MORGONDAGENS DAGSTIDNING –
Donera Annonsera Om Nya Dagbladet Kontakt
Globe
Nya Dagbladet
Breaking News
Annons:

https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-hotar-med-attack-mot-nigeria/

Utrikes

Trump hotar med attack mot Nigeria

Donald Trumps USA

Publicerad Igår 12:29 – av Markus Andersson
Nigerianska soldater under gemensam övning med amerikanska styrkor 2018 – nu hotar USA med militär insats i landet.
2 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

175 190 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

USA:s president Donald Trump har hotat med att sända in amerikanska styrkor till Nigeria om landet inte kraftfullt motarbetar våld mot kristna. Samtidigt stoppas allt amerikanskt bistånd till Afrikas mest folkrika nation.

Trump uppmanade på lördagen i ett inlägg på Truth Social försvarsdepartementet att förbereda sig för en möjlig "snabb" militär operation i den västafrikanska oljenationen.

"Om vi attackerar kommer det att gå snabbt, våldsamt och smidigt, precis som när terroristpacket attackerar våra älskade kristna", skrev presidenten, utan att närmare precisera sina anklagelser.

Nigerias huvudstad Abuja har ännu inte reagerat på hotet. USA:s försvarsminister Pete Hegseth stödde presidenten i ett eget inlägg: "Antingen skyddar den nigerianska regeringen kristna, eller så kommer vi att döda de islamistiska terroristerna som begår dessa fruktansvärda grymheter."

Annons:
Att Trump riktar hot mot andra länder via sitt Truth Social-konto är ingenting nytt. Foto: faksmil/Truth social/Trump

Nigeria förnekar anklagelserna

Trumps hot kom dagen efter att hans administration återigen placerat Nigeria på en lista över länder som USA anser bryter mot religionsfriheten. Andra länder på listan inkluderar Kina, Myanmar, Nordkorea, Ryssland och Pakistan.

Nigerias president Bola Ahmed Tinubu tillbakavisade tidigare på lördagen påståendena om religiös intolerans.

— Beskrivningen av Nigeria som religiöst intolerant återspeglar inte vår nationella verklighet, sa Tinubu i ett uttalande.

Landets utrikesministerium lovade att fortsätta kampen mot våldsam extremism och uttryckte förhoppning om att Washington ska förbli en nära allierad framöver.

200 etniska grupper

Nigeria har 200 etniska grupper som utövar kristendom, islam och traditionella religioner. Den islamistiska terrorgruppen Boko Haram har plågat nordöstra Nigeria i 15 år och dödat tiotusentals människor, dels kristna men också mer moderata muslimer och andra religionsutövare.

Trump hade under sin första mandatperiod placerat Nigeria på listan över länder som USA anser bryter mot religionsfriheten. Hans ökände efterträdare Joe Biden tog bort landet från listan 2021.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

https://nyadagbladet.se/utrikes/ny-amerikansk-attack-i-internationellt-vatten-tre-doda/

Utrikes

Ny amerikansk attack i internationellt vatten – tre döda

Donald Trumps USA

Publicerad Igår 14:36 – av Redaktionen
Försvarsminister Pete Hegseth hävdar att samtliga angrepp har riktats mot karteller och narkotikasmugglare.
2 min läsning
Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Amerikanska styrkor har genomfört ännu ett angrepp mot vad som påstås vara en misstänkt narkotikabåt i internationellt vatten, där alla tre personer ombord dödades.

Det är åtminstone den 15:e attacken sedan september månad, och minst 64 personer har dödats enligt officiella uppskattningar.

USA:s försvarsminister Pete Hegseth meddelade sent på lördagskvällen att båten befann sig i Karibiska havet och var känd av amerikansk underrättelsetjänst som ett fartyg för narkotikasmuggling.

De tre männen ombord beskrevs som "narkotikaterrorister" kopplade till en "utsedd terroristorganisation".

Annons:

"Detta fartyg – liksom varje annat – var känt av vår underrättelsetjänst för att vara involverat i illegal narkotikasmuggling, färdades längs en känd smugglingsrutt och fraktade narkotika", skrev Hegseth i ett inlägg på sitt X-konto, som inte innehöll några bevis för påståendena.

Inga amerikanska styrkor skadades, enligt försvarsministern.

Hegseth hävdade att båtar som den som träffades är en del av ett försök av narkotikaterrorister att "förgifta amerikaner hemma" och upprepade sin policy att behandla de misstänkta smugglarna "exakt som vi behandlade al-Qaida".

"Vi kommer att fortsätta spåra dem, kartlägga dem, jaga dem och döda dem", hotade han.

Kongressen kräver transparens

Kongressledamöter har alltmer frekvent börjat kräva öppenhet kring angreppen och på torsdagen kritiserade lagstiftare Trumps administration för att ha underlåtit att bjuda in demokratiska kongressledamöter till en briefing om attackerna.

Senator Mark Warner från Virginia, den högst rankade demokraten i underrättelsekommittén, sa att båda partier måste ha insyn i sådana frågor.

Både republikaner och demokrater har också sagt att administrationen inte tillhandahåller tillräcklig information om strategin och underrättelsearbetet bakom angreppen, inklusive hur personer på båtarna bedömdes vara kopplade till narkotikaligor, rapporterade NBC News förra månaden.

Hangarfartyg till Karibien

Trump-administrationen beordrade i slutet av förra månaden hangarfartygsgruppen Gerald R. Ford att färdas från sin position i Medelhavet till Karibien för att stödja angreppen mot misstänkta narkotikaterrorister, uppgav Pentagons talesman Sean Parnell.

Hegseths inlägg innehöll ingen ytterligare information om personerna som enligt uppgift dödades i det angrepp som tillkännagavs på lördagen. I vissa tidigare fall har Trump-administrationen tillhandahållit mer information om de påstådda grupperna eller ursprungslandet för besättningsmedlemmarna.

Redaktionen
redaktionen@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/usa-bryter-decennielang-karnvapenpolitik-trump-beordrar-tester/

Utrikes

USA bryter decennielång kärnvapenpolitik – Trump beordrar tester

Det nya kalla kriget

Publicerad oktober 30, 2025 – av Jan Sundstedt
Donald Trump kärnvapenprov
Donald Trump har beslutat att USA ska återuppta landets kärnvapenprov.
2 min läsning
Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Donald Trump meddelade på torsdagen att han har beslutat att USA omedelbart ska återuppta provsprängningar av kärnvapen och att krigsministeriet fått i uppdrag att matcha andra länders program.

USA:s president hävdar att beslutet är nödvändigt för att upprätthålla maktbalansen mot Ryssland och Kina.

Trump hänvisar till Rysslands senaste missiltester men också Kinas växande kärnvapenkapacitet som skäl för beslutet att återuppta provsprängningarna.

Han bekräftar i ett inlägg på Truth Social på onsdagskvällen att han "gett krigsministeriet i uppdrag att börja testa våra kärnvapen på lika villkor" och att "denna process kommer att inledas omedelbart".

Annons:
Foto: faksimil/Truth Social/Trump

"Hade inget val"

I ett uttalande till reportrar ombord på Air Force One i samband med mötet med Kinas ledare Xi Jinping förklarade Trump att detta var ett svar på andra länders senaste ageranden.

"På grund av den enorma förstörelsekraften hatade jag att göra det, men jag hade inget val! Ryssland ligger på andra plats och Kina på en avlägsen tredjeplats, men inom fem år kommer de att ligga jämsides", försvarar Trump beslutet på sin sociala medieplattform.

Trump ville inte ge några detaljer om var och när testerna skulle äga rum när han fick frågor om detta.

— Det kommer att meddelas. Ni vet, vi har testanläggningar. Det kommer att meddelas, sa han.

Han påstod också att han inte trodde att ett återupptagande av USA:s kärnvapenprov skulle göra den globala situationen farligare.

— Jag tror att en avspänning, eller en kärnvapennedrustning, skulle vara fantastiskt. Vi diskuterar faktiskt detta med Ryssland, och Kina skulle också delta om vi gör något.

Atomubåt utanför ryska kusten

Tillkännagivandet kommer några dagar efter att Trump riktade en varning till Vladimir Putin om att USA har en atomubåt stationerad nära Ryssland. Varningen följde på Rysslands senaste missiltester.

— Jag vet att vi har en atomubåt, den bästa i världen, precis utanför deras kust.

USA har inte testat kärnvapen sedan 1992. Beslutet innebär att Washington bryter med det moratorium som de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd hållit sedan 1990-talet.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

USA:s kärnvapenprov

  • USA genomförde sitt senaste underjordiska kärnvapenprov 1992.
  • Landet har sedan dess följt ett ensidigt provstopp, även om det aldrig ratificerat det internationella avtalet Comprehensive Nuclear-Test-Ban Treaty (CTBT).
  • CTBT förbjuder alla kärnvapentester, men träder inte i kraft förrän samtliga kärnvapenstater ratificerat det.
  • Under kalla kriget utförde USA över tusen kärnvapentester, främst i Nevadaöknen och på Stillahavsöar.
  • Beslutet att återuppta testerna ses som ett brott med tre decennier av amerikansk återhållsamhet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/trump-aterstaller-staty-riven-av-blm-anhangare/

Utrikes

Trump återställer staty riven av BLM-anhängare

Donald Trumps USA

Publicerad oktober 29, 2025 – av Markus Andersson
BLM-anhängare drog ned monumentet med rep, klottrade på det och satte det i brand under våldsamma protester.
3 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

En bronsstaty föreställande sydstatsgeneralen och frimuraren Albert Pike har satts tillbaka på sin piedestal i Washington D.C. efter att ha rivits ned av våldsbejakande Black Lives Matter-anhängare 2020.

Beslutet, som kommer efter president Donald Trumps verkställande order om att återställa historiska monument, har fördömts av politiska motståndare som kallar åtgärden "moraliskt kränkande" mot stadens huvudsakligen svarta och latinska befolkning.

Statyn, som är 3,3 meter hög och står på en 4,8 meter hög granitpiedestal, drogs ned med rep av Black Lives Matter-aktivister den 19 juni 2020 – samma dag som Juneteenth, dagen som markerar slaveriets slut i USA. Minnesmärket klottrades ned, sattes i brand utmålades av aktivisterna som en hatisk symbol för "rasism" och slaveri.

Nedrivningen skedde i samband med de raskravaller och upplopp som svepte över landet efter George Floyds uppmärksammade död i Minneapolis i samband med ett polisingripande. Efter att ha legat i förvar i fem år återställdes statyn i helgen.

Annons:

Återställandet grundar sig i verkställande order som Trump utfärdade 2020, under sitt första presidentskap, om att "göra District of Columbia säkert och vackert" och "återställa sanning och sundhet i amerikansk historia".

Ordrarna gav federala myndigheter i uppdrag att skydda och återställa historiska monument som skadades under protesterna 2020, samt att bekämpa vad som beskrivs som en "revisionistisk rörelse".

Hängiven frimurare

National Park Service meddelade den 4 augusti 2025 att myndigheten skulle återställa statyn, och försvarade beslutet med att återställandet "överensstämmer med federala ansvar enligt lag om historiskt bevarande och nyligen utfärdade verkställande order om att försköna nationens huvudstad och återställa tidigare befintliga statyer".

Albert Pike tjänstgjorde som general på sydstatssidan under inbördeskriget och verkade även som biträdande domare vid Högsta domstolen i Arkansas.

Han var en av de mest inflytelserika figurerna i amerikansk frimurares historia, och statyn avbildar Pike klädd i frimurarkläder med en dubbelknäppt väst och en långrock. Hans högra arm är utsträckt och han håller en bok i sin vänstra hand, sannolikt hans verk "Morals and Dogma of the Ancient and Accepted Scottish Rite of Freemasonry".

Statyn finansierades av Scottish Rite of Freemasonry och restes 1901 för att hedra Pikes frimurarstudier, enligt Vita huset.

"Moraliskt kränkande"

Beslutet har mött kraftigt motstånd från representanten Eleanor Holmes Norton, demokrat för District of Columbia, som i flera år arbetat frenetiskt för att permanent avlägsna statyn.

— Den moraliskt kränkande åtgärden är en förolämpning mot Districts huvudsakligen svarta och latinska invånare och stötande för militärmedlemmar som tjänar hedervärt, sa Norton i ett uttalande.

Hon fortsatte med att fördöma Pikes historiska gärningar:

— Pike själv tjänstgjorde utan heder. Han tog upp vapen mot USA, försnillade medel och tillfångatogs och fängslades slutligen av sina egna trupper. Han avgick i skam efter att ha begått ett krigsbrott och vanhedrat även sin egen konfedererade militärtjänst.

Norton har krävt att sydstatsstatyer placeras på museer som historiska artefakter och hävdar att Pike representerar "det värsta av konfederationen och inte har någon rätt att hedras i nationens huvudstad".

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/utrikes/bolton-atalas-delade-topphemlig-information-med-familjen/

Utrikes

Bolton åtalas – delade topphemlig information med familjen

Donald Trumps USA

Publicerad oktober 17, 2025 – av Markus Andersson
John Bolton har konsekvent argumenterat för en aggressiv och krigisk amerikansk utrikespolitik.
3 min läsning
Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Donald Trumps förre säkerhetsrådgivare John Bolton åtalas för att ha förvarat topphemliga handlingar i sitt hem och delat klassificerad information med familjemedlemmar. Boltons hackade e-postkonto gav även oidentifierade hackare tillgång till känsligt material.

Den neokonservative profilen John Bolton, som var nationell säkerhetsrådgivare under president Donald Trumps första mandatperiod och senare blev en av hans skarpaste kritiker, åtalades på torsdagen för brott mot hantering av hemliga dokument.

Åtalet antyder att hemlig information exponerades när hackare – som påstås vara kopplade till den iranska regimen – bröt sig in i Boltons e-postkonto. En representant för Bolton informerade FBI 2021 om hackningen, enligt åklagarna, men avslöjade inte att han hade delat klassificerad information via kontot eller att hackarna nu hade tillgång till statliga hemligheter.

Bolton förnekade anklagelserna i ett trotsigt uttalande.

Annons:

— Nu har jag blivit det senaste måltavlan när Trump använder justitiedepartementet som vapen för att åtala dem han anser vara sina fiender med anklagelser som tidigare avvisats eller där fakta förvrängs.

Åtalet gör gällande att Bolton mellan 2018 och augusti i år delade mer än 1 000 sidor dagboksliknande anteckningar med topphemlig information med två familjemedlemmar – identifierade som hans fru och dotter. Materialet inkluderade information från möten med amerikanska regeringstjänstemän, underättelsedokument och samtal med utländska ledare.

Efter att ha skickat ett dokument skrev Bolton till sina släktingar: ""Inget av detta pratar vi om!!!"" Som svar skrev en av släktingarna: "Shhhhh", uppger åklagarna.

— Det finns en rättvisastandard för alla amerikaner. Den som missbrukar en maktposition och äventyrar vår nationella säkerhet kommer att hållas ansvarig. Ingen står över lagen, kommenterade justitieminister Pam Bondi.

Neokonservativ krigshök

Boltons advokat Abbe Lowell sa att de underliggande fakta utreddes och löstes för flera år sedan, och att anklagelserna rör delar av Boltons personliga dagböcker från hans 45-åriga karriär i regeringen.

Han antyder att fallet är kopplat till justitiedepartementets misslyckade försök att blockera publiceringen av hans bok från 2020, "The Room Where It Happened", som framställde Trump som djupt utrikespolitiskt okunnig.

— Dessa anklagelser handlar inte bara om hans fokus på mig eller mina dagböcker, utan om hans intensiva ansträngning att skrämma sina motståndare, för att säkerställa att han ensam bestämmer vad som sägs om hans beteende, hävdade Bolton.

Bolton har under sin långa karriär i republikanska utrikespolitiska kretsar blivit känd som en neokonservativ krigshök med hårdföra åsikter om amerikansk militär makt.

Han var bland annat en stark förespråkare för Irakkriget och har konsekvent argumenterat för en aggressiv utrikespolitik gentemot Iran och Nordkorea. Trump kallade honom vid ett tillfälle för en "galen" krigshetsare som skulle ha lett landet in i "sjätte världskriget".

När president Trump fick frågan om åtalet mot sin förre säkerhetsrådgivare svarade han att han inte kände till det.

— Jag visste inte om det. Du berättar det för mig för första gången, men jag tycker att han är en dålig människa. Jag tycker att han är en dålig kille. Ja, han är en dålig kille. Synd. Men så är det, konstaterade presidenten.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.