Annons:

Matpriserna fortsätter öka: ”Slår hårt mot hushållen”

Välfärdskollapsen

Publicerad augusti 13, 2024
– av Markus Andersson
Det senaste året har ICA-butikerna höjt priserna mest.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Matpriskollen har under många års tid kartlagt prisutvecklingen inom dagligvaruhandeln och noterar att priset på matrelaterade produkter i genomsnitt ökat med 24 procent – bara sedan januari 2022.

Under sommaren noterar man att särskilt frukt och grönt fortsätter att bli allt dyrare och att en tidigare billig basvara som potatis i många butiker nu kostar runt 25 kronor kilot.

Prisökningen går inte lika snabbt nu som under 2022, men maten fortsätter ändå att bli allt dyrare. I juli steg priserna på mat i snitt med 0,2 procent – vilket kan låta som en liten ökning, men som ändå riskerar att ha stor påverkan.

– Det kan låta som en liten siffra men slår hårt mot hushållen som pressas ekonomiskt från många olika håll. Det motsvarar ungefär en halv miljard kronor på årsbasis i ökade kostnader för svenska konsumenter, säger Matpriskollens vd och grundare Ulf Mazur, i ett pressmeddelande.

Annons:

Grönsaker, frukt och choklad är bland de kategorier som ökat mest, och det noteras att en dålig gurkskörd i Sverige ledde till en prisökning med åtta procent i juli. Samtidigt blev exempelvis avokado i nät 30 till 40 procent dyrare på såväl Ica, Hemköp och Willys.

Rekorddyr potatis

Matpriskollen noterar också att priset på potatis stigit kraftigt vilket sägs ”bero till stor del på katastrofskörden för vinterpotatis hösten 2023 vilket fått följdeffekter med brist på svensk potatis”.

Förra året kostade färskpotatisen runt 15 kronor per kilo – men i år ligger den istället på mellan 20 och 25 kronor kilot.

– Den enorma nederbörden i Sverige och norra Europa förra hösten förstörde mycket av potatisskörden som skulle räcka långt in i 2024. Många potatisodlare har därför haft det tufft ekonomiskt och lägre volymer i år betyder att de behöver ta högre pris, menar Mazur.

– Potatisproduktion blir allt svårare och mer riskfyllt med stora väderförändringar. Vi noterar också att den största delen av ökningen hamnar hos butikerna eftersom påslaget sker i procent, fortsätter han.

"Var multilojal"

Några kategorier blev också något billigare under den gångna månaden – fisk blev i genomsnitt en procent billigare och priset på bordsmargarin sjönk med uppemot 21 procent. Överlag fortsätter dock maten att bli allt dyrare och det är Ica-butikerna som ökat priserna mest det senaste året (2,8 procent).

– Hos Ica sätter varje handlare sina egna priser mot kund så det varierar naturligtvis väldigt mycket från butik till butik. Man kan tjäna mycket pengar på att vara multilojal och jämföra priserna mellan de olika butikerna och kedjorna i ens närområde. Det kan handla om många tusenlappar på ett år, betonar Ulf Mazur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Rädda Barnen: Vart åttonde barn i Sverige lever i fattigdom

Välfärdskollapsen

Publicerad Idag 14:45
– av Jan Sundstedt
Ensamstående föräldrar har särskilt svårt att få vardagen att gå ihop, visar rapporten.

Vart åttonde barn i Sverige lever i dag i fattigdom och antalet ökar i takt med stigande levnadskostnader, visar en ny rapport från Rädda Barnen.

Enligt färska siffror från barnrättsorganisationen Rädda Barnen lever omkring 276 000 barn i Sverige i fattigdom, vilket motsvarar nästan 13 procent av alla barn i landet. Det framgår av rapporten "Barnfattigdom i Sverige 2025" som presenterades under veckan.

Rapporten bygger på det nya måttet från Konsumentverkets beräkningar av familjers grundläggande behov och inkluderar antalet barn i hushåll som får försörjningsstöd. Syftet är att bättre spegla verkligheten för barn i ekonomiskt utsatta hushåll.

— Utvecklingen har gjort det svårt för barnfamiljer som redan saknade eller hade små marginaler för att få vardagen att gå ihop. Rädda Barnen har märkt av en ökad utsatthet bland barnfamiljer vi träffar i våra verksamheter, säger organisationens generalsekreterare Åsa Regnér i ett pressmeddelande.

Annons:
Genrebild. Foto: Pixabay

Stigande levnadskostnader och sjunkande reallöner

Rädda Barnen lyfter i rapporten flera faktorer som förklarar den ökande ekonomiska utsattheten bland barnfamiljer. Bland de främsta orsakerna finns kraftigt stigande levnadskostnader, inte minst för mat och boende, men även arbetslöshet och sjunkande reallöner.

Dessutom synliggör rapporten tydliga skillnader mellan olika grupper i samhället. Barn som lever med ensamstående föräldrar eller i hushåll med utrikes födda föräldrar löper en markant högre risk att drabbas av fattigdom.

Organisationen efterlyser flera nationella reformer för att vända utvecklingen. Bland förslagen finns sedan tidigare höjt barn- och bostadsbidrag, samt ett försörjningsstöd som är indexerat efter faktiska kostnader och inte bara refererar till generella nivåer.

Försörjningsstödet måste täcka mat, hyra och barns grundläggande behov, och därför behöver det anpassas till de ekonomiska förändringarna och barnfamiljers verkliga kostnader, argumenterar Åsa Regnér.

Rädda Barnens mätmetod för barnfattigdom

Rädda Barnen har uppdaterat sitt sätt att mäta barnfattigdom. Det nya måttet tar hänsyn till Konsumentverkets beräkningar av grundläggande behov och antalet barn i familjer som får försörjningsstöd. Mellan 2019 och 2022 minskade fattigdomen enligt båda måtten, men under 2023 visar det nya måttet en ökning.

Källa: Rädda Barnen

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finland var europeiskt föredöme – nu ökar hemlösheten igen

Välfärdskollapsen

Publicerad oktober 17, 2025
– av Isac Boman
Att komma bort från gatan är extremt svårt när man väl hamnat där.

Finland har länge varit ett föredöme i kampen mot hemlöshet, men nu vänder trenden.

För första gången sedan 2012 ökar antalet personer utan bostad – och särskilt gatuhemlösheten bland unga stiger kraftigt.

Julius Virtavuori har levt utan fast bostad i över två decennier. När Yle träffar honom på stödboendet Tupa i Helsingfors reflekterar han över sin situation.

— Det är ganska lång tid. Jag tänker att det här nog är de sista åren jag är i den här situationen. Det finns ju lägenheter i Finland.

Annons:

Det tyngsta är känslan av att sakna mål, berättar han.

— Man tar en dag i taget. Det finns inget att bygga sitt liv på långsiktigt. Och de bieffekter som hemlösheten för med sig – en viss användning av rusmedel. Den boomen är förbi för länge sedan för min del, nu tar man det bara lugnt.

Framgångsrik modell under press

Julius situation är inte unik, men Finland har under många år arbetat systematiskt med att minska hemlösheten. Landet har varit ett föregångsland i Europa, främst genom den så kallade "bostad först-principen".

Modellen innebär att hemlösa personer först får en egen bostad med hyreskontrakt, och därefter stödinsatser anpassade efter individuella behov. Istället för att kräva att människor först löser sina sociala eller hälsomässiga problem för att kvalificera sig för bostad, vänds ordningen – bostaden kommer först. Upplägget har uppmärksammats brett internationellt och visat goda resultat.

Men enligt en färsk rapport från Statens centrum för stödbyggt bostadsbyggande (tidigare ARA) har trenden brutits. För första gången sedan 2012 ökar hemlösheten igen.

I slutet av 2024 registrerades 3 806 hemlösa personer i Finland. Särskilt alarmerande är ökningen av gatuhemlöshet – personer som sover utomhus, i trappuppgångar eller på tillfälliga härbärgen. Totalt 649 personer levde under dessa förhållanden, vilket är 230 fler än året innan.

Siffrorna är dock endast riktgivande, eftersom hemlöshet är svårt att mäta exakt. En person som en natt sover hos bekanta kan nästa natt tvingas sova på gatan eller i en trappuppgång.

"Väldigt oroväckande"

På nödboendeenheterna rapporteras om en kraftig ökning av unga personer som hamnar utanför samhällets stödåtgärder och tvingas sova på gatan.

Jussi Lehtonen, servicechef vid organisationen Vailla vakinaista asuntoa (Utan permanent bostad), har arbetat med hemlöshetsfrågor i över 30 år. Han ser den ökande ungdomshemlösheten som särskilt oroande.

— Det är väldigt oroväckande, för unga människor har hela livet framför sig. Det syns i åratal efteråt om de hamnar i den situationen. Och det skulle vara väldigt viktigt att få dem snabbt bort från den situationen, säger Lehtonen.

Han menar att hemlösheten ofta är en konsekvens av att det finns för få billiga bostäder kombinerat med nedskärningar i bidragssystem, vilket gjort det svårare för människor med små inkomster att klara sig ekonomiskt.

— Att hamna på gatan är skadligt på många olika sätt. För en del blir hemlösheten kronisk. Det sociala nätverket formas på nytt, och man har ganska mycket att göra med folk som är på gatan. Vem som helst förstår att det inte är bra, konstaterar Lehtonen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tysklands pensionschock: folket måste arbeta till minst 73 års ålder

Välfärdskollapsen

Publicerad oktober 9, 2025
– av Jan Sundstedt
I ett alltmer försämrat tyskt välfärdsklimat flaggar nu Förbundskansler Merz för att höja landets pensionsålder dramatiskt - samtidigt som pengarna flödar till Ukraina.

Samtidigt som Berlin skickar hundratals miljarder till Ukraina och blundar för migrationskostnaderna i Tyskland, höjs röster för att tyskarna ska arbeta längre för att rädda välfärden. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz (CDU) förbereder landets invånare på ett längre arbetsliv.

Enligt ett nytt förslag kan pensionsåldern i Tyskland gradvis komma att höjas till 73 år som en del av regeringens försök att rädda ett allt mer ansträngt välfärdssystem. Kritiker varnar för att idéerna om pensionsålder 73 saknar både realism och rättvisa.

Friedrich Merz har uppgett att tyskarna måste vänja sig vid tanken på mindre fritid och längre yrkesliv för att finansiera pensioner, vård och äldreomsorg.

Samtidigt visar ekonomiska analyser att landets tidigare styrka som EU:s ekonomiska motor har förbytts till stagnation. Underskottet i de offentliga försäkringssystemen växer snabbt och flera delstater rapporterar brist på både personal och finansiering inom vården.

Annons:

Regeringens expertråd varnar nu för att den demografiska utvecklingen kräver krafttag – fler arbetande, högre avgifter och senare pension.

Pengar till Ukraina prioriteras

Men medan tyskarna uppmanas att arbeta till långt efter 70 års ålder, fortsätter Berlin att skicka miljardbelopp till Ukraina. Enligt tyska medier uppgår det militära och humanitära stödet till motsvarande flera hundra miljarder kronor sedan 2022.

Kritiker menar att den nuvarande regeringen samtidigt underlåter att se till hemlandets egna finansproblem. Den växande statsskulden, stigande energipriser och svag industriproduktion har satt välfärden under hård press – men biståndet till Kiev förblir orubbat.

Många tyskar frågar sig därför hur landet kan ha råd att finansiera kriget utomlands men inte sina egna pensioner.

Hundratals miljarder kronor av tyska skattepengar går varje år till Ukraina. Montage. Foto: U.S. Marine Corps/Sgt. Samuel Fletcher, President Of Ukraine

Invandringens påverkan

Den officiella förklaringen till krisen är en åldrande befolkning. Men flera ekonomer hävdar att problemet snarare ligger i den omfattande invandringen under de senaste två decennierna.

Enligt beräkningar från pensionsforskaren Bernd Raffelhüschen bidrar många nyanlända mindre till socialsystemet än vad de får tillbaka, särskilt under de första åren i landet.

I en intervju med Bild från oktober 2024 har han sagt att invandringen inte kommer att rädda varken ekonomin eller välfärden – snarare tvärtom.

Även andra experter menar att integrationsproblemen och den låga sysselsättningen bland vissa invandrargrupper blivit ett långsiktigt strukturellt bekymmer för tysk ekonomi. Trots detta får frågan begränsat utrymme i den politiska debatten.

Montage. Foto: Amisom, Pexels

Förbundskanslerns dilemma

Förbundskanslern står därmed inför ett dubbelt dilemma. Å ena sidan kräver finansdepartementet reformer för att undvika kollaps i välfärdssystemet. Å andra sidan riskerar nya nedskärningar och höjd pensionsålder att öka missnöjet bland väljare som redan upplever att bördorna fördelas orättvist.

Oppositionen, särskilt Alternativ för Tyskland (AfD), har snabbt utnyttjat situationen och beskriver förslaget som ett svek mot landets arbetare. Samtidigt försöker Merz hålla en hård linje mot kritik och framställa reformen som en nödvändighet.

Men allt fler tyskar ställer nu frågan: varför ska medborgarna arbeta längre, samtidigt som miljarderna fortsätter flöda till både Ukraina och ett kostsamt migrationssystem som få längre tror kommer att bära sig?

FAKTARUTA: Tysklands välfärd i gungning

  • Pensionssystemet: Den lagstadgade pensionsåldern i Tyskland är i dag 67 år, men förslag finns om att successivt höja den till 73.
  • Ekonomin: Tysklands BNP-tillväxt har sjunkit till under 0,5 procent under 2024–2025, med hög inflation och minskad industriproduktion som följd.
  • Stödet till Ukraina: Sedan 2022 har Tyskland tilldelat över 40 miljarder euro i militärt, ekonomiskt och humanitärt stöd – det näst största bidraget inom EU efter USA.
  • Migrationen: Omkring 17 miljoner människor i Tyskland har utländsk bakgrund. Integration och sociala utgifter beräknas kosta staten över 30 miljarder euro årligen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Systematisk vanvård av äldre i Uddevalla

Välfärdskollapsen

Publicerad september 24, 2025
– av Markus Andersson
Äldre i Uddevalla blev offer för systematisk försummelse. Nattpersonal rapporterade själva nästan aldrig om missförhållandena.

Äldre lämnades i timmar i sängar genomvåta av urin och med intorkad avföring över kroppen och en vårdtagare fick ingen tillsyn på 21 nätter.

Trots 407 avvikelserapporter på fyra år och upprepade larm om vanvård hävdar ansvariga politiker i Uddevalla att de inte visste något.

Bonniertidningen Dagens Nyheters granskning visar att natthemtjänsten själva nästan aldrig rapporterade missförhållanden – istället var det dagpersonalen som larmade.

Mediciner delades inte ut, halvtuggade tabletter låg utspridda i sängar och personal kom till tomma bostäder eftersom de inte visste att vårdtagare avlidit. Efter år av upprepade larm stängdes hela nattpersonalen av i början av september.

Annons:

En äldre man berättar hur nattpersonalen enligt honom vägrade hjälpa när hans säng var genomvåt av urin.

— Jag trycker inte nu när nattpersonalen är avstängd heller, för man vet inte vem som kommer.

Hans råd till politiker och socialchef är kort och koncist: "Skärp er!"

— De chefer som är högst upp gör inte vad de ska. Det låter knepigt att de inte skulle veta. Då har de ju inte tittat efter.

Socialchefen: "Anmärkningsvärt och riskabelt"

Av 147 rapporter om annat än fallolyckor handlar majoriteten om felaktig medicinhantering och bristande hygien. Vårdtagare fick inte hjälp att gå på toaletten, byta inkontinensskydd eller tvätta sig. Ytterdörrar lämnades olåsta och larm besvarades inte.

Socialchef Malin Normann erkänner att bristerna varit allvarliga.

— Natthemtjänsten har nästan inte gjort några egna avvikelser över huvud taget. Jag har inte varit varse om att natten inte rapporterar. Det är anmärkningsvärt och riskabelt.

I fyra av 16 lex Sarah-ärenden finns ingen utredning, trots att lagen kräver det.

— Det är allvarligt att det saknas utredningar för lex Sarah-rapporterna, säger Normann.

16 chefer på tre år

Sedan 2022 har 16 olika personer varit chefer för natthemtjänsten. Socialnämndens ordförande Ann-Charlott Gustafsson (Uddevallapartiet) hävdar att hon fick kännedom om bristerna först strax före avstängningen.

— Jag kan inte svara på det. Det är fullständigt obegripligt. Jag har inte fått det här till mig. Och jag har inte möjlighet att följa upp varje av de flera tusen avvikelser som kommer in om socialtjänsten varje år. Jag behöver få informationen på ett lätt sätt., säger Gustafsson.

Även tidigare ordföranden Stefan Skoglund (S) säger att han inte kände till "omfattningen och typen" av bristerna.

Trots missförhållandenas magnitud tycker Ann-Charlott Gustafsson ändå att medborgarna bör ha fortsatt förtroende för sina beslutsfattare.

— Ja, det tycker jag. Vi har en massa verksamheter som fungerar, och en som inte fungerar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.