Annons:

Maten du inte bör spara efter ”bäst före”

Uppdaterad juli 22, 2025, Publicerad juli 22, 2025 – av Redaktionen
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 41 700,00 SEK 56% Mål: 75 000,00 SEK

Mycket av maten som äts håller efter sitt bäst före-datum. Däremot bör man vara mer försiktig med att spara vissa livsmedel för länge.

I Sverige används två hållbarhetsmärkningar för livsmedel: ”bäst före” för att visa när kvaliteten kan börja försämras, och ”sista förbrukningsdag” för produkter som snabbt blir osäkra att äta. Den senare märkningen är ovanlig och gäller främst känsliga livsmedel. Öppnade förpackningar håller ofta kortare tid, men kan variera.

Frysta och torkade livsmedel håller ofta längre än sina bäst före-datum. Även färska produkter som ägg, mjölk och smör står sig längre än vad som anges på förpackningen.

Konsumenter uppmanas ofta att inte vara alltför strikta med att slänga mat som nått sitt bäst före-datum, detta för att minska matsvinnet. Under 2023 slängde varje svensk i genomsnitt 16 kilo mat som matsvinn, enligt Avfall Sverige.

Annons:

Trots uppmaningar finns det dock undantag där man i vissa fall bör vara mer noggrannare med att slänga maten när den nått sitt sista datum, skriver Land.se.

Sill och gravad lax

Gravad och rökt fisk kan innehålla listeriabakterier, som kan vara farliga för småbarn, äldre och personer med nedsatt immunförsvar. Eftersom bakterien inte märks genom lukt eller utseende är det viktigt att följa sista förbrukningsdatum. Öppnade förpackningar bör konsumeras inom kort.

Strömming, sill, tonfisk, makrill och ansjovis innehåller en hel del av aminosyran histidin. Denna aminosyra omvandlas senare till histamin när vissa bakteriearter frodas när fisken förvarats för varmt, under några timmar. Det kan orsaka histaminförgiftning, vilket kan ge symptom som exempelvis utslag, diarré, illamående och hjärtklappning.

Bröd

Ett säkert sätt att veta när brödet ska slängas är när man ser en mögelfläck. Till skillnad från ost, där det är okej att skära bort möglet och sedan äta, är det inte bra när det gäller bröd. Det synliga möglet är troligen bara en del av det, resten av mögelsvampen består av långa osynliga trådar som kan finnas i hela brödskivan.

Kött och fågel

Vanligen har kött, fågel och skaldjur en märkning med sista förbrukningsdag, vilket innebär att det kan vara hälsofarligt att äta efter. Däremot kan man frysa in innan sista dagen om man inte hinner äta upp det, sedan kan det hålla i frysen en längre tid - beroende på typ av kött.

Särskilt malet kött, som köttfärs, är känsligt för att få bakterier. Ofta är det nedbrytningsbakterier som gör att färsen kan lukta och smaka illa, det är sällan risk för sjukdomssmitta men gör färsen oätlig.

Yoghurt och färskost

Ofta håller yoghurt, färskost och creme fraiche efter sitt bäst före-datum, men ser man minsta mögelbildning bör man slänga. Eftersom produkterna innehåller mycket vatten finns risk att mögelgifter sprids i hela livsmedlet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Så förvarar du skörden i vinter

Publicerad Igår 08:02 – av Markus Andersson
Många grödor går att torka, syra eller sylta.

Hur förvarar man potatis och morötter bäst utan jordkällare? Vad går egentligen att torka och frysa? Här har du några användbara tips på hur man kan förvara skörden för att den ska hålla i vinter.

Hösten närmar sig och skördetiden är här. Oavsett om man har en liten odling på balkongen eller en stor trädgård kanske man vill spara en del av det man odlat för att äta under vintern, något som allt fler börjat ägna sig åt bland annat mot bakgrund av de skenande matpriserna. Dock behöver man veta lite vad man gör när man ska förvara matvaror under de kalla månaderna.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 26 augusti 2022.


Torkning

Enklaste sättet att torka är med en torkmaskin, men det går också bra att torka i ugnen eller i rumstemperatur beroende på vad man ska torka. Alla kryddväxter går utmärkt att torka och görs bäst i rumstemperatur. Ett tips är att ta en bukett kryddor och sticka in den i en papperspåse och knyta runt öppningen så att kryddorna hänger i påsen. Sedan kan man hänga upp påsen och kryddorna kommer att torka i den och eventuella blad som ramlar av kommer att samlas i påsen. Chilifrukter kan också torkas genom att hängas upp. Bönor går bra att torka i ett soligt fönster.

Frukt och bär kan också med fördel torkas, vilket dock bör göras i torkmaskin eller ugn. Ett tips om man vill torka blåbär utan torkmaskin är att först låta dem stå i rumstemperatur i ungefär ett dygn innan man lägger in dem i ugnen. Det gör att en del av vätskan försvinner och förhindrar att blåbären blir till en stor, seg klump i ugnen.

Även zucchini och tomat går att torka i ugn.

Syra eller sylta

Att syra, eller fermentera, är en konserveringsmetod där man i korthet låter mjölksyrabakterier på grönsakerna omvandla, det vill säga fermentera, kolhydrater till bland annat mjölksyra som i sin tur gör att det blir syrligt, enligt Livsmedelsverket. Vanligast är att man fermenterar vitkål, morötter, rödbetor, gurka och oliver. Det är viktigt att följa recept noga så att inte oönskade bakterier kommer in, vilket rentav kan göra att man blir sjuk.

Gillar man sötsaker är annars en idé att göra på det gamla goda viset, det vill säga göra saft, sylt, gelé, marmelad eller sirap. Många trädgårdar brukar överflödas av exempelvis rabarber, så passa på att göra lite sirap eller saft av det. Är man noga med hygienen kan saft och sylt hålla i minst 1 till 2 år oöppnade, men även längre än så.

Frys

Det går att frysa in det mesta men ibland är det bäst att förvälla först. Bär och frukt går exempelvis bra att frysa in som de är. Även tomater, zucchini och kryddväxter. Grönkål, broccoli och mangold kan man förvälla först. Det går att frysa in det mesta utan förvällning, men smakerna kan förändras och det finns risk för missfärgningar. Ett tips är att testa sig fram, men man bör inte förvänta sig att allt man fryser in är i samma skick när man tinat det. Exempelvis kan bladväxter bli sörjiga när man tinar dem, men det man kan göra är att smula ner dem i grytor eller smoothies för extra vitaminer.

Alternativ till jordkällare

Har man tillgång till jordkällare kan man förvara exempelvis potatis, rotsaker och även äpplen där. Lägg dock inte äpplen nära andra grödor då de utsöndrar etylengas som påskyndar mognaden och därför kan påverka de andra grödorna.

Alla har förstås inte tillgång till en jordkällare, men det finns andra alternativ. Det går till exempel att gräva en stuka i jorden som fungerar på liknande sätt. Enkelt förklarat fyller man gropen med exempelvis granris och halm, lägger i rotsakerna och täcker sedan över med jord. Det finns dock flera sätt att göra detta på.

För den som inte har en tomt att gräva på går det även att göra en slags ”minijordkällare” med en frigolitlåda som man kan ställa på balkongen.

Kom ihåg att ta bort all blast innan och endast spara dem som är hela och friska.

Flera rotsaker kan övervintra i jorden. Detta kan fungera för exempelvis morötter, purjolök och jordärtskockor. Täck över grödorna med exempelvis halm eller löv för att skydda mot den värsta kylan. Även grönkål, spenat och mangold kan hålla i flera minusgrader. Kryddor som persilja, salvia och timjan tål någon minusgrad. Det är dock en risk att förvara i trädgården då det kan bli för kallt och skadedjur kan komma åt grödorna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Förläng skörden – torka frukt och bär hemma

Publicerad september 4, 2026 – av Emil Fjellstedt
Färgglada torkade skivor av bland annat kiwi, citrus och päron
Olika sorters frukt lämpar sig för torkning, men tiden varierar beroende på frukt och skivornas tjocklek.

Att torka frukt och bär är ett enkelt sätt att ta vara på skörden. Smakerna bevaras och kan ge glädje långt efter att säsongen är över.

Att torka är ett enkelt sätt att ta hand om mer än man hinner äta färskt. När vattnet långsamt försvinner blir smaken fylligare, samtidigt som frukten tar betydligt mindre plats än i frysen.

Metoden passar särskilt bra för äpplen, päron, plommon och jordgubbar. Resultatet kan ätas som mellanmål, blandas i müsli eller användas i gröt och bakning.

Välj fina råvaror

Börja med mogen men fast frukt. Sortera bort sådant som är mögligt eller illa skadat. Skölj frukt och bär, se till att synlig jord försvinner och låt dem sedan rinna av ordentligt.

Ta bort kärnhus och skaft och skär större frukter i jämna skivor. Tunna äppelskivor blir lättare spröda, medan tjockare klyftor brukar bli sega. Äpplen och päron kan torkas med skalet kvar.

Ljus frukt mörknar ofta under torkningen. Det är ofarligt, men den som vill behålla en ljusare färg kan doppa bitarna en kort stund i vatten med citron.

Ugn eller torkapparat

En torkapparat ger jämn värme och bra luftcirkulation. Lägg bitarna i ett lager utan att de överlappar varandra och följ apparatens anvisningar.

Äppelskivor utlagda i en mattork bredvid ett färskt äpple
Jämnt skurna äppelbitar med luft mellan sig torkar jämnare i mattorken. Foto: Natalia Sevruk/Pexels

Det går också bra att använda varmluftsugn. Lägg frukten på plåtar eller galler och torka vid omkring 55–60 grader.

Fukten måste kunna lämna ugnen. Luckan kan därför behöva stå lite på glänt, men gör det bara om ugnens tillverkare tillåter det. Kontrollera bitarna då och då och byt plats på plåtarna om torkningen blir ojämn.

Hur lång tid det tar beror på råvara, tjocklek och utrustning. Räkna med flera timmar. Höj inte värmen för att skynda på – då kan ytan bli torr medan mitten fortfarande är fuktig.

Så gör du med bären

Jordgubbar går snabbt att förbereda: skiva dem eller dela dem på mitten. Hallon och björnbär kan torkas hela, men behöver längre tid. För blåbär kan det vara bra att låta dem lufttorka ordentligt efter sköljningen innan de sätts in i ugnen. Blåbär och vinbär har ett skal som håller kvar fukten och kan prickas försiktigt eller krossas lätt före torkningen.

Mjuka bär passar också till fruktläder. Mixa dem till puré, bred ut ett tunt lager på en torkduk och torka tills ytan inte längre känns klibbig. Låt lädret svalna innan det rullas ihop.

Rullar av mörkrött fruktläder omgivna av blåbär
Fruktläder görs genom att bär mixas till puré och torkas i ett tunt lager. Foto: iStock/Larysa Lyundovska

När är det färdigt?

Låt några bitar svalna innan du provar dem. Färdig frukt ska kännas seg eller böjlig utan att släppa ifrån sig fukt när den delas och pressas. Bär blir ofta torrare och fastare.

För att upptäcka gömd restfukt kan den avsvalnade frukten läggas löst i rena glasburkar i sju till tio dagar. Skaka burkarna varje dag. Om det bildas kondens behöver innehållet torkas en stund till.

Förvara i täta burkar

När allt är helt torrt kan frukten packas i rena, täta burkar. Mindre portioner är praktiska eftersom resten av satsen då slipper utsättas för fukt varje gång en burk öppnas.

Skriv innehåll och datum på burken och ställ den mörkt, torrt och svalt. Titta till innehållet ibland. Om det luktar konstigt eller syns mögel ska det inte ätas. Möglig mat ska som regel kastas.

Frukt och bär som är ordentligt torkade och förvaras lufttätt, mörkt och svalt håller ofta i omkring sex till tolv månader. Värme och fukt förkortar hållbarheten. Kondens i burken eller bitar som har blivit fuktiga visar att innehållet behöver kontrolleras. Synligt mögel, avvikande lukt eller spår av skadedjur är tecken på att hela innehållet bör kastas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gratis surströmming – men bara för vuxna

Publicerad september 4, 2026 – av Jan Sundstedt

Ica Söråker skänker bort fjolårets surströmming – men har infört en 18-årsgräns för att minska risken att burkarna används till bus.

Flera butiker i Västernorrland säljer just nu ut burkar från förra året för noll kronor, rapporterar Sveriges Radio.

På Ica Söråker gäller dock erbjudandet bara vuxna. Handlaren Torbjörn Lagergren säger att åldersgränsen är en förebyggande åtgärd.

— Det kan finnas en liten risk att det kan misskötas. Det kan hamna surströmmingsburkar ute på diverse olika saker och därför har vi satt 18-årsgräns bara för att minimera den risken, säger han till Sveriges Radio.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hönsens vardag direktsänds vid ägghyllan

Publicerad september 2, 2026 – av Markus Andersson
En flock höns på grönbete framför ett mobilt hönshus vid Alvas Naturbete
Hönsen på Alvas Naturbete vistas utomhus under säsongen och flyttas regelbundet till nytt bete.

Kunder vid ägghyllan på Ica Kvantum Liljeholmen kan följa höns på en småländsk gård i direktsändning. Försöket ska visa om större insyn i djurhållningen kan öka intresset för småskaligt producerade grönbetesägg.

Bakom satsningen står nätbutiken Gårdens, som säljer äggen, och den fristående producenten Alvas Naturbete utanför Mönsterås. En kamera vid gårdens mobila hönshus sänder hönsens vardag till en skärm i Stockholmsbutiken. Samma direktsändning går även att följa på nätet.

Sex ägg kostar 49 kronor. Tanken är att kunderna ska få se vad som skiljer produktionen från billigare alternativ, i stället för att enbart mötas av några rader på en förpackning.

— Vi vet inte svaret ännu, och det är precis därför vi gör testet, säger Oskar Karlsson, medgrundare och operativ chef på Gårdens, i ett pressmeddelande som återges av Jordbruksaktuellt.

Hönsen vistas utomhus under säsongen och flyttas regelbundet till nytt bete. En tid efter att gårdens kor har betat på en yta släpps hönsen dit för att krafsa efter bland annat gräs och insekter.

Gårdens samlar mat från småskaliga svenska producenter och säljer bland annat kött, mejerivaror, ägg, grönsaker och skafferivaror med hemleverans. Alla förädlade livsmedel i Gårdens sortiment är Ä-märkta, enligt konsumentföreningen Äkta vara. Föreningen uppger att Gårdens är den första svenska butiken med ett sådant sortiment. Ä-märket används för livsmedel utan tillsatser, fejkade aromer och industriella ingredienser. Märket används inte på oförädlade råvaror som ägg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.