Annons:

Nato implementerar AI-system för militära operationer

Utvecklingen av AI

Uppdaterad april 19, 2025, Publicerad april 17, 2025 – av Jan Sundstedt
Nato Terminator AI
Den moderna krigföringen har blivit alltmer lik den som bara för några år sedan var science-fiction.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Militärpakten Nato har ingått ett avtal med det amerikanska techföretaget Palantir för att införa det AI-drivna systemet Maven Smart System (MSS) i sina militära operationer.

Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat Palantirs grundare Peter Thiel och dennes inflytande över kretsen kring Trump, samt hur företagets AI-teknik bland annat använts för att ta fram drönare som kan identifiera ryssar och automatisera dödandet.

Nato meddelade den 14 april att man tecknat ett kontrakt med Palantir Technologies med avsikten att implementera Maven Smart System (MSS Nato), inom ramen för Allied Command Operations, rapporterar DefenceScoop.

MSS Nato använder generativ AI och maskininlärning för att snabbt bearbeta information, och systemet är utvecklat för att ge en skarpare situationsbild genom att analysera stora mängder data i realtid.

Annons:

Det handlar om allt från satellitbilder till underrättelserapporter, som sedan används för att identifiera mål och planera operationer.

Terminator
I "Terminator"-filmerna kämpar resterna av jordens befolkning mot AI-styrda vapensystemet Skynet.

Modernisera krigföringen

Natos kommunikationsbyrå NCIA uppger att syftet är att modernisera krigföringsförmågorna. Något som tidigare kunde kräva hundratals analytiker inom underrättelsetjänsten kan nu, med hjälp av MSS, enligt NCIA skötas av en mindre grupp på 20–50 soldater.

Palantir har sedan tidigare levererat liknande teknik till den amerikanska armén, flygvapnet och rymdstyrkan. I september 2024 tecknade företaget även ett kontrakt värt 100 miljoner dollar med den amerikanska militären för att utöka användningen av AI inom målsökning.

Redan i mitten av maj 2025 förväntas systemet vara i drift.

Den nya affären har också fått finansmarknaderna att reagera och Palantirs aktie har stigit. Företaget har de senaste åren även allmänt sett en kraftig tillväxt, med intäkter som ökat med 50 procent mellan 2022 och 2024.

Kritik och farhågor

Palantir har tidigare kritiserats för sitt samarbete med den israeliska försvarsmakten, vilket ledde till att en stor nordisk investerare avbröt sitt engagemang i företaget. Kritiken rör bland annat risken för att AI-teknik används på sätt som kan bryta mot mänskliga rättigheter, särskilt i konfliktzoner.

På sociala medier har nyheten väckt blandade reaktioner. Mario Nawfal, en känd röst på plattformen X, skriver i ett inlägg att "Nato goes full Skynet", ...med hänvisning till det fiktiva AI-systemet i Terminator-filmerna, där tekniken tar kontroll över världen.

Flera kritiker uttrycker farhågor över vad tekniken kan innebära, medan andra ser den som ett nödvändigt steg för att möta moderna hot.

Nato och Palantir betonar att tekniken inte ersätter mänskligt beslutsfattande. Man framhäver att systemet är utformat för att stödja militära ledare och inte för att agera självständigt.

Ändå finns en växande debatt och oro om hur AI:s roll i krigföring kan påverka framtida konflikter och global säkerhet. Vissa analytiker ser användningen av amerikansk teknik såsom MSS även som ett sätt för Nato att stärka banden över Atlanten.

 

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Musk planerar datacenter i rymden med Starlink-satelliter

Utvecklingen av AI

Publicerad november 2, 2025 – av Markus Andersson
Foto: Space X

Elon Musks rymdbolag SpaceX meddelar att man ska bygga datacenter i rymden baserade på Starlink-satelliter. Intresset för rymdbaserad datalagring ökar kraftigt bland teknikjättar i takt med att artificiell intelligens kräver allt mer datorkraft.

Artificiell intelligens driver ett ökande behov av datalagring och processorkraft, vilket har fått flera teknikföretag att vända blickarna mot rymden. Efter att tidigare Google-chefen Eric Schmidt förvärvat rymdbolaget Relativity Space i maj, och Amazon-grundaren Jeff Bezos förutspått gigawatt-stora datacenter i rymden inom 10 till 20 år, kliver nu Elon Musk in i racet.

I ett inlägg på sociala mediet X förklarade Musk att SpaceX satelliter kunde användas för ändamålet. "Att helt enkelt skala upp Starlink V3-satelliter, som har höghastighetslaserlänkar, skulle fungera. SpaceX kommer att göra detta", skrev han som svar på en artikel om potentialen för rymdbaserade datacenter.

Musks besked höjer dramatiskt profilen för den begynnande industrin. SpaceX Starlink-konstellation är redan världens dominerande rymdbaserade infrastruktur, och bolaget har visat att det går att leverera höghastighetsbredband till miljontals kunder världen över med vinst.

Annons:

Gratis energi och inga miljökostnader

Förespråkare för rymdbaserade datacenter lyfter fram tydliga fördelar: obegränsad och kostnadsfri energi från solen samt frånvaron av de miljökostnader som följer av att bygga dessa anläggningar på jorden, där motståndet mot energikrävande datacenter har börjat växa.

Kritiker hävdar däremot att det är ekonomiskt opraktiskt att bygga sådana faciliteter i rymden och att förespråkarna underskattar den teknologi som krävs för att få det att fungera.

Caleb Henry, forskningschef vid analysföretaget Quilty Space, menar att utvecklingen är värd att följa noga.

— Tyngden från storheter inom teknikindustrin är verkligen värd att uppmärksamma. Om de börjar satsa pengar på det här kan vi se ännu en transformation av vad som görs i rymden, säger han i en intervju.

Tiofaldig kapacitet

SpaceX nuvarande Starlink V2 mini-satelliter har en maximal nedladdningskapacitet på cirka 100 Gbps. Den kommande V3-satelliten förväntas öka denna kapacitet tiofalt, till 1 Tbps. Det är inte en oöverträffad kapacitet för enskilda satelliter – telekomföretaget Viasat har byggt en geostationär satellit med samma kapacitet som snart ska skjutas upp – men väl i den skala SpaceX planerar.

Bolaget avser att lansera omkring 60 Starlink V3-satelliter vid varje uppskjutning med Starship-raketen. Dessa lanseringar kan ske redan under första halvåret 2026, då SpaceX redan har testat en satellitdispenser på Starship.

— Ingenting annat i resten av satellitindustrin kommer i närheten av den mängden kapacitet, konstaterar Henry.

Exakt hur en "uppskalning" av Starlink V3-satelliterna skulle se ut är inte klart, men utvecklingen talar sitt tydliga språk. De första operativa Starlink-satelliterna lanserades för drygt fem år sedan med en massa på cirka 300 kg och en kapacitet på 15 Gbps. Starlink V3-satelliterna kommer sannolikt att väga 1 500 kg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Musk hyllar Googles kvantgenombrott: ”Börjar bli relevant”

Utvecklingen av AI

Uppdaterad oktober 23, 2025, Publicerad oktober 22, 2025 – av Redaktionen
Algoritmen Quantum Echoes som körs på Googles kvantdatorschip Willow är 13 000 gånger snabbare än klassiska superdatorer.

Google har utvecklat en algoritm för kvantberäkning som enligt bolaget öppnar för praktiska tillämpningar inom bland annat läkemedelsforskning och artificiell intelligens. Den nya algoritmen är flera tusen gånger snabbare än klassiska superdatorer.

Google meddelade på onsdagen att företaget lyckats utveckla och verifiera algoritmen Quantum Echoes på sitt kvantdatorchip Willow. Algoritmen är 13 000 gånger snabbare än de mest avancerade klassiska beräkningsalgoritmerna som körs på superdatorer.

Enligt företagets forskare kan Quantum Echoes i framtiden användas för att mäta molekylära strukturer, vilket skulle kunna underlätta utvecklingen av nya läkemedel. Algoritmen kan även bidra till att identifiera nya material inom materialvetenskapen.

Ett annat användningsområde är att generera unika datamängder för träning av AI-modeller, särskilt inom områden som livsvetenskaper där tillgängliga datamängder är begränsade.

Annons:

— Om jag inte kan bevisa att data är korrekt, hur ska jag då kunna göra något med den?, förklarade Googles forskare Tom O'Brien betydelsen av att algoritmen är verifierbar.


Detaljerna om Quantum Echoes publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature. Entreprenören Elon Musk gratulerade Google på X och konstaterade att kvantberäkning börjar bli relevant.

Alphabets Google konkurrerar med andra teknikjättar som Amazon och Microsoft om att utveckla kvantdatorer som kan lösa problem utanför räckhåll för dagens datorer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Över en halv miljard kineser använder generativ AI

Utvecklingen av AI

Publicerad oktober 22, 2025 – av Redaktionen
AI-tjänsterna används för intelligent sökning, att skapa innehåll, som produktivitetsverktyg och i smart hårdvara.

Antalet användare av generativ artificiell intelligens i Kina har ökat kraftigt under första halvåret 2025. I juni hade 515 miljoner kineser tillgång till AI-tjänster – en ökning med 266 miljoner på ett halvår, enligt officiella kinesiska siffror.

Uppgifterna kommer från en rapport som Kinas centrum för internetinformation presenterade i lördags. Det konstateras att inhemskt utvecklade AI-modeller blivit populära bland användarna.

En undersökning som ingår i rapporten visar att över 90 procent av användarna uppger att de föredrar kinesiska AI-modeller.

Generativ AI används inom områden som intelligent sökning, innehållsskapande, produktivitetsverktyg och smart hårdvara. Tekniken testas också inom jordbruk, tillverkning och forskning..

Annons:

Huvuddelen av användarna är unga och medelålders med högre utbildning. Bland användarna är 74,6 procent under 40 år, medan 37,5 procent har högskole-, kandidat- eller högre examina.

Rapporten hävdar att Kina har blivit allt viktigare inom det globala AI-området. Fram till april hade landet lämnat in cirka 1,58 miljoner AI-relaterade patentansökningar, vilket motsvarar 38,58 procent av det globala antalet – flest i världen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

OpenAI lanserar AI-driven webbläsare – utmanar Google med ChatGPT Atlas

Utvecklingen av AI

Uppdaterad oktober 22, 2025, Publicerad oktober 21, 2025 – av Markus Andersson
Användare bör vara medvetna om att ChatGPT lagrar alla konversationsdata som du skickar till tjänsten.

OpenAI presenterade på tisdagen sin nya AI-baserade webbläsare ChatGPT Atlas, ett betydande steg i företagets ambition att konkurrera med Google som huvudsaklig källa för informationssökning på internet. Tjänsten, som initialt rullas ut för macOS med stöd för Windows, iOS och Android inom kort, blir tillgänglig för alla användare från start.

Webbläsare har snabbt blivit nästa stora slagfält inom AI-industrin. Trots att Google Chrome länge dominerat marknaden pågår nu en omvälvande förändring där AI-chatbotar och intelligenta agenter förändrar hur människor arbetar online. Flera startup-företag har redan lanserat egna AI-drivna webbläsare, däribland Perplexitys Comet och The Browser Companys Dia. Även Google och Microsoft har uppdaterat Chrome respektive Edge med AI-funktioner.

OpenAI:s teknikansvarig för Atlas, Ben Goodger, betonade i en direktsändning på tisdagen att ChatGPT utgör kärnan i företagets första webbläsare. Användare kan i ChatGPT Atlas föra en dialog med sina sökresultat, likt funktionaliteten i Perplexity eller Googles AI-läge, skriver TechCrunch.

Sidopanel och webbhistorik

Den mest framträdande funktionen i AI-baserade webbläsare har varit den inbyggda chattboten i en sidopanel som automatiskt får sammanhang från det som visas på skärmen. Detta eliminerar behovet av att manuellt kopiera och klistra in text eller dra filer till ChatGPT. OpenAI:s produktchef Adam Fry bekräftade att även ChatGPT Atlas inkluderar denna funktion.

Annons:

Dessutom har ChatGPT Atlas en "webbhistorik", vilket innebär att ChatGPT nu kan logga vilka webbplatser användaren besöker och vad som görs på dem, för att sedan använda informationen till mer personanpassade svar.

AI-baserade webbläsare innehåller även agenter som syftar till att automatisera webbaserade uppgifter. I TechCrunchs tester visar sig tidiga versioner av dessa agenter fungera väl för enkla uppgifter, men de har svårigheter att hantera mer komplexa problem på ett tillförlitligt sätt.

Varning: OpenAI sparar användardata

Användare bör vara medvetna om att ChatGPT lagrar alla konversationsdata. Enligt OpenAI:s officiella riktlinjer för datalagring sparas raderade konversationer i upp till 30 dagar i företagets system, om inte rättslig skyldighet kräver längre lagring. Detta gäller även när användare aktivt raderar sina chattar.

Dessutom använder OpenAI konversationer för att förbättra sina tjänster. Efter ett domstolsbeslut från New York Times tvingas OpenAI nu permanent spara samtliga chattar för icke-företagskunder, vilket innebär att data inte längre raderas alls för många användare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.