WASHINGTON (Xinhua) -- Amerikanska experter varnar för fortsatt osäkerhet kring försöken att få slut på Irankonflikten sedan USA:s president Donald Trump på fredagen skjutit upp sitt slutliga besked om ett utkast till avtal med Teheran.
Trumps besked kommer efter att USA och Iran nått en preliminär överenskommelse om ett samförståndsavtal för att förlänga vapenvilan med 60 dagar och inleda kärnsamtal, i väntan på Trumps slutliga godkännande.
Vad som händer härnäst är oklart, men om ingen vapenvila blir verklighet kan det enligt bedömare bero på andra parter än Teheran och Washington.
— Om en 60 dagar lång vapenvila inte blir verklighet kommer det främst att bero på Netanyahu-regeringens beslut att hålla Israel–Libanon-fronten i kriget igång, plus USA:s oförmåga att tygla Netanyahu, sade Clay Ramsay, forskare vid Center for International and Security Studies vid University of Maryland, till Xinhua.
Annons:
Han syftade på Israels premiärminister Benjamin Netanyahu.
Efter USA:s och Israels attacker mot Iran gick Hizbollah i mars in i striderna genom att avfyra raketer, robotar och drönare mot norra Israel. Som svar inledde Israel en storskalig luft- och markoffensiv på libanesiskt territorium.
Även om en vapenvila kommer till stånd finns det inga garantier för att den håller.
— För att få en vapenvila att hålla måste USA och Israel acceptera att Iran inte kommer att göra eftergifter först utan att se USA och Israel göra eftergifter samtidigt, sade Ramsay.
En del experter menar att Vita huset inte har fäst tillräcklig vikt vid det diplomatiska hantverk som krävs för att ett sådant avtal ska fungera.
— Mycket av detta handlar om att Trump inte värdesätter det tysta arbete bakom kulisserna som internationella relationer kräver, sade Christopher Galdieri, professor i statsvetenskap vid Saint Anselm College, till Xinhua.
Han sade att det finns en risk för att Trumpadministrationen "ständigt tillkännager ett förestående avtal eller en vapenvila eller en seger och sedan händer det bara aldrig".
Samtidigt ökar risken för att den utdragna konflikten skadar Republikanernas utsikter i mellanårsvalet i november.
— Varje dag har Trump ett nytt uttalande om att avsluta Irankriget, men konflikten är fortfarande inte över, sade Darrell West, senior fellow vid Brookings Institution, till Xinhua.
— Folk ser höga bensinpriser och ingen tydlig strategi för att avsluta kriget. Detta håller på att bli ett stort politiskt problem för Trump, sade West.
Störningar i sjöfarten i Hormuzsundet har lett till en global uppgång i energipriserna, eftersom omkring en femtedel av världens olja passerar genom den strategiskt viktiga farleden.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA planerar två nya militärbaser på Grönland, enligt källor till Reuters. De pekar ut Narsarsuaq i söder och Mestersvig på östkusten, inför att säkerhetsavtalet med Danmark och Grönland väntas undertecknas senare under tisdagen. Texten är inte offentlig.
Två av tre personer med insyn namnger platserna för Reuters: Narsarsuaq, där befolkningen krympt till några dussin sedan USA stängde Bluie West One på 1950-talet, och Mestersvig, en militär utpost på östkusten som används av Siriuspatrullen, ett danskt specialförband med hundsläde. Danmarks Radio skriver samma kväll att det ännu är oklart exakt var baserna ska ligga, men att USA vid flera tillfällen visat intresse för flygplatsen i Narsarsuaq. Varken danska eller grönländska myndigheter har bekräftat Mestersvig.
Undertecknandet väntas vid FN:s generalförsamling i New York klockan 16.30 svensk tid. Källorna säger att detaljerna inte är låsta förrän underskriften. Vita huset avböjde att kommentera innehållet. Danmarks och Grönlands regeringar svarade inte på Reuters förfrågan.
Nya Dagbladet har tidigare redovisat hur Donald Trump och den danska regeringen beskriver samma opublicerade text. Trump skrev i fredags att uppgörelsen "ger USA permanent kontroll över säkerheten, och alla andra behov, på Grönland", och att en stor militär närvaro ska börja byggas i den relevanta delen av ön. En anonym tjänsteman vid USA:s utrikesdepartement sade till NBC att avtalet också ska ge rätt att öka antalet baser efter behov. Inget av det går att läsa mot en publicerad text.
Annons:
Bygden vid landningsbanan
I Narsarsuaq har Ole Guldager, som driver ortens museum, hus nära banan.
— Att föreställa sig att vi kan bo här tillsammans med amerikanerna tror jag inte blir fallet, säger han till DR.
— Det skulle bli mycket kontrollerat vad som pågår, och jag gissar att amerikanerna långt skulle föredra att vi flyttar härifrån, fortsätter han.
— Jag tror att folk kommer att vara mycket skeptiska till det här. Det har att göra med den oförutsägbarhet som den amerikanska administrationen har visat under en rad år, men särskilt de senaste två åren, säger han.
Aqqaluk Lynge, grundare av Inuit Ataqatigiit och tidigare ordförande för Inuit Circumpolar Council, säger att inget konkret är känt förrän man ser hur en bas skulle se ut. En civil del måste finnas kvar i Narsarsuaq.
— Det är bara på det sättet man kan etablera ett någorlunda förhållande till amerikansk närvaro i det grönländska samhället, säger han till DR.
Borgmästaren i Kommune Kujalleq, Malene Vahl Rasmussen, säger att kommunen "går inte på kompromiss med civila rättigheter och bystatus om en bas ska öppnas i Narsarsuaq".
Inget besked före underskriften
Mette Frederiksen och försvarsminister Jeppe Bruus vill inte gå in i innehållet.
— Vi kan inte gå in i substansen förrän vi har ett undertecknat avtal, sade Frederiksen till DR på måndagskvällen.
Christian Kjeldsen, ordförande för näringslivsorganisationen Grönlands Erhverv, har inte heller sett texten. Han noterar att parterna hittills kallat uppgörelsen tillfredsställande och talar om en "win-win-win".
Den bas som finns kvar
Narsarsuaq var den amerikanska basen Bluie West 1 mellan 1941 och 1958. Banan blev sedan civil flygplats. Under kalla kriget hade USA 17 anläggningar och över 10 000 man på ön, enligt Reuters. I dag finns bara Pituffik Space Base i nordväst, med omkring 150 militärer.
I april rapporterade DR att en officer från USA:s marinkår besökt Narsarsuaq och frågat om banan, hamnen och byggnaderna. Nordkommando sade då att platsen övervägdes, utan beslut. Den civila flygplatsen och hotellet skulle stängas när en ny flygplats öppnar i Qaqortoq, omkring sex mil bort.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA:s president Donald Trump meddelade under natten mot lördagen att ett avtal med Danmark och Grönland ger USA "permanent kontroll" över säkerheten och "alla andra behov" på Grönland — utan kostnad och utan slutdatum. I Köpenhamn och Nuuk beskrivs exakt samma dokument som en uppdatering av det försvarsavtal som redan gäller sedan 1951, och de ansvariga politikerna slår fast att Grönlands status inte ändras.
Trump tillkännagav avtalet klockan 00.12 GMT natten mot lördagen. Enligt hans egen beskrivning garanterar uppgörelsen att USA "FÖR ALLTID" ska ha full förmåga att göra vad som är nödvändigt på Grönland, och att ingen amerikansk motståndare någonsin kan få en bas, militär närvaro eller känsliga investeringar på ön utan Washingtons uttryckliga skriftliga godkännande. Han kallar det ett "Infinite Life"-avtal — ett avtal utan slut — och skriver att arbetet med att bygga upp en stor militär närvaro inleds omedelbart.
Den danska regeringen hade beskrivit samma uppgörelse i betydligt torrare ordalag. I en pressrelease från Statsministeriet den 17 september heter det att USA, kungariket Danmark och Grönland väntades underteckna avtalet under fredagen, att det stärker det befintliga Defense of Greenland Agreement från 1951, och att USA får utökad tillgång till Pituffik Space Base samt till ytterligare platser på Grönland för militära och civila ändamål. I samma text slås fast att Grönland förblir en del av kungariket, att självstyret och den territoriella integriteten bevaras och att det inte blir något amerikanskt ägande av Grönland.
"Grönland är inte till salu och kan inte tas"
Gapet mellan de två beskrivningarna blev inte mindre när de nordiska politikerna själva kommenterade uppgörelsen under fredagen.
Annons:
Danmarks statsminister Mette Frederiksen avvisade varje tolkning som handlar om överlåtelse.
— Det ändrar inte Grönlands status. Grönland är inte till salu, och Grönland kan inte tas, sade hon.
Grönlands landsstyreformand Jens-Frederik Nielsen var lika kortfattad.
— Grönland förblir Grönland. Vi förblir ett folk med rätt att bestämma vår egen framtid, sade han.
Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen placerade avtalet i den rättsliga ram som redan finns och menade att förhandlingsresultatet innebär att 1951 års försvarsavtal med USA uppdateras. Enligt honom har man lyckats möta USA:s säkerhetsbehov utan att kompromissa med rikets territoriella integritet.
Någon punkt där Washington och Köpenhamn förenas i beskrivningen finns alltså inte. Trump säljer in uppgörelsen som historisk och evig kontroll över ett landområde; de danska och grönländska företrädarna beskriver ett utvidgat basavtal inom en oförändrad statsrättslig ordning. Vad avtalstexten faktiskt reglerar — och hur "ytterligare platser" ska tolkas i praktiken — har ingen av parterna redovisat offentligt i detalj.
Ritter: "We had all this already"
Att USA redan hade rätt att verka militärt på Grönland är den invändning som den amerikanske underrättelseveteranen Scott Ritter omedelbart riktade mot presidentens tillkännagivande. Knappt tre timmar efter Trumps inlägg svarade Ritter: "We had all this already. 1951 Treaty. You're an idiot."
Det är en sakinvändning lika mycket som en förolämpning. 1951 års avtal gav USA rätt att upprätta och driva baser på Grönland, och Pituffik är den existerande amerikanska rymdbasen på ön. Det nya avtalet utvidgar tillgången — men bygger enligt den danska regeringens egen beskrivning vidare på samma traktat som Ritter hänvisar till.
Trumps anspråk på Grönland är inte nytt. I en intervju med New York Times i januari i år sade han att ägarskapet är avgörande, eftersom ägarskap ger något som inte kan uppnås genom ett hyresavtal eller ett fördrag, och att det kunde bli ett val mellan Nato och Grönland. Redan i januari 2025 svarade dåvarande landsstyreformand Múte B. Egede att Grönland tillhör grönländarna och aldrig kommer att vara till salu. Trump hade då inte uteslutit ekonomisk eller militär press.
Kritikerna ser ett mönster av överansträngd stormakt
Samma natt som Grönlandsutspelet skrev Ritter även om USA:s linje i kriget i Ukraina, i ett inlägg om ett amerikanskt sanktionspaket. Han beskrev politiken som "imperial overreach" och menade att kriget skulle upphöra i samma stund som USA slutade uppfylla vad han kallar Lindsey Grahams mordiska arv. Resultatet av lagstiftningen blir enligt Ritter ingenting annat än fler döda ukrainare och ett betydligt minskat amerikanskt inflytande, eftersom Brics-länderna redan avvisat tanken på att följa amerikanska sanktioner. Uttalandet gällde Ukraina, inte Grönland.
Varningarna kommer också från regeringshåll i Europa. Slovakiens premiärminister Robert Fico varnade i torsdags för att väst letar efter en förevändning för en stor konflikt mellan Nato och Ryssland, och avvisade att Slovakien ska dras in i strid med hänvisning till artikel 5. Läget har enligt honom aldrig varit så allvarligt när det gäller risken för ett paneuropeiskt krig.
De ekonomiska följderna av den amerikanska maktutövningen är dessutom mätbara på ett annat håll. Sedan USA gick i krig mot Iran har oljeinfrastrukturen och flödet genom Hormuzsundet störts kraftigt, och bensinpriserna i USA har stigit med upp till 50 procent, vilket i sin tur förvärrat matinflationen. När Trump i juli återinförde sjöblockaden mot Iran i Hormuz rusade oljepriset — WTI med 9,42 procent till 78,14 dollar.
Vad som faktiskt står i Grönlandsavtalet, och vilken av de två beskrivningarna av det som håller när den amerikanska militära uppbyggnaden inleds, återstår att se. Trump har lovat att den börjar omedelbart.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Donald Trump talar vid republikanernas konvent i Dallas, där han lovade 5 000 dollar till varje vuxen amerikansk medborgare vid en republikansk valseger.
USA:s president Donald Trump lovar en utbetalning på 5 000 dollar till varje vuxen amerikansk medborgare – men bara om republikanerna behåller både representanthuset och senaten efter valet i november. Pengarna ska spenderas inom landet, och hur notan ska betalas är fortfarande oklart.
Löftet gavs under ett republikanskt konvent i Dallas på onsdagen, rapporterar skattefinansierade statskanalen SVT.
– Om Republikanerna vinner både representanthuset och senaten kommer jag, tack vare vår enorma styrka och ekonomiska framgång, att ge varje vuxen amerikansk medborgare 5 000 dollar, sade Trump.
Presidenten knöt utfästelsen till vad han beskriver som landets ekonomiska styrka och framgång, och liknade utbetalningen vid ett företags utdelning till aktieägarna. Namnet han själv gav den, enligt nyhetsbyrån AP, är "the Trump Dividend".
Annons:
Ett villkor angavs redan på plats:
– Det enda förbehållet är att utdelningen vi gör måste spenderas i USA, sade Trump.
Oklar finansiering
Något beslut om utbetalningen finns inte. USA-korrespondenten Carl Fridh Kleberg uppskattar kostnaden till omkring 1 200 miljarder dollar och konstaterar att det inte framgått var pengarna ska tas ifrån. AP påpekar att kongressen måste godkänna en sådan utbetalning, och citerar Marc Goldwein vid tankesmedjan Committee for a Responsible Federal Budget, som säger att presidenten saknar befogenhet att skicka pengar till amerikaner på egen hand: "Vi har inga överskott att dela ut".
Inom en timme började löftets räckvidd krympa. Vicepresident JD Vance antydde enligt AP dels att de rika inte skulle omfattas, dels att utbetalningen skulle kunna finansieras med tullintäkter – intäkter som enligt samma källa är långt mindre än den utlovade summan.
Utdelningen är alltså villkorad av ett valresultat, inte av ett budgetutrymme. Den republikanske senatorn Bernie Moreno från Ohio skrev på X sent på onsdagen att han ska ha ett lagförslag redo så att "the Trump Dividend" kan antas omedelbart efter valet den 3 november. Blir det av avgörs då om löftet om 5 000 dollar per vuxen amerikan är ett vallöfte eller en utgiftspost.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
USA:s president Donald Trump har beordrat att Ontariosjön ska kallas ”Lake America” i amerikanska federala register. Kanada avvisar namnbytet, som kommer mitt under ett upptrappat handelskrig mellan grannländerna.
Presidentordern undertecknades i Ovala rummet på torsdagen. Trump sade att ändringen gällde omedelbart, men i den skrivna ordern får inrikesdepartementet 30 dagar på sig att uppdatera USA:s officiella register över geografiska namn.
Federala myndigheter ska därefter använda ”Lake America” på kartor, i avtal och i annan kommunikation. Beslutet gäller USA:s egen namngivning och tvingar varken Kanada eller internationella organisationer att överge namnet Ontariosjön.
Vita huset motiverar namnbytet med sjöns ekonomiska och historiska betydelse för USA. Ordern framhåller bland annat amerikanska investeringar i de stora sjöarna, kustbevakningens isbrytare och Ontariosjöns roll för handel, industri och energiförsörjning.
Annons:
Kanada vägrar följa namnbytet
Kanadas premiärminister Mark Carney svarade att sjön även fortsättningsvis ska heta Ontariosjön. Han påpekade att namnet är mer än 400 år gammalt och äldre än både Kanadas statsbildning och USA:s självständighetsförklaring.
”Kanadensare vet också att verkligheten måste benämnas vid sitt rätta namn, och den här sjön heter Ontariosjön – då, nu och alltid”, skrev Carney.
Även Ontarios premiärminister Doug Ford och New Yorks guvernör Kathy Hochul avvisade ändringen. Hochul meddelade att delstaten, som gränsar till sjön, inte kommer att använda Trumps nya namn.
Namnet Ontario härstammar från ett ord på ursprungsfolket wendats språk. Det brukar översättas med ”den vackra sjön”, ”den stora sjön” eller ”sjön med glänsande vatten”. Den kanadensiska provinsen tog senare sitt namn från sjön.
Del av handelskriget
Namnbytet sker efter att handelsförhandlingarna mellan USA och Kanada brutit samman. Trumpadministrationen har infört tullar på 50 procent på kanadensiska varor värda 20 miljarder dollar, medan Kanada har svarat med tullar på amerikanska produkter till motsvarande värde.
Trump förnekade vid undertecknandet att namnbytet var ett direkt budskap till Kanada, men anklagade samtidigt landet för att länge ha utnyttjat USA i handels- och försvarsfrågor.
— Vi har en bukt och vi har en sjö. Nu behöver vi bara ett hav, sade Trump och öppnade för att även Atlanten eller Stilla havet skulle kunna få nya namn.
Åtgärden följer på Trumps beslut från 2025 att amerikanska myndigheter ska kalla Mexikanska golfen för ”Gulf of America”. Mexiko och stora delar av omvärlden använder fortfarande det tidigare namnet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
