Annons:
Annons:

Rysk underrättelsetjänst varnar: Storbritannien och Frankrike planerar ge Ukraina kärnvapen

Kriget i Ukraina

Uppdaterad 25 februari 2026, Publicerad 24 februari 2026 – av Markus Andersson
En fransk M51 ballistisk missil avfyras från en ubåt
En fransk M51 ballistisk missil avfyras under test. Missilen kan utrustas med TN 75-stridshuvuden — den typ som enligt SVR kan överföras till Ukraina.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 81 200,00 SEK 108% Mål: 75 000,00 SEK

Rysslands utrikesunderrättelsetjänst SVR hävdar att Storbritannien och Frankrike i hemlighet planerar att förse Ukraina med kärnvapen. Uppgifterna, som beskrivs i tre möjliga scenarier, innebär — om de stämmer — en dramatisk och farlig eskalering av konflikten.

Varningen kommer samtidigt som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vid upprepade tillfällen öppet krävt kärnvapen, och i ljuset av att västs militära engagemang i Ukraina pågått långt före invasionen 2022.

Rysslands utrikesunderrättelsetjänst (SVR) varnade nyligen för att Storbritannien och Frankrike har planer på att i hemlighet beväpna Ukraina med kärnvapen — ett steg som i grunden skulle förändra den europeiska säkerhetsarkitekturen.

Tre scenarier för kärnvapenöverföring

Enligt SVR har de brittiska och franska planerna tre möjliga genomföranden.

Annons:

Det första alternativet innebär en hemlig överföring av europeiskt tillverkade kärnvapenkomponenter till Ukraina. Det andra, och mest specifika, handlar om att förse landet med ett franskt TN 75-stridshuvud — ett stridshuvud konstruerat för ubåtslanserade ballistiska missiler. Det tredje alternativet är att uppmuntra och bistå Ukraina i att bygga en så kallad "dirty bomb", en konventionell sprängladdning som sprider radioaktivt material.

Enligt SVR:s uttalande skulle Kiev kunna "eftersträva mer fördelaktiga villkor för att avsluta fientligheterna om landet besitter ett kärnvapen eller åtminstone en så kallad dirty bomb".

Noterbart är att Tyskland, enligt den ryska underrättelsetjänsten, "klokt nog har vägrat att delta i detta farliga företag".

Annons:

Kreml-talesman Dmitrij Peskov beskrev uppgifterna som "potentiellt mycket farliga" och varnade för att planerna, om de är korrekta, utgör ett direkt hot mot icke-spridningsavtalet (NPT). Ryska Statsduman uppges planera en formell resolution om saken.

Ukraina avvecklade sina sovjetiska kärnvapen 1994 i utbyte mot säkerhetsgarantier genom Budapestmemorandumet — ett avtal som Kiev i efterhand menar att västmakterna aldrig levde upp till.

Zelenskyjs öppna krav på kärnvapen

SVR:s varning får ytterligare tyngd av att Volodymyr Zelenskyj vid flera tillfällen öppet krävt att landet ska beväpnas med kärnvapen.

I oktober 2024 sade Zelenskyj till Politico:

— Vi behöver NATO eller kärnvapen.

I februari 2025 gick han ännu längre i en intervju med Piers Morgan och uppmanade:

— Ge oss tillbaka kärnvapnen.

Uttalandena har tolkats som att Ukrainas ledning aktivt eftersträvar kärnvapenkapacitet — något som ger SVR:s varningar en konkret kontext.

Zelenskyj och Kristersson
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har vid upprepade tillfällen krävt kärnvapen. Foto: Ulf Kristersson/X, Ryska försvarsministeriet

Minskavtalet — den erkända fasaden

Uppgifterna om kärnvapenplaner faller in i ett mönster av systematiskt västligt dubbelspel kring Ukraina. Det tydligaste exemplet är Minskavtalet från 2014, som var avsett att skapa fred i Donbass men som västliga ledare i efterhand öppet erkänt var en fasad.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel medgav i december 2022 i en intervju med Die Zeit:

— Minskavtalet 2014 var ett försök att ge Ukraina tid.

Frankrikes president François Hollande bekräftade Merkels bild och medgav att Minskavtalen "stoppade den ryska offensiven ett tag" — tid som Ukraina använde för att rusta upp.

Ukrainas dåvarande president Petro Porosjenko förklarade i juni 2022:

— Detta dokument gav Ukraina åtta år att bygga upp sin armé.

Samtliga tre ledare — en tysk förbundskansler, en fransk president och den ukrainska presidenten som undertecknade avtalet — erkände alltså att Minskavtalet aldrig var avsett att implementeras. Det var en fasad som gav tid för militär uppbyggnad under västerländsk ledning.

Angela Merkel vid NATO-möte 2021
Angela Merkel vid ett NATO-toppmöte 2021. Året efter erkände hon att Minskavtalet var ett sätt att ge Ukraina tid att rusta. Foto: NATO/CC BY-NC-ND 2.0

NATO:s dolda militära uppbyggnad

Den militära uppbyggnaden som Minskavtalet skulle möjliggöra var ingen teoretisk övning. Flera NATO-länder bedrev omfattande militära utbildnings- och utrustningsprogram i Ukraina långt före februari 2022.

Storbritannien drev Operation ORBITAL mellan 2015 och 2022, genom vilken omkring 22 000 ukrainska soldater utbildades. USA och NATO genomförde utbildningsinsatsen JMTG-U (Joint Multinational Training Group-Ukraine) som tränade över 27 000 ukrainsk militär personal fram till invasionen. Kanada bidrog med Operation Unifier, som pågick sedan 2015.

Parallellt med utbildningen flödade vapen in i landet. Storbritannien levererade cirka 2 000 pansarvärnsvapen av typen NLAW, USA skickade tusentals Javelin-robotar och Sverige bidrog med 5 000 NLAW. USA:s militärhjälp till Ukraina hade redan innan invasionen uppgått till hundratals miljoner dollar.

Utöver de officiella programmen har CIA bedrivit träningsprogram för ukrainska styrkor — ett engagemang som ytterligare understryker den västliga militära närvaron i Ukraina långt före det officiella krigsutbrottet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kreml: Kiev trotsar Trump med nya raffinaderiattacker

Kriget i Ukraina

Publicerad 30 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med ett porträtt av Jurij Usjakov till vänster och en väg med mörka rökpelare i bakgrunden till höger, åtskilda av en
Jurij Usjakov anklagar Kiev för att ignorera Trump. Till höger: rök från Novokujbysjevskraffinaderiet, enligt ett klipp publicerat av Exilenova+ under fredagsmorgonen. Porträttet av Usjakov är från maj 2023.

Kiev ignorerar Donald Trumps krav på att sluta anfalla ryska raffinaderier, och Europas fortsatta stöd ger modet att trotsa honom. Det säger Kremls rådgivare Jurij Usjakov.

Tre ryska raffinaderier och ett gaskemiskt komplex utsattes för attacker under natten till fredagen. Det uppger vice premiärminister Aleksandr Novak, som rapporterar mindre skador vid en av anläggningarna.

Usjakov kommenterade angreppen i en intervju med journalisten Pavel Zarubin.

— Jag skulle till och med säga att de helt enkelt ignorerar honom, sa Usjakov om Kievs hållning till Trump.

Annons:

Enligt Usjakov har Trump varit ihärdig i frågan och är det fortfarande, men Kiev lyssnar inte. Han menar att Ukraina inte hade trotsat USA utan europeiskt stöd.

— De hade knappast vågat göra det här på egen hand, sa han.

Trump pekar på bränslepriserna

Trump har upprepade gånger krävt att Kiev slutar anfalla ryska raffinaderier. Han anklagar Ukraina för att förvärra den globala bränslekrisen och driva upp priserna för amerikanska konsumenter och bönder. Frågan är känslig inför mellanårsvalet i USA den 3 november.

Annons:

Vladimir Zelenskyj har avvisat kritiken och kallat Trumps påståenden helt falska.

Usjakov uppger att trepartssamtal planeras under amerikansk medling. Han beskriver den amerikanska medlingen som avgörande för att lösa konflikten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danska skattemiljoner till granater hamnade hos mjukvarubolag

Kriget i Ukraina

Publicerad 30 oktober 2026 – av Redaktionen
Olivgröna artillerigranater med gula märkningar och metallöglor står tätt tillsammans i en industrimiljö.
Artillerigranater från Rheinmetall, som levererar ammunition till Ukraina. Bilden gäller inte den granskade affären med Datasel.

Danska skattemiljoner som skulle bli granater åt Ukraina har hamnat hos ett italienskt mjukvarubolag. Ukraina har inte fått en enda granat för de danska pengarna, uppger Danwatch.

Danmarks försvarsministerium meddelade den 23 april 2025 en donation av artilleriammunition via Estland värd cirka 317 miljoner danska kronor. Av pengarna gick 71 miljoner till Datasel i La Spezia, skriver Danwatch. Bolaget är registrerat som mjukvaruutvecklare och ägs sedan 2024 av indiska Neco Defence. Enligt Danwatch har varken Datasel eller ägaren tillverkat artillerigranater.

De danska pengarna ingår i sammanhanget kring den större estniska upphandlingen, där Estland betalat cirka 70 miljoner euro i förskott. Beloppen är olika mått och ska inte förväxlas. Estland har tagit Datasel-kontrakten till skiljedom i Strasbourg, och försvarsminister Hanno Pevkur avgick den 3 september på grund av upphandlingen.

Estland hade enligt Danwatch redan betalat 187 miljoner danska kronor i förskott till Datasel i augusti och oktober 2024 utan att få några granater. Ändå gick ännu en förskottsbetalning till bolaget, den här gången med danska pengar.

Annons:

Estlands centrum för försvarsinvesteringar, RKIK, bekräftar för Danwatch att 9,5 miljoner euro i förskott under Datasel-kontrakten är knutna till finansiering från donatorländer. Myndigheten arbetar för att få tillbaka pengarna. De indiska ägarna vägrar enligt Danwatch betala tillbaka.

Kontroll och insyn

Danska försvarsministeriet vill inte kommentera den konkreta affären. Det svarar att Danmark 2025 gjorde ett finansiellt bidrag via Estland och att processen "har följt samma modus som för övriga finansiella donationer". Försvarsminister Jeppe Bruus har inte besvarat Danwatchs frågor, och ministeriet vill inte svara på om det kände till att Estland betalade just Datasel.

Varken ministeriet eller RKIK vill upplysa om var de återstående 246 miljoner danska kronorna av Danmarks bidrag tagit vägen. Estland hänvisar till en sekretessöverenskommelse med det danska ministeriet. RKIK uppger att oanvända medel från donatorländerna ligger kvar på dess konton.

Annons:

Frederik Waage, professor i förvaltningsrätt vid Syddansk Universitet, kräver en redogörelse från både nuvarande och tidigare försvarsminister, Troels Lund Poulsen.

— 71 miljoner kronor är så stort ett belopp att Rigsrevisionen bör ta ställning till det. Man måste undersöka hur stort problemet egentligen är och om det finns fler liknande fall, säger Frederik Waage till Danwatch.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Zelenskyj säger ja till Trumps förslag: ”Frys och stoppa”

Kriget i Ukraina

Publicerad 22 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Volodymyr Zelenskyj i mörk kavaj och skjorta framför ett ljust fönster under Fox-intervjun.
I Fox-intervjun öppnar Zelenskyj för att stoppa striderna längs dagens frontlinjer och gå vidare till förhandlingar med säkerhetsgarantier.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger ja till att frysa striderna längs dagens frontlinjer. Han vill att ett eldupphör öppnar för samtal med Ryssland och att USA sedan ger säkerhetsgarantier.

Beskedet kom på onsdagen i Fox & Friends på Fox News. Programledaren Brian Kilmeade frågade om han skulle godta en uppgörelse som fryser läget som det är, där Ukraina enligt Kilmeades formulering behåller 75 procent eller mer av landet.

— Ja. Just nu måste vi frysa, och jag tror att det är det verkliga sättet att avsluta kriget, svarade Zelenskyj.

— Vi kallar det eldupphör, eller att sluta döda, som president Trump har uttryckt det. Frys och stoppa, sa han.

Annons:

Zelenskyj beskrev frysningen som ett första steg, inte som en slutlig uppgörelse.

— Det här är minimum av vad vi behöver från Ryssland i dag. Sedan går vi till presidenten och européerna och ber om säkerhetsgarantier, sa han.

Ett eldupphör vid fronten lämnar de områden som Ryssland i dag håller kvar under rysk kontroll. Beskedet i Fox är dock inget juridiskt avstående av territorium och inget accepterat fredsavtal.

Annons:

Linjen är inte ny. Redan i oktober 2025 ställde sig Zelenskyj bakom att stoppa striderna vid de aktuella frontlinjerna och förhandla därefter.

Trepartssamtal med Europa vid bordet

Zelenskyj sa också att han stöder samtal mellan Kiev, Washington och Moskva. Han tillade att det vore bättre om europeiska länder deltog.

— Vi är öppna för att förhandla i alla format och om alla ämnen. Jag ber bara om en sak: tala inte om oss utan oss, sa han.

Zelenskyj uppgav att hans samtal med USA:s sändebud Steve Witkoff i Oslo dagen innan var produktiva.

Han tackade USA för att underrättelsedelningen har återupptagits. Han hoppades också att begränsningarna för satellittjänsterna Starlink och Starshield snart hävs.

— Det är fortfarande begränsat, sa Zelenskyj om tjänsten. Utrikesminister Marco Rubio har enligt honom lovat att arbeta med frågan. Rubio sa tidigare på onsdagen att besluten om Starlink ligger hos SpaceX och Elon Musk, inte hos Vita huset.

Putin öppnar för samtal efter 10 november

Witkoff träffade Rysslands president Vladimir Putin under onsdagen. Efter mötet sa Putins rådgivare Jurij Usjakov att Putin i princip accepterar nya trepartssamtal med USA och Ukraina efter den 10 november. Samtalen ska enligt Usjakov fokusera på säkerhetsarrangemang för både Ryssland och Ukraina.

Abu Dhabi nämns som möjlig plats, men någon ort är inte bestämd.

Moskva har tidigare ställt villkor för en frysning. Rysslands vice utrikesminister Michail Galuzin sa den 10 augusti att en frysning inte är möjlig utan att konfliktens grundorsaker undanröjs.

Trump har upprepade gånger förespråkat att striderna stoppas längs den befintliga fronten. Moskva kräver däremot hela Donetsk och Lugansk, även de delar som ryska styrkor inte kontrollerar.

Ryssland betraktar båda regionerna som ryskt territorium sedan de ryskorganiserade omröstningarna 2022 och det efterföljande införlivandet. Putin har i sitt tal om införlivandet hänvisat till omröstningarna och rätten till självbestämmande, liksom till gemensamma historiska, språkliga och kulturella band med Ryssland.

Moskva motsätter sig dessutom ukrainskt Nato-medlemskap.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukraina varnar för Rysslands vapenlager inför vintern

Kriget i Ukraina

Publicerad 21 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Ett grönmålat Iskander-M-avfyrningsfordon med hela fordonet synligt på en betongyta och militär personal i bakgrunden.
Ett 9P78-1-avfyrningsfordon för robotsystemet Iskander-M. Uppgifterna om Rysslands robotlager är ukrainska underrättelsebedömningar.

Ryssland har upp till 700 ballistiska robotar och omkring 6 200 Geran-drönare i reserv inför vintern, uppger Ukrainas militära underrättelsetjänst HUR. Rysk industri tillverkar enligt underrättelsetjänsten över 200 robotar i månaden.

Det rapporterar Kyiv Post, som återger underrättelsetjänstens uppskattningar i detalj.

Förutom de ballistiska robotarna har Ryssland enligt HUR flera tusen kryssningsrobotar av olika typer. Av den månatliga tillverkningen på över 200 robotar är 110 ballistiska.

Iskander-M-lagret uppskattas till cirka 115 robotar, och produktionen ligger på upp till 65 i månaden. Ryssland utvecklar samtidigt en modernare version med beräknad räckvidd på 550–700 kilometer. Dagens version når upp till 500.

Annons:

Jetdrivna drönare i tusental

Den operativa reserven av Geran-drönare räknas till omkring 6 200, inklusive jetdrivna modeller. Sedan sommaren har Moskva prioriterat jetdrivna Geran-4 och Geran-5, som tillverkas i upp till 4 000 exemplar i månaden. Därtill kommer upp till 2 000 propellerdrivna Geran-2.

Det statliga beställningsläget för Geran och attrapper har i år passerat 100 000 enheter, enligt HUR. Tillverkningen sker vid den särskilda ekonomiska zonen Alabuga i Tatarstan.

Hundratals Gerbera-attrapper av plywood och skum ingår också. Enligt HUR ska de dränera ukrainska luftvärnsresurser och hjälpa Ryssland att lokalisera robotbatterier.

Annons:

Bland övriga system nämner HUR över 450 Kalibr med cirka 29 nya i månaden, upp till 400 RM-48U med cirka 40 i månaden, över 600 Oniks och över 120 Tsirkon. Enligt Kyiv Posts återgivning överstiger produktionen av kryssningsroboten Kh-101 80 per månad.

Siffrorna är ukrainska bedömningar och har inte verifierats oberoende. NyD har inte kunnat hitta någon offentlig rysk bekräftelse av just dessa tal.

Det är inte första gången HUR varnar. I september sade HUR:s vice chef Vadym Skibitskyj enligt Kyiv Post att Ryssland planerar slutföra testerna av en ny ballistisk robot med upp till 800 kilometers räckvidd före utgången av 2026.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.