Annons:

Total solförmörkelse över Island i morgon

Uppdaterad augusti 12, 2026, Publicerad augusti 11, 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med isländsk flagga och en total solförmörkelse.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 44 900,00 SEK 60% Mål: 75 000,00 SEK

När månen på onsdagen skymmer solen helt går Island in i den smala skugga som gör årets stora himlafenomen möjligt. För Reykjavíksbor och besökare handlar det om mer än en partiell förmörkelse: huvudstaden ligger i zonen där dagen under en kort stund blir natt.

Den totala solförmörkelsen inträffar den 12 augusti och passerar över västra Island på sin väg från Grönland mot Atlanten, Portugal och Spanien. Nasa beräknar att förmörkelsen når sitt globala maximum klockan 17.45 universell tid, över Nordatlanten väster om Island. Där är totaliteten som längst två minuter och 18 sekunder.

På Island drar totalitetszonen över Västfjordarna, Snæfellsnes och Reykjaneshalvön. Även Reykjavíkområdet ligger i den. I Reykjavik väntas den största förmörkelsen omkring klockan 17.48 isländsk tid, enligt den lokala eclipsesajten Eclipse 2026.

För den som står i totalitetszonen täcker månen hela solskivan under en kort stund. Då mörknar himlen och solens yttre atmosfär, koronan, kan synas. Utanför zonen täcker månen bara en del av solen, vilket innebär att dagsljuset finns kvar.

Annons:

Västra Island får ett sällsynt tillfälle

Nasa beräknar att skuggans väg som bredast är närmare 294 kilometer. För västra Island blir onsdagen därför en sällsynt chans att se en total solförmörkelse.

Västfjordarna, Snæfellsnes, Reykjanes och Reykjavik med omnejd ligger i den totala skuggan. Men upplevelsen avgörs av molnen.

När månen täcker solen

En solförmörkelse inträffar när månen hamnar mellan jorden och solen. I den smala zon som träffas av månens kärnskugga täcks solskivan helt. Då mörknar himlen hastigt och solens ljusa corona kan synas runt månens mörka silhuett. Utanför zonen täcks bara en del av solen.

Syns i Sverige

I Sverige, Norge, Danmark och Finland blir solförmörkelsen endast partiell. Som mest täcks omkring 83 procent av solskivan i Oslo och Köpenhamn, cirka 81 procent i Stockholm och omkring 80 procent i Helsingfors. I Stockholm inträffar förmörkelsen som mest omkring klockan 19.56. Eftersom solen då står lågt på himlen blir fri sikt mot väster viktig. Titta aldrig direkt mot solen utan godkända solförmörkelseglasögon – vanliga solglasögon ger inte tillräckligt skydd.

Skyddsglasögon krävs före och efter totaliteten

Nasa betonar att det bara är säkert att se direkt mot solen utan särskilt ögonskydd när månen helt täcker solens ljusa yta. Så fort någon del av solskivan syns behövs godkända solförmörkelseglasögon eller ett säkert solfilter.

Vanliga solglasögon räcker inte. Den som använder kamera, kikare eller teleskop behöver dessutom ett särskilt solfilter monterat framför optiken; att använda förmörkelseglasögon tillsammans med sådan utrustning är inte ett skydd. För den som saknar rätt glasögon rekommenderar Nasa indirekt observation, exempelvis med en enkel hålkamera.

Läsaromröstning

Vad är den viktigaste faktorn för att upplevelsen av solförmörkelsen ska bli lyckad?

Röstning stängd

Vädret, eftersom moln kan förstöra hela upplevelsen 83%
10 röster
Att befinna sig i totalitetszonen, oavsett väder 0%
0 röster
Att ha rätt skyddsutrustning för ögonen 17%
2 röster
Att följa Nasas rekommendationer för säker observation 0%
0 röster

12 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Norska militären hyrde vanliga bilar – kamerorna sparade övningen

Uppdaterad Idag kl 13:24, Publicerad Idag 09:59 – av Emil Fjellstedt
En uniformerad soldat står bredvid ett militärt fordon framför en upplyst stenbyggnad i kvällsljus under övning Hovedstad.
Nära 5 000 hemvärnssoldater deltog i övning Hovedstad i Oslo och Akershus i september. Bilden är från övningen, men visar inte de aktuella hyrbilarna.

Norska hemvärnet hyrde kamerautrustade bilar till årets största övning och fortsatte att köra dem sedan soldaterna upptäckt att bilarna sparat video av dem och av koderna till militära grindar. Ändå har debatten kommit att handla om misstänkt kinesiskt spionage snarare än om försvarets egna hantering av kamerautrustade hyrbilar.

Övningen Hovedstad pågick 14–18 september med nära 5 000 hemvärnssoldater i Oslo och Akershus, enligt Forsvarets pressmeddelande. Hemvärnet är Norges territorialförsvar och består mest av reservister.

Löjtnant Fredrik Blanck, som deltog, uppgav för den norska affärstidningen Dagens Næringsliv att bilarnas lagrade video visade vem som klev in och ut, vart bilarna körde, vem som hämtades upp och hur länge soldaterna stannade på olika platser. Enligt honom fanns även koderna som soldaterna slog in vid grindar och dörrar med. Två anonyma källor bekräftade uppgifterna.

Bilarna rullade vidare

Kamerorna fångade alltså just det som ska skyddas vid en militär grind: koden in. Förbandet körde ändå vidare med samma bilar resten av övningen, eftersom det fanns få alternativ.

Inspelningarna raderades först efter övningen. Om uppgifterna bara låg kvar i bilarna eller också fördes över någon annanstans är inte klarlagt.

Changans norska instruktionsbok för modellen Deepal S07 anger att kontinuerlig videoinspelning är avstängd vid start och måste slås på manuellt. Vilken modell och programvara Forsvaret använde är inte bekräftat, och därmed inte heller hur inspelningen startade.

Försvarsminister Tore Onshuus Sandvik sade i Stortinget den 28 september att hyresavtalet byggde på en riskbedömning och att ägarstrukturen var känd. Norska säkerhetsmyndigheten NSM hade redan i sin rapport Risk 2025 pekat ut moderna bilars kameror, mikrofoner och nätuppkopplingar som möjliga läckor. Riskerna var med andra ord beskrivna i förväg, och ändå slogs portkoderna in framför bilarnas kameror.

Från säkerhetsmiss till spionmisstanke

Dagens Næringsliv publicerade nyheten under rubriken "Kinesiskägda hyrbilar filmade hemlig övning: Sparade video av soldater och koder", i svensk översättning. Ägandet, inte förbandets rutiner, fick toppen av rubriken.

Bilarna hyrdes från Hertz Norge, vars ägarkedja går via Volvo Cars till kinesiska Geely. Minst två av dem var elbilar av märket Deepal, som tillhör den statskontrollerade kinesiska biltillverkaren Changan, en separat koncern. Geelys ägarkoppling via Hertz säger inget om vilket bilmärke som hyrdes. När nyheten spreds internationellt på X beskrevs bilarna ändå som kinesiskägda Volvobilar.

Inget i det offentliga underlaget visar att filmerna hamnat i Kina. Volvo Cars har till Dagens Næringsliv avvisat att det kinesiska ägandet innebär en säkerhetsrisk och uppgett att data inte kan delas med Geely utan rättslig grund.

Två stortingsledamöter, Himanshu Gulati från Fremskrittspartiet och Mahmoud Farahmand från Høyre, har begärt svar om vilka säkerhetsåtgärder som vidtogs innan bilarna hyrdes. Den 13 oktober hade ännu inga svar publicerats på Stortingets webbplats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finländsk skola tar hjälp av Youtube för att få elever att läsa

Publicerad Idag 08:06 – av Jan Sundstedt
Genrebild av en pojke i blå skjorta med VR-headset och upplyfta händer i en inomhusmiljö.
I Grankulla används videor i VR-glasögon för att träna ögonens samarbete i stället för traditionella läsövningar. Genrebild, inte från skolförsöket.

I stället för att öva läsning tittar elever i en skola i Finland på videor i VR-glasögon, bland annat från Youtube. Tanken är att träna ögonen så att läsningen ska gå lättare.

Hagelstamska skolan i Grankulla utanför Helsingfors har bytt ut klassiska läsövningar mot glasögonen, rapporterar finska Yle. Under tolv veckor har eleverna tittat på videor femton minuter om dagen via en särskild app i en mobiltelefon som sitter i glasögonen.

Filmerna, bland annat från Youtube och Yles programutbud, dubbleras så att vartdera ögat ser sin egen version. Syftet är att träna samsyn, alltså hur ögonen och hjärnan arbetar tillsammans. Videorna ersätter läsövningen, inte böckerna.

Flera elever säger att de blir mindre trötta när de läser.

Läshastigheten mäts av Imvi, företaget som har utvecklat glasögonen, och försöket saknar jämförelsegrupp. Jeanette Koskinen, universitetslärare i pedagogik vid Helsingfors universitet som följer projektet, skriver i ett mejl till Yle att en del elever läser lika lite och lika ogärna som förut, även om läsningen känns mindre ansträngande för ögonen.

"Vi kan alltså vetenskapligt ännu inte veta om träning med VR-glasögon tränar samsyn i den mån att det påverkar elevers läsning positivt", skriver hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Före detta ordförande för Arbeiderpartiet avvisar trångboddhet som ursäkt för ungdomskriminalitet

Organiserade brottsligheten

Publicerad Igår 15:27 – av Jan Sundstedt
Jan Bøhler i svart keps och vitt linne framför en grå husfasad, med suddade sidoytor.
Den tidigare stortingsledamoten Jan Bøhler vänder sig mot att trångboddhet och låg inkomst används som ursäkter för kriminalitet.

Jan Bøhler, tidigare stortingsledamot och ordförande för Arbeiderpartiet i Oslo, avvisar att trångboddhet och låg inkomst används som ursäkt när barn blir kriminella. Själv växte han upp som en av tre pojkar i ett rum.

I ett videoklipp som publicerades den 11 oktober vänder sig Bøhler mot tanken att det blir naturligt att barn hamnar i kriminalitet för att familjen bor trångt eller inte hör till dem som tjänar mest.

Han tar i videon upp våld, rån och narkotika, och hans slutsats är glasklar.

— Det finns inga ursäkter för att bli kriminell, markerar Bøhler.

Enligt Bøhler har en pappa med afrikansk bakgrund sagt till honom att sådana budskap är en förolämpning mot de föräldrar som uppfostrar sina barn i området.

— Jag är så innerligt trött på det där pratet, säger Bøhler.

Lyfter fram sin egen uppväxt

Som motbild lyfter han fram sin egen uppväxt i en arbetarfamilj: — Vi var tre pojkar i ett rum.

Hemifrån fick han enligt egen beskrivning med sig värderingar som att hålla ordning på livet och gå med ryggen rak.

Jan Bøhler satt i Stortinget för Oslo i fyra mandatperioder mellan 2005 och 2021, enligt Stortingets biografi.

Han ledde Arbeiderpartiet i Oslo 2004–2016 och var under sin sista period ledamot av justitieutskottet.

Klippet avslutas med en hänvisning till hans bok "Ingen unnskyldninger – Et liv med trening, politikk og motstand". Boken ges ut av förlaget Mosaikk och lanseras den 23 oktober.

Förlaget beskriver den 74-årige Bøhler som starkt knuten till Groruddalen och Oslo öst och engagerad i trygghet, integration, hedersvåld samt gäng- och ungdomskriminalitet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rekordflyttning av talgoxar i Finland

Publicerad Igår 07:19 – av Markus Andersson
Talgoxe på en grangren.
Talgoxarnas höstflyttning har slagit finländskt dagsrekord vid Hangö fågelstation. Arkivbild.

Talgoxarna har inlett en rekordartad höstflyttning i Finland. Vid Hangö fågelstation slogs det finska dagsrekordet två dagar i rad.

Förra veckan räknade observatörerna över 11 000 flyttande talgoxar, vilket var nytt finskt rekord. Redan på onsdagen var flyttningen ännu intensivare med över 20 700 talgoxar, skriver fågelskyddsorganisationen BirdLife Finland.

Höstflyttningen började veckan före den 5 oktober. Redan under helgen den 3–4 oktober räknades tusentals mesar per dag vid fågelstationen längst ut på Hangö udd.

Mesarnas flyttning kulminerar normalt just vid udden. Fåglarna undviker att flyga över stora vattenytor och leds till slut ut mot spetsen av halvön.

Samma onsdag passerade även 5 500 blåmesar och 45 nötväckor. Nötväckornas vandring visar ännu inga tecken på att avta. På drygt två veckor har över 140 nötväckor flyttat förbi Hangö fågelstation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.