117 är uppskattningen av hela robotanfallet.

Broar, el och järnväg i Kiev och Lviv

I huvudstaden skadades tre broar över Dnepr, floden som delar staden i två halvor, uppger borgmästaren Vitalij Klitjko. Trafiken mellan stadsdelarna begränsades.

Flera stadsdelar i Kiev blev utan ström, och invånare drabbades av avbrott i vatten och värme efter att kritisk infrastruktur skadats.

I Lviv fick biljettterminalen vid järnvägsstationen Sknyliv en direktträff, skriver borgmästaren Andrij Sadovyj. Upp till hundra fjärrtåg försenades efter skador på järnvägen, enligt Ukrainas järnvägsbolag.

Sex människor dödades i Kiev och två i Lviv, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Rysk robot föll i Polen

Anfallet nådde även Natolandet Polen. Åklagarmyndigheten i Lublin bekräftar att ett föremål föll i byn Nowy Lipowiec i östra Polen och har inlett en utredning om dess exakta ursprung.

Försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz sade senare att det rörde sig om en rysk kryssningsrobot av typen Ch-101. Ingen skadades i Polen.

Putins löfte och tidslinjen

På torsdagen sade Putin i kinesiska Shenzhen att Ryssland skulle svara hårt efter veckans ukrainska angrepp mot Krimbron. Samtidigt avfärdade han ett moratorium för angrepp mot energi och sjöfart i Svarta havet.

Nattens stora anfall inleddes bara timmar efter Putins uttalande, sedan järnvägsdelen av bron angreps på torsdagen. Det korta tidsspannet talar emot att hela anfallet planerades från grunden efter torsdagens angrepp mot Krimbron.

I Kiev är det nu svårare att ta sig mellan stadens två halvor när tre av broarna över Dnepr är skadade. Klitjko uppmanar invånarna att låta bilen stå om resan inte är nödvändig och vädjar till arbetsgivare att låta personalen arbeta hemifrån där det går.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Musk: USA iscensatte kuppen i Kiev – och Zelenskyj ljuger

Kriget i Ukraina

Publicerad 19 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Elon Musk talar i en mikrofon och håller upp händerna framför Världsekonomiskt forums blå scenbakgrund.
Elon Musk vid Världsekonomiskt forums årsmöte i Davos i januari 2026. Arkivbild.

Elon Musk anklagar USA för att ha iscensatt kuppen som störtade Ukrainas folkvalda president Viktor Janukovytj 2014. I samma intervju säger han att Volodymyr Zelenskyj ljuger om Starlink och vill använda den civila satellittjänsten för offensiva militära insatser.

Utspelet kom när Musk den 18 november deltog på distans från Kina i New York Times konferens DealBook Summit, där han intervjuades av Andrew Ross Sorkin. Delar av samtalet återges nu på X.

Sorkin bad Musk förklara vad som egentligen hänt med Starlink i Ukraina. Musk svarade att ingen privatperson har hjälpt Ukraina mer än han, eftersom Starlink fanns på plats före den ryska invasionen och blev landets kommunikationsryggrad när allt annat slogs ut.

Samtidigt vände han sig mot en bild av kriget där allt som görs mot ryssarna anses ursäktligt. Man bör känna empati även för de ryska soldaterna, sade han, eftersom de tvångsrekryteras och skickas till fronten för att dö.

Annons:

USA:s roll i Kiev 2014

Musk förekom själv frågan om vem som är angriparen i kriget.

— Det är sant att Ryssland är angriparen, sett till invasionen. Men det är också sant att vi, Amerika, iscensatte en kupp för att störta Ukrainas demokratiskt valde proryske president, sade Musk.

— Utan hjälp från det amerikanska utrikesdepartementet och andra myndigheter hade det här inte hänt. Det är uppenbart en offensiv handling, fortsatte han.

Musk medgav att det kan låta som att han ursäktar Ryssland, men sade att han inte gör det. Han pekade på att SpaceX har tagit över ryska kommersiella uppskjutningar och enligt honom minskat den ryska rymdverksamheten med två tredjedelar.

Janukovytj avsattes 2014 efter månader av protester, som bröt ut när han sagt nej till ett associeringsavtal med EU till förmån för närmare band med Ryssland. Parlamentet röstade med 328 ledamöter för att avsätta honom, och Janukovytj kallade själv händelserna en kupp, rapporterade BBC.

Anklagelsen mot Zelenskyj

Sorkin tog därefter upp Zelenskyjs uppgift om att Ukraina använder Starshield, det system som styrs av den amerikanska regeringen, och att det var just det systemet som begränsades. Ukrainska presidentrådgivare hävdade i oktober att SpaceX utan förvarning strypt militärens uppkoppling.

— Jag vill inte få dig att tappa hakan, men Zelenskyj talar inte alltid sanning, svarade Musk.

Sorkin frågade då rakt ut om Zelenskyj använder Starshield eller inte.

— Han ljuger. Och det han egentligen säger är att han vill använda Starlink för offensiva militära operationer, sade Musk.

Musk beskriver Starlink som civil infrastruktur och Starshield som ett separat system där det amerikanska krigsdepartementet fattar besluten om att döda. Som privatperson vill han inte fatta beslut som kan kosta oskyldiga liv, förklarade han.

— Det jag försöker säga är att Zelenskyj faktiskt ber om att få använda Starlinks kommersiella satelliter för offensiva militära insatser. Det har vi avböjt, precis som vi har avböjt sedan konfliktens början. Punkt slut, sade Musk.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.