Rapport: Hälften i utsatta områden har övervägt att lämna Sverige

Örebro universitet presenterar en genusvetenskaplig avhandling som ett sätt att förstå varför unga män lockas av forskarens egen definition av "högerextremism". Studien mäter inte det. Den tolkar bilder i utvalda kanaler, där vardagliga motiv som djur, familj och friluftsliv läses tillsammans med symboler som forskaren själv betecknar som fascistiska.

Pressmeddelandet som universitetet publicerade den 21 september har en rubrik som lovar ökad förståelse för varför unga män lockas av "högerextremism". Bakom texten står Maria Darwish, doktorand i genusvetenskap vid Örebro universitet och knuten till Centrum för feministiska samhällsstudier. Enligt universitetet har hon gått igenom 11 107 bilder från 41 kanaler som hon beskriver som "ekofascistiska", insamlade 2020–2025.

"Ekofascism" är inget etablerat eller entydigt begrepp. Universitetet skriver självt att forskningen saknar en gemensam definition och att det i avhandlingen används som ett spektrum av idéer, inte som en tydlig ideologi. När pressmeddelandet ändå talar om att upptäcka "extremism" även när den inte syns som uttalat hat, är det Darwishs och universitetets språk, inte en fastslagen beskrivning av vanligt friluftsliv.

Universitetet citerar Darwish: "Vi behöver kunna upptäcka extremism även när den inte syns som uttalat hat". Om hatet inte syns blir frågan vad skolor och myndigheter då ska leta efter. En skogspromenad, en familj eller ett djur.

Begreppen är hennes

Avhandlingen heter Gender, nature and positive affect och består av tre bildstudier och en litteraturöversikt. Metoden är det hon kallar multimodal kritisk diskursanalys. Projektet Positiv affekt i ekofascistisk ideologi och propaganda pågår 2020–2026 vid Centrum för feministiska samhällsstudier. Där är feministisk och intersektionell teori utgångspunkten, och kön anges som det primära analytiska perspektivet.

Det är en typisk inramning i den här sortens genusforskning, ibland kallad woke: sunda och vardagliga motiv behandlas som politiska signaler. Darwish säger inte att en skogspromenad i sig är "extremism". Hon hävdar att samma motiv, när de publiceras i kanaler hon redan har valt ut, kan få vardagliga känslor att bära en ideologi. Skillnaden är avgörande, och den försvinner lätt i universitetets rubrik.

Bilderna kommer från redan utvalda kanaler

Urvalet redovisas på sidorna 103–105 i avhandlingen. Kanalerna valdes bland sådana som enligt Darwish uttryckligen använder "ekofascism" eller symboler hon kopplar dit. Därefter breddades materialet med kanalernas egna vidarepubliceringar.

Vanliga naturbilder har alltså inte plockats ur det allmänna flödet och stämplats. De kommer från kanaler som redan valts för sin ideologi. Avhandlingen medger att bildernas betydelse beror på det sammanhanget, och att den offentliga kommunikationen kan vara tillrättalagd.

Siffran 11 107 är en summa, inte en närläsning av varje bild. Ur 41 kanaler tog hon fram 283 motiv som hon kallar representativa. Till dem kommer fem kompletta kanalarkiv med 10 824 bilder. En tidigare delstudie, som universitetet presenterade den 22 april 2025 tillsammans med Lucas Gottzén, byggde på omkring 300 bilder taggade med samma begrepp. Några bar odalruna. Där fanns alltså en uttalad politisk kontext, inte bara en människa i skogen.

Rubriken lovar mer än studien visar

Pressmeddelandet talar om varför unga män lockas. Avhandlingen innehåller ingen mätning av om unga män faktiskt påverkas av ett naturmotiv. Den tolkar bilder. Något test av rekrytering ingår inte.

Darwish har enligt universitetets personalsida en master från Oslo om vad hon kallar högerextremism, miljörörelse och maskulinitet. Hon har tidigare skrivit om "gullighet" och "den kontemplativa mannen". Som finansiär listar projektsidan Örebro universitet självt. Någon summa redovisas inte.

Nya Dagbladet söker Maria Darwish för en kommentar. Frågorna gäller vilken budget projektet haft och hur mycket universitetet självt skjutit till, vem som fattade finansieringsbeslutet, hur de 41 kanalerna och de 283 motiven valdes, samt om forskarna har gett skolor eller myndigheter några konkreta råd om hur en vanlig skogspromenad ska skiljas från det de kallar en extremistisk signal. Svaren kommer att föras in i artikeln när de finns.