Mer än varannan invånare i ett utsatt område har haft tankar på att lämna Sverige. Det visar en ny rapport från Järvaveckan Research och Indikator Opinion som kartlägger synen på integration, politisk delaktighet och framtidstro.
I rapporten "Sverigerapporten: Vägar till integration, politisk delaktighet och framtidstro" har Järvaveckan Research och Indikator Opinion frågat ett brett urval av svenska medborgare – med ett särskilt fokus på boende i utsatta områden.
Resultaten är tydliga: 51 procent av de boende i utsatta områden uppger att de haft tankar på att lämna Sverige. Bland personer med utländsk bakgrund i samma områden är siffran ännu högre – 55 procent. I övriga Sverige är motsvarande siffra 39 procent.
Missnöje och otrygghet vanligaste skälen
Det vanligaste skälet till tankar om att lämna är missnöje med samhällsutvecklingen och ökad otrygghet – detta gäller i båda grupperna. Höga skatter anges av 36 procent av de boende i utsatta områden, medan släkt och vänner utomlands nämns av 17 procent. Bostadsmarknadens problem anges av 16 procent.
Det finns tydliga skiljelinjer utifrån bakgrund. Bland svenskfödda i utsatta områden anger 52 procent missnöje med samhällsutvecklingen. Bland utomeuropeiskt födda i samma områden är den siffran 29 procent – för denna grupp är i stället höga skatter det vanligaste svaret.
Bland unga (18–29 år) med svensk bakgrund i utsatta områden anger 57 procent missnöje med samhällsutvecklingen. Motsvarande siffra för unga med utländsk bakgrund är 39 procent.
Bred samsyn om jobb och språk
Rapporten visar också en tydlig samsyn kring integrationsfrågorna. Hälften – 51 procent – av de boende i utsatta områden ser arbete som nyckeln till integration, och 53 procent menar att bristande svenska är det främsta hindret.
Stödet för språkkrav i vård, skola och omsorg är brett: 82 procent i utsatta områden och 92 procent i övriga Sverige ställer sig positiva. Totalförbud mot religiösa friskolor har stöd hos 51 procent i utsatta områden och 66 procent i övriga.
Politisk delaktighet är ett annat område som lyfts fram i rapporten. Hela 60 procent av de boende i utsatta områden anser att politiker inte bryr sig om dem, men 48 procent – fler än i övriga Sverige (38 procent) – känner ändå att de kan påverka.
Ahmed Abdirahman, vd för Stiftelsen Järvaveckan, kommenterar resultaten:
— Rapporten visar både samsyn och sprickor. Det finns en bred enighet om språkets betydelse i välfärden, men också tydliga skillnader i synen på andra förslag som ofta hamnar i integrationsdebatten, säger han.
Han lyfter även arbetsmarknaden:
— Det finns en bred enighet om att jobb är nyckeln till integration. Men rapporten visar också att vi har olika syn på vad som hindrar människor från att lyckas, konstaterar Abdirahman.
