MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 10 juni 2025

tisdag 10 juni 2025

Billström: ”Ukraina är Sveriges främsta prioritet”

publicerad 14 februari 2024
– av Isac Boman
Tobias Billström
Utrikesminister Tobias Billström (M) under onsdagens presskonferens.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Utrikesminister Tobias Billström (M) deklarerar att den främsta svenska utrikespolitiska prioriteringen framöver kommer att vara att fortsätta leverera vapen och pengar till Ukraina – och att stödet kommer att fortsätta ”så länge det krävs”.

– Stödet till Ukraina är vår främsta uppgift de kommande åren, sa Billström i samband med att han presenterade regeringens utrikesdeklaration på onsdagsmorgonen.

Man bekräftade att Sverige hittills har skickat stödpaket för cirka 30 miljarder kronor till Ukraina – bland annat i form av militärt stöd, avancerade vapensystem och ekonomiskt stöd. Man ställer sig också bakom Ukrainas väg mot ett EU-medlemskap.

Även Sveriges Natomedlemskap har fortsatt högsta prioritet. Utrikesministern menar att ”med Sverige i Nato kommer Sverige bli säkrare och Nato starkare”.

– Sverige är redo att inträda som fullvärdig medlem i Nato… Vi kommer att vara en pålitlig, solidarisk och engagerad Natoallierad, lovade ministern.

Även situationen i Gaza kommenterades. Billström, som tidigare ursäktat Israels bombkampanjer och de många civila dödsfall dessa orsakat, använde nu en delvis annorlunda retorik där han påpekade att en förhandlad tvåstatslösning är enda vägen framåt, och att både Sverige och EU förordar detta.

– Bosättarvåldet måste stoppas och den palestinska myndigheten åtgärda bristen på demokratisk legitimitet, förklarade han och tillade att ett eldupphör är en nödvändighet av rent humanitära skäl.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kennedy sparkar hela vaccinkommittén

Donald Trumps USA

publicerad Idag 9:18
– av Redaktionen
RFK tillsammans med Donald Trump under en presskonferens förra månaden.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr. har avskedat samtliga 17 medlemmar i den rådgivande kommittén för immuniseringspraktik (ACIP), som ger den federala regeringen rekommendationer om vacciners säkerhet och effektivitet.

De tidigare ledamöterna, som alla utsågs av Bidenadministrationen, kommer att ersättas med nya.

ACIP består av medlemmar med medicinsk och folkhälsovetenskaplig bakgrund och har till uppgift att ge vägledning till det amerikanska smittskyddscentret CDC om hur vaccin ska rekommenderas och användas bland civilbefolkningen.

Kennedy meddelade den 9 juni att syftet med åtgärden är att återupprätta allmänhetens förtroende för vaccinvetenskapen.

– Idag sätter vi återställandet av allmänhetens förtroende i främsta rummet, över någon specifik agenda för eller mot vacciner, sade han och tillade:

– Allmänheten måste vara säker på att opartisk vetenskap—granskad genom en transparent process och fri från intressekonflikter—ligger till grund för våra hälsomyndigheters rekommendationer”.

Enligt uppgifter från det tidigare hälsodepartementet under Trumpadministrationen hade Bidenadministrationens utnämningar inneburit att den nya regeringen inte skulle ha kunnat utse en majoritet i kommittén förrän 2028. Av de 17 medlemmarna hade 13 tillträtt under 2024.

– En total utrensning är nödvändig för att återställa allmänhetens förtroende för vaccinvetenskapen, sa han, och betonade att de nya ledamöterna ”kommer att prioritera folkhälsa och evidensbaserad medicin” och ”inte längre fungera som en gummistämpel för industrins vinstintressen”.

Profilerad vaccinkritiker

Kennedy har länge riktat skarp kritik mot vad han beskriver som en korrupt allians mellan läkemedelsindustrin och statliga myndigheter. Han har lovat att reformera både läkemedelsverket och folkhälsomyndigheterna, stoppa tvångsvaccinationer och försvara individens rätt till informerade medicinska beslut.

Enligt Kennedy har allmänheten blivit vilseledd om vacciners risker, samtidigt som läkemedelsbolag skyddas från ansvar när skador uppstår. Därför kräver han full insyn i både prövningar och biverkningar, och vill bryta vad han menar är industrins djupgående kontroll över forskningen.

Även om många ser honom som en viktig och stark röst mot läkemedelsindustrin, är andra tveksamma till huruvida hans mer långtgående reformer faktiskt kommer att förverkligas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Brittiska elever i minoritet på var fjärde skola

Etnisk undanträngningspolitik

publicerad Igår 16:05
– av Redaktionen
I 72 skolor finns det inte längre några vita elever alls - och i hundratals andra handlar det om ett litet fåtal vita elever.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Vita brittiska barn är nu i minoritet på en fjärdedel av alla skolor i England, enligt en analys som The Telegraph gjort utifrån officiell skolstatistik från början av 2025.

Av de över 21 500 skolor som ingår i statistiken har 72 inga vita elever alls, medan de i ytterligare 454 skolor utgör mindre än två procent av elevunderlaget.

Den demografiska förvandlingen är mest påtaglig i landets större städer. På Rockwood Academy i Birmingham registrerades inte någon av skolans 1 084 elever som ”vit brittisk”, enligt tidningen. På Loxford School i Redbridge, i östra London, var endast 12 av skolans 2 779 elever vita britter.

Trenden är särskilt framträdande i områden som London, Birmingham, Manchester, Bradford och Leicester. I London är vita brittiska barn i minoritet i samtliga 32 stadsdelar (boroughs) utom en – Bromley – där andelen uppgår till 50,3 procent. I Newham och Harrow är motsvarande siffror så låga som fem respektive sju procent.

Skolcensusdata visar att andelen vita brittiska barn i den unga befolkningen minskar i många områden”, skriver tidningen.

”En ö av främlingar”

Nyligen uppmärksammade Nya Dagbladet en annan brittisk rapport som förutspår att vita britter som grupp kommer att vara i minoritet i Storbritannien redan från början av 2060-talet. Prognosen bygger på analyser av migration, födelsetal och dödlighet, och pekar på att andelen vita britter kan minska från dagens cirka 73 procent till omkring 33,7 procent vid slutet av seklet.

Studien har tagits fram av professor Matt Goodwin vid Buckingham University, som menar att utvecklingen väcker ”djupgående frågor om den brittiska statens förmåga att både absorbera och hantera denna skala av demografisk förändring”.

Goodwin varnar också för att utvecklingen sannolikt kommer att väcka ”avsevärd oro, bekymmer och politiskt motstånd” bland väljare – något han menar att landet aktivt måste hantera för att undvika ”avsevärd politisk oro och polarisering under de kommande åren och decennierna”.

– Vid slutet av detta århundrade kommer de flesta på dessa öar, inte att kunna spåra sina rötter i detta land mer än en eller två generationer tillbaka. Detta väcker enorma frågor om våra ledares förmåga att förena människor kring en gemensam identitet, värderingar och kultur, och undvika risken att vi blir vad Sir Keir Starmer i maj kallade ’en ö av främlingar’, konstaterar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kommentar: Ryska framsteg på östfronten – Ukraina pressas av nya offensiver och nattliga angrepp

Kriget i Ukraina

  • Ryska styrkor fortsätter att avancera på flera håll längs den ukrainska fronten. Under helgen har rapporter om territoriella vinster i nordost och möjliga genombrott i Dnipropetrovsk-regionen skapat oro i Kiev.
  • Samtidigt har Ryssland genomfört ett av krigets mest omfattande missil- och drönarangrepp mot ukrainska mål, medan västvärldens ovilja att leverera ytterligare luftförsvarssystem försvårar Ukrainas situation.
  • Diskussioner om kvinnlig mobilisering och växande personalbrist förstärker bilden av ett pressat ukrainskt försvar.
publicerad Igår 15:09
– av Jan Sundstedt
Ukraina - ryska drönarattacker - juni 2025
Omfattande ryska drönar- och missilattacker mot flera Ukrainska städer har under helgen skördat omfattande skadegörelse samt civila offer.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Flera källor, både ryska och västliga, bekräftar att ryska trupper under de senaste veckorna har avancerat in i Sumy-regionen och tagit kontroll över flera byar nära gränsen.

Framryckningen bedöms vara begränsad men betydelsefull, med fronten förskjuten upp till sju kilometer på vissa platser.

Ryska styrkor har, baserat på uppgifterna, därmed skapat en buffertzon intill rysk mark. Detta överensstämmer med tidigare ryska mål om att säkra gränsområden mot ukrainska artillerianfall.

Ukrainska förband har inlett motanfall i området, men hittills utan att återta förlorade byar. Striderna fortsätter och det råder osäkerhet om Rysslands nästa steg – särskilt med tanke på att staden Sumy nu ligger inom räckhåll för ryskt artilleri och drönare.

Dnipropetrovsk – en ny region i krigets centrum

Parallellt med framryckningen i norr cirkulerar rapporter om att ryska förband på södra fronten har korsat gränsen in i Dnipropetrovsk-regionen.

Om dessa uppgifter bekräftas innebär det att ännu en administrativ region nu hamnat inom den aktiva krigszonen – en utveckling som både har operativ och symbolisk betydelse.

Flera militärbloggare pekar ut byar och mindre samhällen som står under rysk kontroll eller är hårt beskjutna. Ukrainas försvarsledning har dock inte bekräftat någon förlust av territorium i Dnipropetrovsk, men tonläget har skärpts och nya mobiliseringsinitiativ diskuteras i parlamentet.

Ett ryskt fotfäste här skulle kunna påverka ukrainsk logistik och försvarsförmåga i södra Ukraina.

Massivt flygangrepp – Ukrainas luftvärn pressas

Natten till söndagen genomförde Ryssland ett av krigets hittills största koordinerade flygangrepp mot mål över hela Ukraina. Enligt ukrainska uppgifter avfyrades över 450 drönare och ett 40-tal kryssningsmissiler mot militära och industriella mål.

Luftvärnet uppges ha skjutit ner majoriteten av dessa, men flera träffar rapporteras ändå i bland annat Kiev, Kharkiv, Dnipro och Lviv. Minst fem civila ska ha dödats i attackerna.

Ryska källor beskriver angreppet som ett svar på ukrainska långdistansanfall mot oljeraffinaderier och mål i Belgorod och Kursk. Ukrainska bedömare ser attacken som en del av Rysslands strategi att gradvis slå ut kritisk infrastruktur och demoralisera civilbefolkningen.

Den ökade användningen av långdistansvapen och iranska Shahed-drönare har gjort det allt svårare för Ukraina att skydda sina viktigaste anläggningar.

Trots upprepade vädjanden från president Zelenskyj har USA ännu inte godkänt nya leveranser av avancerade luftvärnssystem som Patriot. Flera europeiska länder har uttryckt stöd för ytterligare hjälp, men även där är lagren begränsade.

Bristen på modernt luftvärn gör Ukraina fortsatt sårbart för storskaliga ryska angrepp, och risken ökar att Ryssland ytterligare kan förskjuta maktbalansen till sin fördel under sommaren.

Ryktesspridning kring kvinnlig mobilisering

I takt med ökade förluster och växande personalbrist har spekulationer om en förestående mobilisering av kvinnor tagit fart.

Enligt obekräftade uppgifter från ukrainska och ryska källor förbereder sig den ukrainska försvarsledningen för att i större skala kalla in kvinnor till aktiv tjänst.

Inga officiella beslut har dock fattats, och myndigheterna i Kiev har inte kommenterat uppgifterna.

Redan idag finns juridisk möjlighet för kvinnor inom vissa yrkesgrupper – som sjukvård och kommunikation – att kallas in, men detta har hittills tillämpats i begränsad omfattning.

En breddning av mobiliseringen till att omfatta kvinnor skulle markera ett nytt skede i kriget och ytterligare understryka den akuta personalbrist som rapporterats från flera frontavsnitt.

Strategiska konsekvenser

De senaste dygnen har ytterligare fördjupat Ukrainas strategiska utmaningar. Ryska trupper rycker fram både i norr och i söder, samtidigt som Kievs möjlighet att försvara sig från luften försvåras av västvärldens försiktighet.

Den eventuella övergången till Dnipropetrovsk-regionen markerar ett nytt geografiskt skede i kriget, och det storskaliga flygangreppet i helgen visar att Ryssland fortsatt har initiativet på flera fronter.

Hur länge Ukraina kan stå emot den ryska offensiven under rådande förutsättningar återstår att se. Det militära läget är fortsatt osäkert, och mycket talar för att sommaren kan bli avgörande för krigets fortsatta utveckling.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Turkiet och Iran fördömer Israels bordning av aktivistfartyg

Situationen vid Gazaremsan

publicerad Igår 13:16
– av Redaktionen
Besättningen på Madleen kort efter att israeliska soldater bordat fartyget.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

47 910 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Flera länder fördömer Israels agerande efter att aktivistfartyget Madleen under natten bordades av israelisk militär under sin färd mot Gaza.

Iran menar att Israel ägnar sig åt ”sjöröveri” eftersom kapningen ägde rum på internationellt vatten, och Turkiet anser att ”Israel åter agerar som en terrorstat”.

Den brittiskregistrerade yachten Madleen, som drivs av den propalestinska vänsterorganisationen Freedom Flotilla Coalition, var på väg att leverera en symbolisk mängd bistånd till Gaza – med syfte att uppmärksamma den humanitära krisen i området när den bordades och beslagtogs av israelisk militär.

Samtliga besättningsmedlemmar frihetsberövades och fördes till Israel, med löften om att de kommer att deporteras tillbaka till sina hemländer.

Iranska företrädare menar att Israels agerande är att betrakta som ett brott mot internationell rätt och att israelerna agerar som pirater.

– Eftersom det skedde på internationellt vatten bör det betraktas som en form av sjöröveri under internationell lag, sa Esmaeil Baqaei, talesman för Irans utrikesdepartement, vid en presskonferens i Teheran.

Greta Thunberg ombord

Även Turkiet har kraftigt fördömt bordningen. Landets utrikesdepartement påpekar att Greta Thunberg och flera turkiska medborgare fanns ombord, bland de tolv personerna i besättningen. I ett uttalande kallades ingripandet en ”klar kränkning av internationell lag” och en fara för sjösäkerheten.

– Israel agerar återigen som en terrorstat, framhöll departementet.

Madleen lämnade Italien den 1 juni för att uppmärksamma den akuta matbristen i Gaza – ett område som FN beskriver som ”den hungrigaste platsen på jorden”, där hela befolkningen nu riskerar svält.

Enligt Freedom Flotilla Coalition själva bordades fartyget av israeliska styrkor i internationellt vatten vid ett-tiden på natten när det närmade sig Gazaremsan.

Israel: Ignorerade varningar

Israeliska företrädare uppger i sin tur att man bordade fartyget eftersom det försökte ta sig in i ett avspärrat militärt område och ignorerade upprepade uppmaningar om att vända om.

Beslaget av Madleen sker drygt 15 år efter ett liknande och mycket uppmärksammat ingripande år 2010, då israeliska kommandosoldater bordade det turkiska fartyget Mavi Marmara, som också var på väg mot Gaza. I den räden dödades tio turkiska medborgare, vilket utlöste en långvarig diplomatisk kris mellan Turkiet och Israel.

Länderna återupptog fullständiga diplomatiska relationer först 2022, men relationerna har sedan dess åter försämrats kraftigt till följd av det pågående kriget i Gaza.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.