Annons:

Den stora älgvandringen inspirerar ny direktsänd laxresa i Alaska

Publicerad augusti 14, 2026 – av Emil Fjellstedt
Två indianlaxar i ett grunt vattendrag.
Två indianlaxar i ett grunt vattendrag.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 39 700,00 SEK 53% Mål: 75 000,00 SEK

Med den svenska slow-tv-succén som förebild startar den 19 augusti en amerikansk direktsändning från Alaskas vildmark, där indianlaxens återkomst till Bristol Bay ska följas dygnet runt.

Det amerikanska projektet heter The Great Sockeye Migration och ska enligt initiativtagarna följa de stora stim av vild indianlax som återvänder från Stilla havet till floderna i Bristol Bay i Alaska. Sändningen ska bygga på ett nätverk av fjärrstyrda kameror och sakna både berättarröst, manus och klippning.

Ambitionen är i stället att låta det långsamma förloppet stå i centrum: perioder då vattendragen fylls av fisk varvas med stilla bilder av floden. Bakom satsningen står författaren och producenten Tucker Malarkey, som är skapare och producent för Live Migrations.

Född ur den svenska älgvandringen

På projektets presentationssida beskriver Malarkey hur idén växte fram efter att hon sett Sveriges SVT:s Den stora älgvandringen. De lugna bilderna av älgar som rörde sig genom skogen fick henne att fundera på om andra djurvandringar kunde få en liknande dragningskraft.

Annons:

Live Migrations skriver också att den första sändningen uttryckligen är inspirerad av den internationellt uppmärksammade svenska produktionen. Därmed blir den svenska älgvandringen inte bara en förebild för formatet utan även den direkta utgångspunkten för den nya amerikanska satsningen.

Valet av indianlax har en tydlig ekologisk dimension. På Projektsidan om vandringen beskrivs Bristol Bay som ett av världens största kvarvarande vilda laxekosystem. Indianlaxen återvänder varje vår och sommar från havet till de sötvattendrag där den föddes, och efter leken blir fiskarna i sin tur näring för djur och växtlighet i landskapet.

Projektet framhåller även laxens betydelse för Alaskas urfolkssamhällen, där återkomsten till floderna under lång tid har varit central för både försörjning och kultur. För tittaren ska formatet emellertid vara enkelt: kamerorna står kvar även när ingenting särskilt sker.

Det är just denna motsats till det hårt klippta och ständigt uppdrivna tv-tempot som gjorde den svenska älgvandringen till ett ovanligt tittarfenomen. En studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har visat att tittare upplever ökat lugn och en starkare naturkontakt av programmet. I undersökningen uppgav en del deltagare att slow-tv-formatet även kunde lindra stress och ångest. Nu prövas samma idé på andra sidan jorden – med röda laxar, grunda floder och en vandring som kan följas i realtid.

Läsaromröstning

Vad lockar dig mest med slow-tv-formatet när det flyttas från älg till lax?

Röstning stängd

Möjligheten att koppla av och minska stress i en hektisk vardag 21%
4 röster
Chansen att följa ett verkligt ekosystem utan mänsklig inblandning 32%
6 röster
Nyfikenheten på hur Alaskas natur skiljer sig från Sveriges 16%
3 röster
Att det ger en paus från det snabba, klippta tv-tempot 32%
6 röster

19 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ekologiskt ger inte alltid mindre skörd

Publicerad Idag 08:09 – av Markus Andersson
En humla flyger mot gula blommor mot en mjukt oskarp grön bakgrund.

Skördegapet krymper när grödan behöver pollinerare. För grödor som behöver mycket hjälp av insekter hittade forskarna ingen tydlig skillnad i skörd mellan ekologisk och konventionell odling.

I en sammanställning av 199 tidigare studier har forskargruppen ECOPOL i Bariloche i Argentina jämfört ekologiska och konventionella skördar för 61 grödor världen över. Gruppen är knuten till forskningsrådet CONICET och Universidad Nacional del Comahue, och studien har publicerats i Proceedings of the Royal Society B.

Pumpa är nästan helt beroende av pollinerare, och äpplen får större skördar med deras hjälp. Spannmål klarar sig däremot utan insekterna. Skillnaden spelar roll när ekologisk odling jämförs med konventionell.

Konventionell odling ger oftast större skördar. För grödor utan pollinatörsberoende uppskattar forskarna fördelen till omkring en fjärdedel. Ju mer grödan behöver pollinerare, desto mindre blir försprånget.

Insekternas hjälp gör skillnad

Genom att flytta pollen hjälper bin och andra pollinerare blommor att bilda frukt och frö. Hur mycket skörden minskar utan dem visar hur beroende grödan är av deras hjälp.

För grödor med stort beroende kunde forskarna inte påvisa någon statistiskt säkerställd skördeskillnad mellan ekologisk och konventionell odling. Analysen bevisar alltså inte att skördarna är exakt lika stora.

I underlaget jämfördes ekologiska och konventionella skördar från fält, gårdar eller försöksodlingar för samma gröda och år.

En möjlighet för frukt och frö

Forskarna föreslår att fler och mer varierade vilda pollinerare i ekologisk odling kan bidra till att minska skördegapet. Kompost och annan organisk gödsling kan också ge fler blommor och mer nektar. Sammanställningen bevisar dock inte att bättre pollinering är orsaken.

"Våra resultat tyder i stället på att ekologisk odling kan vara ett sätt att producera näringsrika och ekonomiskt värdefulla grödor som är beroende av pollinerare, med låg ekologisk påverkan", skriver forskarna i studien.

Vete, ris och majs saknar däremot pollinatörsberoende. Fyndet stöder därför inte en generell ersättning av konventionell odling. Forskarna ser ekologiskt som ett komplement, särskilt för grödor som behöver pollinerarnas hjälp.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sällsynt ökenlöpare på norra Öland – första fyndet i Sverige sedan 1942

Publicerad oktober 6, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ökenlöpare springer över torr sandig mark

En ökenlöpare har dykt upp på norra Öland, den första i Sverige sedan 1942. Fågelskådare samlades på ön i helgen för att få se den.

Fyndet gjordes av Hans Sandström från norra Öland, och larmet gick i Eskilslund. Enligt Ölandsbladet, som skriver att fågeln fortfarande hänger kvar, var 700–800 personer på plats under helgen. Den skattefinansierade statskanalen SVT uppger i stället att tusentals skådare samlades.

— Den är supersällsynt, säger Markus Tallroth från BirdLife Sverige till Ölandsbladet.

Tre gånger tidigare har ökenlöparen observerats i Sverige. Senast var 1942 i Ottenby, också det på Öland. Arten lever vanligtvis på Kanarieöarna, i norra Afrika och i sydvästra Asien.

Hur fågeln hamnade så långt norrut är oklart. Markus Tallroth misstänker att den följt med varm luft.

— Kanske kan man misstänka att den hängt med den värmen upp, navigerat fel helt enkelt och följt med de varma luftmassorna mot Skandinavien, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fjällräven gör comeback i Norden

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 1, 2026 – av Redaktionen
Två fjällrävsungar i gräs.
Arkivbild. Stammen i Norden har gått från några tiotal till flera hundra individer.

Fjällrävarna blir allt fler i Norden. På knappt 30 år har den hotade arten återhämtat sig så starkt att det gemensamma räddningsprojektet nu kan avslutas.

Vid millennieskiftet fanns 40–60 fjällrävar kvar i Norden. I dag är de mellan 400 och 500, skriver skattefinansierade statskanalen SVT.

Det svensk-norska samarbetet Felles Fjellrev, som Finland anslutit sig till de senaste åren, har pågått sedan millennieskiftet och förlängts flera gånger. Nu avslutas det i höst, när utvecklingen har stabiliserats. Enligt projektets egen sida pågår arbetet till och med oktober 2026.

Fjällrävarna har stödutfodrats vid lyorna, och rödrävar som hotat dem har skjutits av. Från avelsanläggningen i norska Oppdal placeras valpar ut strategiskt, och där har man nyligen försökt vaccinera valparna innan de släpps.

Arten är fortfarande hotad. Om länderna samarbetar vidare när projektet upphör är oklart, men Sverige, Norge och Finland har alla egna insatser för fjällräven.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vilda honungsbin rödlistas i EU

Den biologiska mångfalden

Publicerad september 30, 2026 – av Markus Andersson
Honungsbi på en gul blomma.

För första gången klassas de vilda honungsbina som starkt hotade, eftersom de fria samhällena inte klarar sig själva när svärmarna från biodlarnas kupor uteblir.

Om inga svärmar kommer från biodlarnas kupor beräknas de vilda honungsbipopulationerna i EU minska med omkring 56 procent på tio år. Beräkningen bygger på en modell från forskare vid Universität Hohenheim och det schweiziska forskningsinstitutet Agroscope.

Den nya studien bygger på hur vilda samhällen har överlevt i sju europeiska länder. Forskarna räknar med två svärmar per samhälle och år. Vilda samhällen fanns i fem av länderna. I de flesta områden dör fler samhällen än det föds nya, så beståndet hålls uppe av bin som flyttar in.

— Världen över har Europa den lägsta tätheten av vilda honungsbisamhällen, säger Benjamin Rutschmann vid Agroscope i ett pressmeddelande.

Flera populationer i Centraleuropa är hårt pressade, medan England har stabila kolonier. Forskarsamarbeten har dokumenterat mer än 1 600 boplatser i 15 länder.

Listningen gäller EU. För Europa i övrigt räcker uppgifterna inte, och där har IUCN därför inte satt någon hotklass.

Samma bi som i kupan

Det är inte ett annat bi. Samma art sitter i kupan och i trädhålet. Rödlistningen gäller dock bara de samhällen som lever utan biodlare, inte de som sköts i kupor.

De vilda samhällena bor i trädhål, bergsskrevor och ihåliga väggar. De utgör omkring en sjättedel av hela Europas honungsbin.

Bina i kupan och bina i trädhålet blandas också. En drottning från en kupa kan para sig med hanbin från ett vilt samhälle. En svärm som lämnar kupan och bosätter sig i ett gammalt hackspettshål räknas sedan som vild.

— Det innebär att en tydlig biologisk åtskillnad mellan vilda och skötta honungsbin inte håller, utifrån nuvarande data, säger Patrick Kohl vid Universität Hohenheim.

Studien pekar särskilt på bristen på naturliga boplatser när gamla träd med håligheter försvinner. Pressmeddelandet nämner också förlorade livsmiljöer, sämre tillgång på pollen och nektar, varroakvalster, bekämpningsmedel och modern biodling. De skötta samhällena får kupor som bohål och stödutfodras när födan tryter.

Forskarna vill att de vilda honungsbina erkänns som skyddsvärda och övervakas.

— Sammantaget kommer dock många vilda populationer inte att klara sig av egen kraft utan är beroende av tillskott från biodlingen, säger Rutschmann.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.