Föreningarna KFUM Infinite och Riksorganisationen Hikari har blivit hyllade av politiker och media och tagit emot miljoner i donationer och bidrag för att hjälpa barn och unga.
I verkligheten har dock mycket av pengarna gått till att berika föreningens ledare, som bland annat lagt dessa på Thailandsresor, restaurangbesök och märkeskläder.
Det är statstelevisionens Uppdrag granskning som undersökt vart de hyllade föreningarnas bidrag från fonder, stiftelser och svenska myndigheter egentligen går – och upptäckten blev nedslående.
Man såg bland annat att en stor del av pengarna lagts på utlandsresor, bland annat till Thailand, Malaysia och Turkiet – resor som ibland varit flera veckor långa och där ledarnas flickvänner, fruar och barn ofta fått följa med.
Annons:
De ansvariga hävdar själva att det handlar om ”tränings- och inspirationsresor” och att familjemedlemmarna också följde med för att representera föreningarna.
– Man kan nog säga att föreningsvärlden är en skuggvärld i den meningen att det är ganska regellöst, säger Henric Fagher, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten.
"Kan inte uttala mig"
Dessutom har ledarna och deras barn köpt in en massa dyr hemelektronik och kläder för föreningarnas pengar – inköp som också har levererats hem till ledarna men som ändå påstås vara till föreningsarbetet. Skatteverket har dock underkänt utläggen och efterbeskattat de båda föreningarna.
– Det handlar om att berika de personer som styr verksamheten. Andra medlemmar i föreningen har inte de möjligheterna, varken följa med på resan, få en måltid eller kläder betalda, säger Magnus Budo Ericsson, granskningsledare på Skatteverket.
Laura Luna, kommunikationsansvarig på KFUM Sverige, säger till statskanalen att man inte vill kommentera hur KFUM Infinites använt sina bidrag.
– Jag kan inte uttala mig eftersom det finns en pågående process, men jag utgår ifrån att när den är klar så kommer den föreningen att följa det beslutet.
Hikari hävdar att de många inköpen gjorts till ett ”fritidsförråd” i KFUM-huset i Malmö, men när Uppdrag gransknings reportrar frågar är det ingen som känner till dess existens. Ett par veckor senare släpper ledaren själv till slut in reportrarna i ”förrådet” – men då är många av de inköpta sakerna spårlöst försvunna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Nya Dagbladets valkompass är här. 24 sakfrågor, åtta partier utanför riksdagens åttaklöver och dina egna prioriteringar: du väljer ämnen, svarar i fem steg – eller vet ej – och kan dubbla vikten på de frågor som betyder mest för dig.
Många väljare upplever de etablerade partiledardebatterna som en strid om obetydliga skillnader, rena marginaler – ibland om hundralappar – samtidigt som de partier de kan välja mellan uppfattas stå nära varandra i flera av de frågor dessa väljare själva ser som avgörande: EU och överstatligheten, Nato och DCA-avtalet, migrationen, kontanterna och den digitala kontrollen. Den upplevelsen är ett av skälen till att NyD ger partierna utanför riksdagen mer utrymme än de får i den nationella valrörelsen. Som Markus Andersson skriver i ledaren Demokratin som fruktar sina väljare gynnas de etablerade partierna dessutom av valsedelsreglerna, av fyraprocentsspärren och av ett medieurval som i praktiken avgör vilka alternativ väljaren alls ser.
Valkompassen är därför inget löfte om något parti. Den handlar om de åtta partier som vill ha din röst den 13 september 2026 utan att redan sitta i en riksdagsgrupp – och om de frågor där de faktiskt går isär. Ska botten av samhället vara en basinkomst på 8 000 kronor i månaden eller en platt inkomstskatt? Ska Sverige lämna EU, omförhandla villkoren eller utvidga unionen? Ska Nato-medlemskapet sägas upp eller kompletteras med starkare eget försvar? Ska Migrationsverket ersättas av ett Återvandringsverk eller ska alla ha rätt att bosätta sig där de vill? Därtill landsbygd och självförsörjning, kontanter och digital integritet, direktdemokrati och folkomröstningar. Vilket parti som sedan levererar verklig förändring är inget kompassen kan lova – den visar vad partierna själva skriver att de vill.
Källtransparensen är hela poängen. Varje kodad partiposition är kopplad till ett citat ur partiets eget program eller valmanifest. Partierna har inte fyllt i någon enkät hos NyD; underlaget är deras publicerade texter, som anger vad partierna vill, inte neutralt verifierade samhällsfakta. Kompassen visar individuella partiöversikter och parvis jämförelse på de frågor som faktiskt är gemensamma – ingen totalvinnare och ingen fullständig rangordning. Du kan ändra dina svar eller börja om, och svaren sparas inte och skickas inte till någon server.
Urvalet är de sju partier som medverkade i den direktsända debatt som NyD tidigare rapporterat om, plus Medborgerlig Samling. Det är inte en styrkt lista över landets åtta största partier utanför riksdagen. Kristna Värdepartiet var annonserat till debatten men saknade representant på grund av sjukdom och ingår därför inte här. Alla debattdeltagare var inte partiledare: Ambition Sverige företräddes av Bo Hansson och Enhet av Anders Axner. Uttrycket utanför riksdagen avser i den här texten att partiet saknar egen riksdagsgrupp – Elsa Widding valdes in i riksdagen 2022 på SD:s lista och lämnade partiet 2023.
Annons:
Efter testet kan du fördjupa dig. Längre ned går NyD igenom varje parti med tre konkreta förslag ur programmet, ideologisk riktning och en granskningsfråga, följt av tematiska jämförelser i fördelningspolitik, EU och Nato, demokrati, migration och landsbygd – och en praktisk guide till hur du faktiskt röstar på ett litet parti utan att din valsedel blir en blankröst.
Alternativ för Sverige
Alternativ för Sverige ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.
Nationalistiskt parti med Gustav Kasselstrand, som också företrädde partiet i debatten, i ledningen. Nationalstaten, återvandringen och svenskt självbestämmande är den bärande linjen. Tre konkreta förslag ur programmet: Migrationsverket läggs ned och ersätts av ett Återvandringsverk som får besluta om att återkalla uppehållstillstånd och medborgarskap, med en särskild återvandringsminister. Skattesystemet förenklas kraftigt genom platt skatt, samtidigt som inflationsmålet sänks till noll procent. Den ordinarie biståndsbudgeten sätts till noll, medan särskilt beslutade engångsinsatser fortfarande ska kunna göras vid till exempel katastrofer i närområdet.
I EU-frågan beskriver partiet sig som europavänligt men kräver svenskt utträde och vill ersätta unionen med frivilligt mellanstatligt samarbete. Ideologisk riktning: nationalkonservativ och suveränistisk, ekonomiskt marknadsliberal med lågskatteprofil.
Granskningsfråga: partiet anger själv att återvandringsprogrammet kräver både lagändringar och grundlagsändringar. Hur ska processen för återkallade medborgarskap utformas rättsligt, vilka överklagandevägar ska gälla och över hur många mandatperioder räknar partiet med att den ordningen kan vara på plats?
Ambition Sverige
Ambition Sverige ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.
Partiet bildades 2025 av Elsa Widding och driver en suveränistisk och frihetlig linje mot överstatlig styrning. Tre konkreta förslag: Sverige ska lämna Nato, säga upp DCA-avtalet med USA och avbryta det militära stödet till Ukraina, eftersom partiet anser att alliansfrihet håller landet utanför krig. Kontanter ska grundlagsskyddas, en e-krona för allmänheten stoppas och digital euro avvisas, liksom EUDI-plånboken som villkor för samhällsdeltagande. Sverige ska dessutom lämna Agenda 2030 som styrande ram och säga nej till WHO:s pandemifördrag och bindande IHR-ändringar.
Partiet vill också att Sverige lämnar EU och att klimatpolitiken kostnads- och nyttovärderas. Widding är energiexpert med ledande befattningar i stora energibolag bakom sig. Ideologisk riktning: nationell suveränism med stark integritets- och frihetsprofil och mindre offentlig sektor.
Granskningsfråga: hur ska ett Nato-utträde och ett uppsagt DCA-avtal ersättas i praktisk försvarsförmåga – vilken numerär, materielplan och kostnadsnivå räknar partiet med för ett eget alliansfritt försvar?
MoD
MoD ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.
MoD, med Gustaf Rydelius i ledningen, kombinerar antiglobalism med en tydligt omfördelande ekonomisk politik. Tre konkreta förslag ur valmanifestet: en stegvis basinkomst på 8 000 kronor i månaden under ett inkomsttak – alltså inte en universell och ovillkorlig summa till alla oavsett inkomst. Vidare förmögenhetsskatt och progressiv kapitalbeskattning, Tobinskatt på finansiella transaktioner och bankskatt på övervinster. Dessutom arbetstidsförkortning med sextimmarsdag införd stegvis.
Säkerhetspolitiskt vill MoD att Sverige lämnar Nato, säger upp DCA-avtalet, förbjuder permanenta utländska baser och undertecknar FN:s kärnvapenförbud. EU-medlemskapet ska avgöras genom folkomröstning. Demokratiskt vill partiet avskaffa fyraprocentsspärren, införa medborgarinitiativ till folkomröstning och återinföra tjänstemannaansvaret. Ideologisk riktning: vänsterorienterad fördelningspolitik förenad med nationellt självbestämmande och alliansfrihet.
Granskningsfråga: hur ska basinkomst, sextimmarsdag och höjda barnbidrag finansieras samtidigt – vilka intäkter från förmögenhetsskatt, kapitalbeskattning och bankskatt räknar partiet med, och vad händer med kalkylen om kapital flyttar utomlands?
Enhet
Enhet ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.
Enhet, med Vide Geiger som ordförande och talesperson, driver en pacifistisk och ekologisk linje. Tre konkreta förslag: basinkomst utan motkrav till alla, som grundtrygghet och möjlighet till delaktighet. Ett fredsdepartement inrättas och Sverige ska verka som neutral fredsmäklare – vilket enligt partiet förutsätter att svensk vapentillverkning och vapenexport upphör. Migrationspolitiskt slår programmet fast att alla har rätt att bosätta sig och leva där de önskar, förutsatt att de följer lagarna på platsen.
Partiet vill styra landet med måttet Gross National Happiness i stället för BNP, verka för ett räntefritt och spekulationsfritt system, lämna EU och på sikt införa direktdemokrati med beslut i folkomröstningar lokalt och nationellt. Migrationssynen är därmed dramatiskt öppnare än AfS:s. Ideologisk riktning: ekologisk, pacifistisk och decentralistisk vänsterhumanism.
Granskningsfråga: hur ska en basinkomst utan motkrav finansieras, och hur förhåller den sig till den fria bosättningsrätten – vilka intäkter och vilka institutionella spärrar föreslår partiet?
Landsbygdspartiet oberoende
Landsbygdspartiet oberoende ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.
Landsbygdspartiet oberoende, som i tv-debatten företräddes av partiledaren Benneth Thyr, bygger hela sin politik på en enda konfliktlinje: centralorterna mot resten av landet. Ideologiskt beskriver partiet sin utgångspunkt som kärleken till landsbygden och tron att byar, tätorter och småstäder erbjuder en bättre livsmiljö än storstäderna, med beslut fattade så nära medborgarna som möjligt. Programmet slår också fast att partiet inte ska verka för rasism mot minoriteter.
Tre konkreta förslag: skattemedel från industrifastigheter och naturresurser ska återföras till de regioner där verksamheten och utvinningen finns; arbetsgivaravgifterna ska differentieras geografiskt för att göra det lättare att skapa jobb utanför städerna; målet ska vara 100 procent självförsörjning av baslivsmedel, energi och drivmedel.
I säkerhetsfrågan är beskedet att Sveriges medlemskap i Nato ska gå hand i hand med en stark egen förmåga att försvara landet och att stödja de allierade. Något krav på utträde finns inte i partitexten, som i stället lyfter försvarsförmåga i hela landet och högre egen försörjningsförmåga.
Granskningsfrågan: hur ska en geografisk differentiering av arbetsgivaravgifterna konstrueras utan att skapa gränsdragningstvister mellan kommuner, och vad kostar den statskassan? Partiprogrammet.
Partiet Nyans
Partiet Nyans ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.
Partiet Nyans, lett av Mikail Yüksel, beskrev sig i debatten som mittenorienterat med minoritetsfrågor som profil men med program över hela det politiska fältet. Det gör partiet till undantaget i sällskapet i EU-frågan: det är uttryckligen EU-vänligt. Därtill driver partiet en betydligt öppnare minoritetspolitik än de nationalistiska konkurrenterna.
Tre konkreta förslag: muslimer ska erkännas som nationell minoritetsgrupp i grundlagen och islamofobi få en egen brottsrubricering; hyrorna i kommunala och statliga hyresrätter ska frysas fem år framåt; EU ska utvidgas och partiet är positivt till bosniskt och turkiskt medlemskap, samtidigt som man säger nej till EMU. Yüksel pekar dessutom själv ut LVU-missbruk, integration, diskriminering och segregation som partiets prioriterade frågor.
Granskningsfrågan: hur ska en femårig hyresfrysning finansieras för de kommunala bostadsbolagen utan att underhåll och nyproduktion stryps? Partiets politik.
Knapptryckarna
Knapptryckarna ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.
Knapptryckarna är det parti i urvalet som saknar sakpolitiskt program helt och hållet, och det är själva poängen. I debatten företräddes partiet av Ulf Bejerstrand. Partiet vill att de röstberättigade ska få rösta i alla stora viktiga frågor och att folket tillsammans blir beslutande i stället för de 349 riksdagsledamöterna. Målet är, enligt partiet, i förlängningen full direktdemokrati.
Tre konkreta förslag: röstberättigade ska rösta direkt i alla stora politiska frågor; en säker och lättanvänd plattform ska byggas där medborgarna kan rösta om politiska frågor; digital röstning ska bli en del av beslutsprocessen på både kommunal och nationell nivå.
Att partiet kallar sig neutralt gäller beslutsmodellen, inte en mittenposition i sakfrågor. Väljaren får alltså ingen linje i skatter, migration, EU eller Nato – utan en metod för hur linjen ska avgöras. Partiets egen FAQ ställer själv frågan hur folket ska få kunskap om för- och nackdelar i sakfrågorna.
Granskningsfrågan: vem ansvarar för att en digital röstningsplattform blir manipulationssäker, och hur formuleras frågorna? Vanliga frågor.
Medborgerlig Samling
Medborgerlig Samling ingår i jämförelsen mellan åtta partier utanför riksdagen. Bild: NyD.
Medborgerlig Samling deltog inte i tv-debatten men ingår i denna guide med flera antagna sakpolitiska program. Partiet leds av ordföranden Daniel Sonesson och står ideologiskt närmast en borgerlig, statsskeptisk linje med tydlig skattesänkningsprofil och strama migrationskrav.
Tre konkreta förslag: den statliga inkomstskatten på 20 procent avvecklas så att inkomstskatten blir platt, det vill säga samma procentsats i alla skikt ovanför grundavdraget; den allmänna löneavgiften tas bort så att arbetsgivaravgifterna sänks; nettoinvandringen ska bli negativ tills segregationsproblemen enligt partiet hanterats på ett betryggande sätt.
Försvaret ska bygga på Natos artikel 5 och EU:s solidaritetsklausul 42.7, med 2,5 procent av BNP som golv och en budget mot omkring 4 procent under krig i närområdet. EU-linjen är omförhandling först – och folkomröstning om medlemskapet först som sista utväg om omförhandling nekas. Det är alltså varken okritisk EU-vänlighet eller villkorslöst utträde.
Granskningsfrågan: hur ska bortfallet från platt skatt och slopad löneavgift täckas samtidigt som försvarsbudgeten ska föras mot omkring 4 procent av BNP under krig i närområdet enligt programtexten? Skattepolitiskt program.
Fördelningen: 8 000 kronor i månaden eller platt skatt
MoD, som leds av Gustaf Rydelius, vill införa en stegvis basinkomst på 8 000 kronor i månaden under ett inkomsttak, alltså inte en universell summa till alla, och finansiera omfördelningen med bland annat förmögenhetsskatt och progressiv kapitalbeskattning. Enhet går längre i princip och kortare i detalj: basinkomst utan motkrav till alla, med ekonomisk grundtrygghet som uttalat mål.
Motpolen är lika tydlig. Alternativ för Sverige vill ha platt skatt, nollad biståndsbudget och inflationsmål på noll procent. Medborgerlig Samling, med Daniel Sonesson som ordförande, vill avveckla den statliga inkomstskatten på 20 procent så att inkomstskatten blir platt – samma procentsats i alla skikt ovanför grundavdraget – samt slopa den allmänna löneavgiften så att arbetsgivaravgifterna sjunker. Landsbygdspartiet oberoende driver i stället en geografisk fördelningslinje: differentierade arbetsgivaravgifter och återförd skatt från naturresurser till de regioner där utvinningen sker. Nyans lägger tyngdpunkten på hushållens utgifter med fem års hyresfrys i kommunala och statliga hyresrätter. Ambition Sverige vill ha mindre offentlig sektor, Knapptryckarna har medvetet ingen egen linje alls.
EU och Nato: fler linjer än två läger
AFS beskriver sig som nationalistiskt med svenskt självbestämmande i centrum och Ambition Sverige som EU-kritiskt. MoD och Enhet driver ett uttryckligt utträde. MoD formulerar det uttryckligen som Swexit genom folkomröstning, följd av ett nytt samarbetsavtal, och vill återta kontrollen över lagstiftning, välfärd och gränspolitik. Ambition Sverige vill lämna Nato, säga upp DCA-avtalet och bygga säkerheten på alliansfrihet och eget försvar. Enhet säger nej till EU, WHO och Nato, ja till Swexit och utvidgat nordiskt samarbete, och vill stoppa svensk vapentillverkning och vapenexport. Partiets ordförande och talesperson är Vide Geiger.
Motsatt håll: Medborgerlig Samling driver omförhandling av EU-villkoren först, med folkomröstning om medlemskapet som sista utväg om omförhandling nekas – alltså varken okritisk EU-vänlighet eller ovillkorlig Swexit. Landsbygdspartiet oberoende accepterar Nato och skriver att medlemskapet ska gå hand i hand med en stark egen förmåga att försvara landet och stödja de allierade. Nyans är uttryckligen EU-vänligt och vill dessutom öppna unionen för bosniskt och turkiskt medlemskap. Knapptryckarnas svar är procedurellt: frågan avgörs av väljarna i omröstning.
Demokrati, migration, landsbygd och självbestämmande
Direktdemokrati förenar partier i urvalet men i olika grad. Knapptryckarna vill att de röstberättigade ska rösta direkt i alla stora viktiga frågor och att digital röstning blir en del av beslutsprocessen på kommunal och nationell nivå, medan Enhet lyfter direktdemokrati och lokal delaktighet som en del av sin profil. MoD vill införa medborgarinitiativ till folkomröstning. Landsbygdspartiet oberoende driver i stället decentralisering: beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.
I migrationsfrågan är kontrasterna skarpa. AFS vill lägga ned Migrationsverket och inrätta ett Återvandringsverk med rätt att återkalla uppehållstillstånd och medborgarskap. MED vill se negativ nettoinvandring tills segregationsproblemen hanterats. Enhet står för att alla har rätt att bosätta sig där de önskar om de följer platsens lagar – en betydligt öppnare hållning än AFS. Nyans vill ha muslimer erkända som nationell minoritet och en egen brottsrubricering för islamofobi. Partiledaren Mikail Yüksel lyfter också LVU-missbruk bland de frågor partiet driver.
Landsbygden är Landsbygdspartiet oberoendes sakpolitiska profil, med målet 100 procent självförsörjning av baslivsmedel, energi och drivmedel. Personligt självbestämmande är en av Ambition Sveriges profilfrågor: partiet vill grundlagsskydda kontanter, stoppa e-krona för allmänheten och lämna Agenda 2030 som styrande ram.
Så röstar du på ett litet parti den 13 september 2026
Förtryckta valsedlar krävs inte. Enligt Valmyndigheten är valsedlarna färgkodade: gul till riksdagen, vit till kommunen och blå till regionen. På en blank valsedel skriver du själv partiets namn tydligt. Skriver du inget partinamn räknas sedeln som blankröst.
Kontrollera partiets exakta beteckning och att partiet har anmält deltagande i det val du röstar i. Registrerat partinamn, anmälan till val och personröst är tre olika saker: anmälan avgör om rösten kan ge mandat, och vad som gäller för personröst på just det partiet framgår av Valmyndighetens regler. Skriv alltså inte in ett valfritt personnamn i tron att det blir en personröst. Lägg en valsedel per kuvert.
En röst på ett litet parti är inte automatiskt ogiltig. Den räknas, men mandat i riksdagen kräver 4 procent i hela landet, eller 12 procent i en valkrets – det senare ger bara fasta mandat i just den valkretsen. I kommunvalet gäller 2 procent i kommuner utan valkretsindelning och 3 procent i indelade kommuner, i regionvalet 3 procent. Alla partier ställer inte upp överallt, så kontrollera vad som gäller där du bor.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Malmö stads valkansli har polisanmält Malmölistans agerande i röstningslokaler, sedan partiföreträdare filmat tomma valsedelsfack och på plats anklagat röstmottagare för valfusk. Anmälan registrerades först efter att polisen medgett att den gjort en felaktig bedömning – och någon slutlig brottsrubricering framgår inte av tillgängliga uppgifter.
Valkansliet tog kontakt med polisen redan den 27 augusti, samma dag som förtidsröstningen kommit igång. Då registrerades ingen anmälan. Polisen ansåg att ett eventuellt förtalsbrott måste anmälas av de enskilda röstmottagarna själva. Den bedömningen var fel, uppger polisen nu, och en anmälan har registrerats, rapporterar Sveriges Radio P4 Malmöhus.
Bakgrunden är de filmer där Malmölistans ordförande Nils Littorin går in i röstningslokaler, visar upp fack där partiets valsedlar saknas och talar om valfusk. Filmerna publicerades därefter av partiet. NyD dokumenterade samma dag saknade valsedlar i Malmö och Järfälla under förtidsröstningens första dygn. I Malmö visade filmen tomma fack för både Malmölistan och Örebropartiet.
Valchefen: ingenting tyder på avsikt
Malmös valchef Daniel Olsson avvisar att det skulle röra sig om fusk. Inget tyder enligt honom på att valsedlar medvetet plockats bort. I ett fall hade partiet ännu inte lämnat in sina sedlar, i ett annat skulle de just läggas ut, återger Sydsvenskan.
Annons:
– Alla former av hot eller anklagelser gentemot dem är väldigt allvarliga. Vi ser superallvarligt på detta, säger Olsson om röstmottagarna.
Ansvarsfördelningen är samtidigt delad. Valmyndigheten anger att röstmottagarna ansvarar för att lägga ut alla typer av valsedlar och för ordningen i valsedelställen – men att partier utan rätt till offentligt distribuerade partivalsedlar själva måste leverera sitt material till varje röstmottagningsställe. Saknas ett partis sedlar kan väljaren skriva partinamnet på en blank valsedel.
Filmning är i sig tillåten
Själva filmandet står inte i strid med regelverket. I Valmyndighetens vägledande ställningstagande slås fast att vem som helst får besöka ett röstmottagningsställe och fotografera eller filma. Gränsen går vid valhemligheten och ordningen: den som stör kan uppmanas att sluta eller tillfälligt lämna lokalen.
Littorin står fast vid att partiet handlat rätt.
– Det var det mest idiotiska jag någonsin har hört, eftersom man får lov att filma inne i vallokalerna, så länge man inte filmar dem som ska rösta. Men man måste få lov att dokumentera valfusk, säger han.
Anmälan gäller alltså agerandet i lokalerna och anklagelserna mot röstmottagarna, inte filmandet som sådant. Att en anmälan registrerats innebär inte att något brott är fastställt. Nu ligger prövningen hos polisen – i ett läge där kommunen och partiet har helt olika beskrivningar av vad de tomma valsedelsfacken betyder.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Daniel Helldén (MP) under Almedalsveckan i Visby i juni 2026. Onsdagen den 9 september, fyra dagar före riksdagsvalet, upprepade han partiets linje att tolvåringar ska kunna ändra juridiskt kön med vårdnadshavarens tillstånd.
Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén vill att tolvåringar ska kunna ändra juridiskt kön med föräldrarnas godkännande. Motiveringen han ger är att det är först i den åldern som ett barn kan upptäcka vad det känner sig som. Uttalandet kom under onsdagen, fyra dagar före riksdagsvalet den 13 september.
Helldén fick frågan i en kort intervju med Tiktok-profilen Christian Skogsgårdh, publicerad på Instagram den 9 september. Skogsgårdh frågade varför man borde kunna byta kön vid tolv års ålder. Enligt Riks svarade språkröret:
– Vi tycker att man är 12 år kan man byta juridisk könstillhörighet vid 12 år med föräldrarnas godkännande.
När intervjuaren invände att en tolvåring knappast är mentalt mogen för ett sådant beslut höll Helldén inte med:
Annons:
– Därför att vid den åldern så kan man upptäcka vad man är för kön, det vill säga vad man känner sig som.
Folkbokföringen, inte vården
Det Helldén talar om är juridiskt kön, alltså det kön som står i folkbokföringen. Ingen hormonbehandling och ingen kirurgi följer med ändringen. Socialstyrelsen skriver rakt ut: "Att ändra juridiskt kön har inte något med sjukvård eller behandling att göra." Det som krävs är ett intyg från läkare, psykolog, psykoterapeut eller hälso- och sjukvårdskurator.
Uttalandet är heller inget löst utspel i en snabbintervju. På mp.se uppger partiet att "för minderåriga vill Miljöpartiet att ändring ska vara möjlig från 12 års ålder med vårdnadshavarens tillstånd". Samma sida slår fast att juridiskt kön ska kunna ändras genom självbestämmande utan kontakt med vården, att ett tredje juridiskt kön ska införas och att transpersoners diskrimineringsskydd ska skrivas in i grundlagen. Helldén har tillsammans med språkröret Amanda Lind och riksdagsledamoten Ulrika Westerlund dessutom drivit linjen att rätten att ändra juridiskt kön ska grundlagsskyddas.
Dagens gräns är 16 år
Gällande rätt är lag (2024:238), i kraft sedan den 1 juli 2025. Där går gränsen vid 16 år. En ansökan för ett barn görs av barnets vårdnadshavare, och en ansökan för ett barn som fyllt tolv får inte göras utan barnets skriftliga samtycke. Tolvåringen finns alltså redan i lagen – som den som ska samtycka, inte som den som kan få sitt juridiska kön ändrat. För kirurgiska ingrepp gäller fortfarande 18 år, och 23 år för avlägsnande av könskörtlar. För barn under 16 år med medfödd avvikelse i könsutvecklingen finns särskilda regler.
Frågan skiljer partierna åt inför valet. Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill riva upp könstillhörighetslagen, Moderaterna vill se över den och Liberalerna vill behålla den. Enligt SVT hade Socialstyrelsen fått in nästan 2 000 ansökningar om att ändra juridiskt kön, räknat från juli 2025 till och med maj 2026. Årligen brukade myndigheten få in runt 300–600 ansökningar med den tidigare lagstiftningen.
I samma intervju sade Helldén också att drivmedelspriserna både kommer och behöver höjas. På frågan om han är för kärnkraft eller kärnvapen i Sverige svarade han: "Vi vill varken se kärnvapen eller kärnkraft."
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
3 012 750 väljare hade förtidsröstat fram till och med den 10 september – en ökning med 21 procent jämfört med samma period i valet 2022. Med tre dagar kvar till valdagen närmar sig årets förtidsröstning den totala siffran för hela valet 2022.
Förtidsröstningen inleddes den 26 augusti och pågår till och med valdagen den 13 september, i valfri förtidsröstningslokal i hela landet. I hela valet 2022 förtidsröstade 3 153 628 personer, och 2026 års siffra väntas passera den under de återstående dagarna.
Takten har samtidigt mattats av något. Den 8 september rapporterade Valmyndigheten en ökning med 32 procent jämfört med samma period fyra år tidigare, medan ökningen nu ligger på 21 procent.
– Vi ser fortsatt ett stort intresse för förtidsröstningen i årets val. Över tre miljoner väljare har redan förtidsröstat. Ökningen har mattats av lite under de senaste dagarna jämfört med samma period vid valet 2022, men vi ser ändå en stor ökning, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.
Annons:
Någon enskild förklaring till det ökade intresset pekar myndigheten inte ut. Enligt Valmyndigheten verkar många väljare helt enkelt uppskatta möjligheten att rösta på en tid och plats som passar dem.
Rösterna är redan låsta
Att så många röster lagts i förtid får en direkt följd för partiernas slutspurt. Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, beskriver för TT resultatet som mer fastfruset än vid förra valet.
– Det är bara 10 000 som går och omröstar, så man kan tänka att de här väljarna har lagt sitt kort. De rösterna är inlåsta, de kan inte påverkas, säger han.
Valmyndigheten uppmanar samtidigt väljare som ännu inte röstat att inte vänta för länge – risken för köer växer ju närmare valdagen man kommer. Med tre dagar kvar till valdagen den 13 september återstår att se hur många som hinner rösta i förtid innan vallokalerna stänger.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
