Annons:

Vindkraftverk står och förfaller i Storuman – kommunen larmar om miljörisker

Publicerad oktober 3, 2025 – av Redaktionen
Övergivna vindkraftverk kan innehålla olja och andra vätskor som riskerar att läcka ut i mark och grundvatten om de saknar daglig tillsyn. (Genrebild)

Vindkraftverket i Skarvsjöby har stått stilla och förfallit i flera år. Nu larmar Storumans kommun om miljörisker, men det råder oklarheter kring vem som egentligen har ansvaret för det övergivna verket.

Vindkraftverket fick sitt bygglov 2006 och var i drift under några år innan det stängdes ned. Sedan dess har det stått orört, och sedan 2022 har kommunens miljö- och samhällsbyggnadsnämnd ett öppet tillsynsärende efter klagomål från allmänheten.

Miljöinspektör Anna Svingfors beskriver situationen som mycket rörig.

— Det är lite oklart vem som är ansvarig och vad man har för avsikter med vindkraftverkets framtid, säger hon.

Annons:

Kommunen har fått motsägelsefulla uppgifter från tidigare ägare om planerna för verket.

— Det är väl att den ägare som har varit har uppgett att man har för avsikt dels att riva det men sen även att sälja det, och sen vet vi egentligen inte vilka ägarna är, säger Svingfors.

Risk för oljeläckage

Enligt fastighetsregistret kvarstår dock de ägare som fanns registrerade 2022. De köpte verket under stillaståndet i hopp om att kunna starta det igen, men projektet har strandat när tillverkarna gått i konkurs och reservdelar inte längre går att få tag i. Ägarna har därefter försökt sälja anläggningen.

— Vi hade någon som ville köpa men som har backat ur, säger den nuvarande ägaren till statstelevisionen SVT.

Företaget hävdar att en kontroll genomfördes för drygt ett år sedan, men kommunen har inte fått detta bekräftat. Det som oroar kommunen är framför allt miljöriskerna med ett övergivet vindkraftverk.

— Vissa vindkraftverk innehåller ju en hel del olja, olika vätskor som man inte vill ska läcka ut, och när ett vindkraftverk står så här så finns ingen som har en daglig tillsyn på det. Då bedömer miljökontoret att det finns en risk att det kan hända saker här, förklarar Svingfors.

Miljöfarlig verksamhet

Hon betonar att en eventuell läcka riskerar att få mycket allvarliga konsekvenser.

— Skulle det läcka ut så når det ju först mark och sedan kan det gå vidare i grundvatten, och då kan det ju spridas ganska snabbt, säger Svingfors och påpekar att ansvaret är tydligt definierat i lagen.

— Det är en miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Då har man ju skyldighet att fortlöpande ha kontroll på sin verksamhet, säger hon.

Kommunen fortsätter nu att utreda ärendet för att säkerställa att verket inte utgör en fara för miljön.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Läkemedlen försvinner inte i avloppet – de lagras på botten

Uppdaterad Idag kl 09:13, Publicerad Idag 07:52 – av Markus Andersson
Montage med läkemedelsförpackningar till vänster och vågor mot en strand till höger
Läkemedelsrester som inte tas om hand i avloppet kan fastna i bottensediment och nå fisk via födan.

Läkemedel som spolas ut med avloppet stannar inte bara i vattnet. En ny avhandling från SLU visar att resterna kan följa med ner under ytan och påverka djurlivet där.

Reningsverken är inte gjorda för den här typen av ämnen. En del av det som kommer in släpps därför vidare, och i vissa mätningar är halten till och med högre på vägen ut än på vägen in, enligt en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

SLU skriver att det inte räcker att titta på vattnet. Läkemedlen kan också sjunka ner och fastna i bottenmaterialet, där de blir svårare att upptäcka.

Det sker kontinuerliga utsläpp av läkemedel i vattenmiljön och vi behöver veta mer om vad det innebär. Därför valde jag att undersöka hur läkemedel beter sig och fördelas mellan vatten, sediment och levande organismer, säger Sara Nicoline Grønlund Thorsted, doktorand vid SLU och Roskilde universitet.

Fisken får läkemedel från två håll

I laboratoriet testade hon ett halvdussin vanliga läkemedel, bland annat mot ångest och epilepsi. Djur som lever i bottenslammet tog upp resterna. Fisk som sedan äter de djuren får i sig samma ämnen en gång till.

Fiskarna fick inte bara i sig läkemedel från vattnet de lever i, utan även via födan. De exponeras alltså dubbelt, säger Sara Nicoline Grønlund Thorsted.

Olika läkemedel samlas på olika ställen i fisken. En del stannar i vattnet, andra binds till botten. Därför kan ett vanligt vattenprov underskatta hur mycket som faktiskt finns i miljön.

Även trollsländelarver påverkades

Antidepressiva och allergimedicin hade effekt på trollsländelarver i ett av försöken, både var för sig och tillsammans.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vakna mitt i naturen – så tältar du rätt och fritt

Allemansrätten

Publicerad Igår 07:53 – av Jan Sundstedt
Montage med en hund mellan tält och ett blått tält i skogen
En tålig, torr och avskild tältplats minskar slitaget på marken och risken att störa närboende.

Allemansrätten gör det möjligt att tälta i naturen, men större grupper behöver markägarens tillstånd och lokala regler kan begränsa var tält får sättas upp.


Artikeln publicerades ursprungligen den 3 juni 2022.


Allemansrätten ger alla möjlighet att röra sig fritt i naturen och att tälta på vissa platser. Friheten förutsätter samtidigt hänsyn till markägare, boende och natur, skriver Naturvårdsverket.

Som tumregel får man tälta en eller två nätter på tålig mark, på avstånd från bostadshus. Undvik betesmarker med djur, åkrar med grödor och planteringar. Några få tält är normalt tillåtna, men större grupper med många tält behöver be markägaren om lov eftersom risken för markskador och sanitära olägenheter ökar.

Vill man elda i skogen finns också särskilda regler. Läs mer om eldning i skogen.

I nationalparker och naturreservat gäller särskilda regler. I allmänhet får man bara tälta på särskilt angivna platser, och i vissa områden kan tältning vara helt förbjuden. Anslagstavlor på platsen visar vad som gäller; information finns också hos kommunen eller länsstyrelsen.

Kommunernas lokala ordningsföreskrifter kan dessutom innehålla tältförbud i exempelvis parker, idrottsområden och friluftsområden. Den som planerar att övernatta behöver därför kontrollera vad som gäller på platsen.

Ta alltid med allt skräp och alla matrester hem. Om det saknas toalett eller dass bör man planera för sina behov: kissa långt från vattendrag och gräv ner avföring långt från stigar, byggnader och tältplatser. Täck sedan över gropen ordentligt.

Foto: Tommy Lisbin/Unsplash

Höstnätter kräver varmare utrustning

Den som tältar på hösten behöver vara beredd på betydligt kallare nätter. Välj en sovsäck med komforttemperatur anpassad efter den väntade nattkylan och ett liggunderlag som isolerar mot marken. Friluftsfrämjandet rekommenderar ett liggunderlag med R-värde 3–4 för höst och vår. Ta med torra kläder för natten och håll tältets ventilation öppen även när det är kallt, eftersom kondens kan göra utrustningen fuktig och bidra till att man fryser. Kontrollera också väderprognosen före avfärd och var beredd på att temperatur, vind och nederbörd kan förändras snabbt.


Så hittar du en bra tältplats

Friluftsfrämjandet rekommenderar bland annat:

  1. Välj platt mark utan stenar och grästuvor.
  2. Se till att marken är torr, eftersom tältet inte alltid stänger ute all fukt.
  3. Vatten i närheten kan vara praktiskt för diskning, eldsläckning eller bad. Läs mer om dricksvatten i naturen.
  4. Bedöm hur blåsigt det är. Lite vind kan hålla myggen borta, medan en plats i lä ofta är bättre på fjället.
  5. Undvik gärna högt gräs, där fästingar trivs.
  6. Kontrollera åt vilket håll solen går upp. Morgonskugga minskar risken för ett alltför varmt tält.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

De odlar maten – och förgiftas på jobbet

Publicerad september 10, 2026 – av Markus Andersson
Person med skyddsdräkt och mask besprutar citronträd.

Bönderna och lantarbetarna som odlar världens mat hör till dem som skadas mest av de kemikalier som sprids över fälten. En ny global forskningsöversikt uppskattar att akut bekämpningsmedelsförgiftning drabbar en stor del av världens jordbrukare varje år.

Forskare från det pesticidkritiska nätverket Pesticide Action Network (PAN) har gått igenom forskning kring akut bekämpningsmedelsförgiftning. De vetenskapliga artiklarna som granskats täcker 62 länder. Forskarna kompletterade sedan med WHO:s dödsorsaksstatistik från ytterligare 77 länder – totalt 139 länder.

Resultaten, som publicerats i Frontiers in Public Health, visar att antalet fall av oavsiktlig akut bekämpningsmedelsförgiftning uppskattas till 402–433 miljoner per år, motsvarande ungefär 46 procent av världens jordbrukare. Siffran är inte direkt räknad: beräkningen bygger på nationella siffror och befolkningsdata för världens regioner, inte på mätningar i varje land.

Det handlar om arbetsvillkor. Bördan bärs av dem som blandar, bär och sprider medlen på fälten, och studien pekar på förlorad arbetsförmåga och sämre livskvalitet som direkta följder.

Vi kan inte längre acceptera att de som arbetar på fälten och odlar vår mat utsätts för skadliga bekämpningsmedel och blir sjuka, säger Susan Haffmans, senior rådgivare vid PAN Germany.

Vård som aldrig nås

Många fall saknas i vårdens statistik, eftersom de drabbade inte alltid har råd eller möjlighet att söka vård. Den som blir sjuk kan sakna pengar och sjukförsäkring, ha långt till närmaste vårdinrättning eller inte kunna ta ledigt en dag utan att förlora lönen eller jobbet.

Till det kommer att läkare kan tolka symptomen som tecken på andra sjukdomar. I vissa länder saknas dessutom krav på att rapportera förgiftningarna, eller ett gemensamt register där fallen samlas.

Det största antalet icke-dödliga fall återfinns i södra Asien, följt av Sydostasien och östra Afrika. Det handlar om antal fall, inte om att andelen drabbade med säkerhet är högst där.

Osäkerheten går åt båda hållen. Definitionerna av akut förgiftning varierar mellan studierna, i de flesta undersökningarna av jordbrukare bygger uppgifterna på självrapporterade symptom, och siffrorna räknar förgiftningsfall – inte unika personer. Samma bonde kan förgiftas flera gånger under en säsong.

Forskarna betonar att jordbrukare behöver tillgång till alternativ till de särskilt farliga bekämpningsmedlen.

Nu när omfattningen av lidandet har blottlagts måste jordbrukare få stöd att få tillgång till säkrare alternativ, för att skydda sin egen och sina familjers hälsa, säger Sheila Willis, chef för internationella program vid PAN UK.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Upptäck en ny stig på Vandringens dag

Publicerad september 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ett barn med ryggsäck tittar genom en kikare i naturen.
Ta med barnen på en dagstur i helgen.

Den 12 september är det Vandringens dag med turer runt om i Sverige. En kort vandring eller en hel dag på fjället – det finns flera sätt att upptäcka en ny stig.

Initiativet startades av Svenska Turistföreningen 2019. I dag medverkar flera organisationer och föreningar.

Programmet spänner över olika landskap och inriktningar. I Bohuslän ordnar Västkuststiftelsen en geologisk vandring på norra Ramsvikslandet vid Hunnebostrand. I Bålsta i Uppland leder Friluftsfrämjandet en tre kilometer lång vandring längs Vandrarleden, och i Jämtland arrangerar STF Jämtland-Härjedalen en dagstur längs Ottsjöplatån.

Enligt arrangörerna är syftet att fördjupa kunskapen om Sveriges natur- och kulturmiljöer. Antalet turer i aktivitetslistan är föränderligt; i början av september fanns 109 vandringar upptagna.

STF samlar också lokalavdelningarnas tips på dagsturer för den som vill vandra på egen hand, skriver föreningen på sin webbplats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.