En man i 60-årsåldern har dött efter en våldsam incident vid en skolgård i Malmö i går kväll. Polisen har inlett en förundersökning om mord men ingen är ännu gripen och det råder fortfarande oklarheter kring händelseförloppet.
Larmet kom in till polisen strax efter klockan 21 på onsdagskvällen. Enligt larmsamtalen hade flera personer hamnat i bråk vid en skolgård i Malmö, och en av dem hade fallit till marken.
När polis anlände till platsen påträffades mannen livlös och trots att händelsen nu utreds som mord är det oklart exakt vad som orsakat mannens skador.
— Det finns fortfarande frågetecken kring vad som har hänt och varför han har fått de skador han har fått, säger Evelina Olsson, presstalesperson vid polisregion Syd.
Annons:
Oklar dödsorsak
På frågan om mannen har tydliga skador svarar Olsson att det inte går att dra några slutsatser ännu.
— Ja men man kan få skador av att ramla också. Det går inte alltid att avgöra. Här finns det en del frågetecken.
Enligt uppgifter till Schibstedägda TV4 Nyheterna ska mannen ha varit ute på en hundpromenad när han kom i konflikt med tre ungdomar. Polisen bekräftar att en hund fanns på platsen, men vill inte gå in på detaljer om de inblandade.
— Vi har inga uppgifter alls om de inblandade, konstaterar polisens presstalesperson.
Stor polisinsats
Under natten genomförde polisen kontroller av flera ungdomar i området, men ingen har gripits. Mannens anhöriga har underrättats om dödsfallet och utredningen fortsätter nu med full kraft, enligt presstalespersonen.
— Vi har en förundersökning om mord och en mall som ska följas. Det ska sammanställas uppgifter, knackas dörr och kontrollera kameror, förklarar Evelina Olsson.
Avspärrningarna vid brottsplatsen hävdes vid halv fyra-tiden i natt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Polisen fick in 422 anmälningar om människohandel för sexuella ändamål under åren 2021–2025. Bara två fall ledde till fällande dom. Samtidigt använder gränspolisen tips om prostitution för att hitta kvinnor att sätta i förvar och avvisa, visar en ny granskning från Riksrevisionen.
Rapporten, RiR 2026:18, publicerades den 24 september. Slutsatsen är att Migrationsverket, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten inte arbetar effektivt för att förebygga, upptäcka och utreda människohandel för sexuella ändamål.
Huliganer och sadelstölder går före
Polisen har ingen nationell styrning av arbetet. De specialiserade spaningsgrupperna har upplösts. En finns kvar, i region Bergslagen.
I region Väst arbetar två utredare med människohandel och koppleri, och de är inte fredade. Samma region har åtta utredare mot fotbollshuliganer och fyra mot sadelstölder. Flera intervjupersoner uppger att det illustrerar vilken prioritet människohandel har.
Annons:
Människohandel är ett upptäcktsbrott, men det uppsökande arbetet omfattar i huvudsak en eller ett par av de 46 webbplatser som Jämställdhetsmyndigheten har identifierat. De mest besökta har mellan 30 000 och 150 000 unika svenska besökare i månaden.
Förundersökning inleddes i omkring 80 procent av ärendena. Nästan alla lades ner utan åtal. Mediantiden var 35 dagar, och en fjärdedel lades ner inom en vecka. Några av de tillfrågade beskriver nedläggningarna som ett sätt att kontrollera arbetsbördan.
Förvar i stället för skydd
Gränspolisen använder underrättelser om prostitution som tips för att hitta kvinnor att ta i förvar och avvisa. I ett urval från 2024 och 2025 ingick 126 kvinnor från Thailand, Nigeria, Ukraina, Rumänien och Colombia. I drygt en tredjedel av fallen fanns tydliga indikationer på prostitution.
Besluten motiveras bland annat med att kvinnan "försörjer sig genom prostitution och anses därmed utgöra hot mot allmän ordning och säkerhet". Återreseförbuden inom Schengen är i snitt tre år, i nio fall fem år. Normalfallet är enligt Migrationsverket två år.
Riksrevisionen konstaterar att hanteringen försvårar identifieringen av offer och strider mot Sveriges internationella åtaganden.
— Potentiella brottsoffer förlorar sina rättigheter och Sverige bryter mot internationell rätt, säger Riksrevisionens projektledare Linda Jönsson till SVT.
Josephine Appelqvist grundade hjälporganisationen Talita 2004.
— Kvinnor i prostitution är alltid utsatta. Men eftersom de blir avvisade så hinner de aldrig få rätt hjälp eller stöd, säger hon till SVT.
Vittnen i stället för målsägande
När människohandel utreds som koppleri ökar risken att den utsatta får status som vittne i stället för målsägande, och därmed sämre rätt till skydd och stöd. Riksrevisionen vill att regeringen utreder om den som säljer sex som utgångspunkt ska ses som målsägande, och om avvisningsreglerna kan ändras så att fler offer identifieras.
Polisen ställde inte upp på intervju med SVT men skriver att man går igenom rapporten och ser över hur arbetet kan stärkas. Svar ska lämnas senast den 24 december.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Egon Malmgren, 73, fick håret antänt på en buss i Nacka i februari 2020. Nacka tingsrätt friade mannen på tisdagen, eftersom femårsfristen hade löpt ut.
Den gängkriminelle mannen erkände att han tänt eld på Egon Malmgrens hår på en buss i februari 2020. Ändå frikände Nacka tingsrätt på tisdagen mannen, eftersom femårsfristen redan hade gått ut. Ärendet hade dessförinnan lagts ned två gånger, och rättegången sköts upp.
Åklagaren gick till domstol med åtal för försök till grov misshandel, ett brott med tio års preskriptionstid.
Tingsrätten bedömde i stället gärningen som misshandel av normalgraden, där fristen är fem år, skriver skattefinansierade SVT.
— Det känns nästan som ett hån mot mig med allt vad jag varit igenom, säger Egon Malmgren, 73.
Annons:
Trots frikännandet måste mannen betala 9 200 kronor i skadestånd. Egon Malmgren hade dock begärt 51 200 kronor.
Kränkningsersättningen hade enligt tingsrätten blivit dubbelt så stor om brottet skett efter den 1 juli 2022, rapporterar Mitt i.
— Hur kan man ha preskriptionstider som gynnar de misstänkta och missgynnar brottsoffren?, frågar sig Egon Malmgren.
Februari 2020
Söndagen 2 februari 2020 åkte Egon, tidigare journalist på Sveriges Radios Ekot, buss 474 från Ösbydalen mot Slussen på väg till ett födelsedagskalas. I höjd med trafikplats Orminge kände han hårtopparna resa sig.
Han upptäckte då att hans hår brann, och slog sig själv med handflatorna för att släcka elden, varpå busschauffören evakuerade bussen. Övervakningskamerorna på bussen fungerade inte, så polisen lade ned förundersökningen efter fyra dagar.
Fem år före den nu färska domen i målet, den 22 september 2021, återupptog polisen utredningen. Utredarna hade då beslagtagit en mobil i ett grovt vapenbrott och hittat ett 17 sekunder långt klipp från bussen.
Polisen skickade den färdiga utredningen till åklagare i december samma år. Dagen efter bad åklagaren Hanna Cardell om mobilfilmen och bedömde att film plus identifiering gav ett bra bevisläge för åtal.
Av oklar anledning återkom polisen därefter inte. Ärendet blev liggande i nästan tre år. Nackapolisen hänvisade till hög arbetsbelastning och till att ärenden med frihetsberövade gick först.
UNFASSBAR TEILEN! 😡
Empörung in Schweden, nachdem die Behörden beschlossen haben, einen 24-jährigen Migranten nicht wegen des Anzündens der Haare des 72-jährigen Egon Malmberg anzuklagen.
Der ältere schwedische Mann war mit dem Bus auf dem Weg zur Geburstagsfeier eines…
I maj 2024 dömde Svea hovrätt mannen till tolv års fängelse för mordförsök efter sprängningen mot ett radhus i Hässelby 2023. Domstolen konstaterade kopplingar till Dalennätverket.
Nackapolisen lade därefter ned bussärendet.
— Då gjordes bedömningen att brottet på bussen inte skulle påverka hans påföljd, sade Martin Hämäläinen vid Nackapolisen till Mitt i i februari.
Först när Uppdrag granskning uppmärksammade fallet i november 2025 begärde Egon Malmgren överprövning. Polisen återupptog utredningen, och i februari 2026 väckte åklagaren åtal för försök till grov misshandel. Mannen nekade då.
I maj fick Egon vänta igen. Nacka tingsrätt sköt upp huvudförhandlingen eftersom den åtalade var målsägande i rättegången mot Foxtrot-toppen Poya Shafie, misstänkt för att ha planerat att mörda honom.
Ny tid sattes till den 10 september. Åklagare Anna Telg tyckte att det var fel att ställa in förhandlingen den 13 maj.
— Först blir jag utsatt för ett brott och sen drabbas jag av rättsväsendet, sade Egon Malmgren efter beskedet.
Vid rättegången i september deltog den åtalade mannen, Amin Kibuka Aschberg, via länk från anstalten.
Han erkände och bad Egon Malmgren om ursäkt.
— Jag kan konstatera att tingsrätten inte delar min bedömning att gärningen är att bedöma som försök till grov misshandel, säger åklagare Anna Telg till Mitt i.
Hon har nu tre veckor från den 22 september på sig att överklaga och ska först läsa domen i detalj.
Egon Malmgren är beredd att driva ärendet vidare till hovrätten.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
E20 öster om Göteborg, i riktning mot Partille, där en bil under lördagskvällen körde mot trafiken i flera kilometer innan frontalkrocken vid Allum (genrebild).
En vansinnesfärd mot trafiken på E20 på väg mot Partille slutade med två döda vid Allum under lördagskvällen. Polisen uppger att en person dog i varje bil.
Polisen i Göteborg fick larm klockan 21.14 om en bil i fel färdriktning. Samtalen om vansinnesfärden inkom redan vid Falutorget och Gullbergsvass.
Bilarna krockade några minuter senare på E20 mellan Partillemotet och Skulltorpsmotet vid Allum. Föraren i den skenande bilen hade då kört omkring sex till sju kilometer mot mötande trafik.
Adam Samara, presstalesman vid Polisen Väst, säger att en person satt i varje bil. Inga fler ska ha varit med i krocken.
Annons:
— En av de inblandade bilarna har genomfört vad man måste kalla en vansinnesfärd, säger Samara.
Polisen stängde E20 mot Göteborg i samband med räddningsarbetet och inledde redan vid midnatt förundersökning om bland annat grov vårdslöshet i trafik.
Vansinnestrafik inte ovanligt
Vansinnestrafik på landets vägar, inklusive stadstrafik, är inte så ovanligt som man kanske tror.
Ett tragiskt exempel inträffade den 12 september i år, då en 20-årig syrier med svenskt medborgarskap efter en vansinnesfärd på Östermalm i Stockholm körde in i en parkerad bil, vilket slutade med att en 57-årig svensk kvinna hemmahörande på Lidingö i Stockholm dog.
Den 20-årige syriern har häktats på sannolika skäl misstänkt för bland annat vållande till annans död, grov vårdslöshet i trafik, grovt vållande till kroppsskada och smitning från trafikolycka. Han misstänks ha varit rattfull och det finns även misstankar om narkotikabruk.
Lördagskvällens vansinnesfärd i Partille slutade med två döda. Ingen av de omkomna är hemmahörande i Sverige och polisen söker anhöriga utomlands.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nio av tio granskade norska skolor brast i kartläggning, riskbedömning eller åtgärder mot våld och hot. Det visar Arbeidstilsynets sammanställning av över 1 000 inspektioner i grundskolor, skolbarnomsorg och vissa gymnasieskolor under 2023–2025. Kommunerna är arbetsgivare – och myndigheten har svarat med över 2 100 förelägganden.
I åtta av tio skolor i tillsynen hade personalen inte fått den utbildning och övning i att hantera våld och hot som regelverket kräver. Över 150 ärenden följdes upp med beslut om vite, och 19 skolor har de senaste åren fått sanktionsavgifter på upp till 500 000 norska kronor för bristande riskbedömning.
Det saknas inte belägg för att våldet träffar personalen. Enligt norska Statistisk sentralbyrå utsattes 28 procent av grundskolelärarna för våld på jobbet under det senaste året, högst av alla yrkesgrupper. I undervisningsyrken samlat ökade andelen från 12 procent 2022 till 18 procent 2025.
Arbeidstilsynets direktör Ingvill Kvernmo kallar resultaten nedslående. Hon bedömer att de allvarliga våldshändelser som sker varje år i skolan i stort sett skulle ha kunnat avvärjas med bättre riskkartläggning, utbildning och systematiskt arbetsmiljöarbete. Bedömningen gäller inte någon enskild namngiven händelse.
Annons:
— Det är nedslående resultat. Att läsa om lärare som upplever våldshändelser, upplever hot och är oroliga när de går till jobbet, det är trist att läsa, säger Ingvill Kvernmo.
Kommunerna ska följa lagen
Kraven är inte nya. Arbetsgivaren ska kartlägga situationer där anställda kan utsättas för våld och hot, besluta om åtgärder och ge nödvändig utbildning och övning. Myndigheten redogör för kraven i sin vägledning.
Kunnskapsminister Kari Nessa Nordtun kallar fynden en marschorder till kommunerna och säger att de måste uppfylla lagen.
— Det är en tydlig marschorder till norska kommuner om att de här måste uppfylla lagen, säger Kari Nessa Nordtun.
Under tisdagen knivskadades en person på Kuben gymnasium i Oslo. Inspektionerna och sammanställningen ligger före den händelsen och säger ingenting om just den.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
