MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 14 juni 2025

lördag 14 juni 2025

Rätten till kontanthandel hotas

Utan större debatt eller någon folkomröstning försvinner alltmer rättigheten att handla med kontanter. De stora vinnarna är bankerna som istället lånar ut dina pengar och gör enorma räntevinster.

publicerad 25 oktober 2012
Hit blir du anvisad när bankerna inte längre vill hantera dina kontanter

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Rånrisk, svarthandel och stora kostnader för kontanthanteringen är de främsta argumenten som bankerna angett som skäl till varför man vill avveckla kontanthanteringen. Det är förståeligt i sig. Men trots att den moderna tekniken har gjort att kontanthanteringen de senaste decennierna minskat dramatiskt utan tvångsmedel nöjer sig inte bankerna.

Tack vare den tekniska utvecklingen har de redan ökat vinstmarginalerna rejält genom att många personalkrävande tjänster och en stor del av den manuella hanteringen nu kunnat ske via elektroniska tjänster och hjälpmedel. Bara Nordea, Swedbank och Handelsbanken har hittills i år gjort en vinst på 54 miljarder kronor. Bankerna har också motiverat avvecklingen av kontanterna med att de nu får med tid för rådgivning. Men för de stora antal svenskar som inte har några tillgångar att placera är det ingen större tröst.

– Bankens uppgift är att förvara mina kontanter och vara behjälplig när jag vill sätta in och ta ut dem. Det är en grundläggande service. Jag är inte intresserad av deras rådgivning, fonder eller spekulationsekonomi, säger Ellinor, som lämnat en av storbankerna till förmån för en mindre fristående bank utan aktieägare som också lovat att fortsätta med kontanthanteringen, till Nya Dagbladet.

Under året har hundratals bankkontor slutat med manuell kontanthantering. Istället hänvisas vi till uttagsautomater och insättningsautomater i den utsträckning dessa existerar och fungerar.

Rånrisk och samhällsutveckling
Självklart är det traumatiskt för den kassör eller bankanställd som blir utsatt för övergrepp i samband med ett rån. Frågan är dock om det ifrån samhällets sida inte är att börja i fel ända med att försöka att helt avskaffa kontanter i samhället i syftet att stoppa rån och minska kriminalitet. Att helt avskaffa kontanter i samhället har av de som protesterar mot avvecklingen beskrivits som en utopi och menar att man istället helt misslyckats med att stoppa orsaken till den negativa utvecklingen mot ett samhälle där allt färre människor känner samhörighet och trygghet och som blivit allt mer egocentrerat.

Demokratifråga

En hel samhällsgrupp får svårt att klara vardagen menar PRO. Foto: Flickr/vargklo/CC-SA 2.0

Att avveckla kontanthanteringen i samhället drabbar många. Pensionärernas Riksorganisation (PRO) är en grupp som protesterat mot avvecklingen. Många äldre människor, som i lika hög grad eller högre, är beroende av samhällstjänster har redan blivit lidande av kontantavvecklingen pga. att de inte vill eller förmår hänga med i den tekniska utvecklingen.

”Till och med parkeringsautomaterna ska betalas med kort eller mobiltelefon. För många äldre är det oftast enklare att använda sig av kontanter. Det finns åtskilliga som inte har eller kan få betalkort eller mobiltelefon. Kontantbetalning kan inte heller spåras via kort eller telefon, inom vården gäller ju för övrigt sekretessen…
Att utesluta en del människor från att utnyttja samhällets service är inte bra i ett demokratiskt samhälle”,
skriver de på sin hemsida.

De som inte kan eller vill sluta använda kontanter i samband med många samhällstjänster bestraffas ofta med längre handläggningstider eller böter i form av extra avgifter och dylikt.

Integritet och övervakning
Ytterligare en baksida med elektroniska köp som det höjts röster emot är den allt större övervakning och registrering som sker av våra liv. Under en vanlig arbetsdag kan en genomsnittlig svensk lämna tiotals elektroniska spår efter sig. Vilken väg man tagit till jobbet, vem man talat med i sin telefon, vilken medicin man köpt osv. Risken att någon obehörig kan skaffa sig tillgång till denna information är dessvärre inte obefintlig. I dagsläget avråder t.ex. Polisens bedrägerisamordning ifrån kortbetalningar med mobiler av säkerhetsskäl. När nu kontanthanteringen avvecklas kan vi inte längre välja om vi vill exponera oss.

Av storbankerna är det bara Handelsbanken som inte valt att inte dra ned på kontanthanteringen.

– Av våra 461 bankkontor är det kanske en handfull som inte har den tjänsten, och det är av säkerhetsskäl. Vi har inga planer på att dra ned eftersom kontanthanteringen efterfrågas av kunderna, säger Bengt Carlsson, presschef på Handelsbanken.

Avvecklingen av kontanthanteringen har väckt stora protester. Många har ringt in till bankerna och varit upprörda. Hittills har dock det inte gett någon större effekt på avvecklingen överlag.

Skydd i grundlagen för kontantväsendet?
Flera protester pågår mot avvecklingen av kontanterna. Bland annat har en namninsamling startats för att grundlagsskydda kontantväsendet här.

Vad är alternativen?
Det är svårt att idag klara sig helt utan kort. Några tips följer dock nedan.

  • Sök dig till mindre och fristående banker. Det finns flera mindre och fristående banker som saknar aktieägare och som har valt att ha kvar kontanthanteringen.
  • Tanka bilen utan kort? Tanka bränsle till din bil på dagtid när de bemannade mackarna har öppet, då kan du fortfarande betala din tankning kontant över disken.
  • Se till att alltid ha lite kontanter uttagna och använd kontanter så ofta du kan vid köp. Ju fler som använder och kräver att kunna få handla med kontanter desto svårare blir det för handeln att vägra kontanthanteringen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Den ”gröna omställningen” har skuldsatt Boden

Klimatöverdrifterna

publicerad 3 juni 2025
– av Redaktionen
Tobias Sundberg, Moderaternas gruppledare i Boden, beskriver situationen som hopplös.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Bodens kommun har på bara några år dragit på sig en enorm låneskuld – från 80 miljoner kronor år 2017 till hela 1,5 miljarder år 2025.

Den dramatiska ökningen är direkt kopplad till satsningar på den så kallade gröna omställningen, främst etableringen av stålbolaget Stegras nya anläggning.

Stegra, tidigare känt som H2 Green Steel, uppger att man vill förändra stålindustrin i grunden. Genom att ersätta kol med vätgas i tillverkningen siktar bolaget på kraftigt minskade koldioxidutsläpp – något som beskrivs som en hörnsten i den industriella klimatomställningen, och för sin första storskaliga fabrik har företaget valt Boden, vilket fått kommunen att öppna plånboken rejält.

För att möjliggöra Stegras etablering har kommunen investerat tungt i ny infrastruktur: bostäder, vatten- och avloppssystem, vägar och annan samhällsservice. Enligt den avgående näringslivschefen Mats Berg uppgår de direkta kostnaderna för detta till mellan 600 och 700 miljoner kronor. När även kommunägda bolags skulder räknas in motsvarar det idag en skuld på cirka 120 000 kronor per invånare.

– Det mest allvarsamma är att det inte finns någon väg ur det här, säger Tobias Sundberg, Moderaternas gruppledare i Boden, som riktar mycket skarp kritik mot utvecklingen.

– Till detta ska vi lägga att kommunföretagen också har lånat upp väldigt mycket pengar så vi har en låneskuld på över två miljarder. Sammantaget har Bodens kommun en skuld på 3,6 miljarder, förklarar han

Stor del av budgeten går till ränteinbetalningar

Han beskriver själva skuldsummans storlek som ”allvarsam” men varnar särskilt för att räntekostnaderna snart kommer att äta upp en stor del av kommunens budget.

– Givetvis kommer den kommunala verksamheten att bli lidande eftersom en väldigt stor del av den kommunala budgeten kommer att bestå av ränteinbetalningar, egentligen.

Kommunalrådet Sead Maglic (Sjukvårdspartiet) försvarar satsningarna och hävdar att dessa är rimliga och nödvändiga för att åstadkomma den utveckling politikerna vill se i en tid av omfattande samhällsförändring och så kallad grön omställning.

Boden är inte ensamt om att ta stora ekonomiska risker i klimatets namn. I norra Sverige har flera kommuner lånat miljardbelopp för att bygga ut infrastrukturen och locka till sig företag inom den gröna industrin. Tanken är att satsningarna ska leda till långsiktig tillväxt och inflyttning. Men vad händer egentligen om de högtflygande planerna inte infrias?

Northvolt – ett skräckexempel

Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat den Skellefteåbaserade batteritillverkaren Northvolt vars affärsidé var att utveckla och massproducera ”klimatsmarta” litiumjonbatterier med minimalt koldioxidavtryck – med målsättning att möjliggöra en hållbar elektrifiering av såväl industrin som transportsektorn.

Närmare 100 miljarder av skattemedel plöjdes ner i projektet – tillsammans med stora privata investeringar. I praktiken var projektet dock mest ett luftslott som aldrig lyckades producera ett enda helsvenskt batteri – och dess konkurs i mars 2015, då tusentals förlorade sina jobb, beskrivs som den största industrikonkursen i modern svensk historia.

Trots fiaskot tjänade grundaren Peter Carlsson och andra företagstoppar på några få år hundratals miljoner på den misslyckade satsningen – och ledningen behövde inte heller ta något personligt ansvar för Northvolts miljardskulder.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Unga kvinnors skuldberg växer – var femte har shopping som ”hobby”

publicerad 30 maj 2025
– av Redaktionen
Många unga kvinnor uppger att de shoppar "för att må bättre" - trots att de egentligen inte har råd.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Sedan 2015 har svenskarnas samlade skulder till Kronofogden ökat med 50 procent – och unga kvinnor står för den allra största ökningen.

Enligt bedömare hänger skuldansamlingen samman med att hela 22 procent av de unga kvinnorna i dag betraktar shopping som en viktig hobby – jämfört med bara fem procent av männen.

– Siffrorna är anmärkningsvärt höga. Det finns en problematik i att de ser det som underhållning, men också som en form av självmedicinering, säger vardagsekonomen Magnus Hjelmér till statstelevisionen SVT.

Var femte ung kvinna shoppar ”för att må bättre” och en av tio uppger att de ”belönat” sig själva med shopping – trots att de varit medvetna om att de egentligen inte haft råd.

Noterbart är också att cirka 20 procent av unga vuxna svenskar föredrar att köpa saker på avbetalning eller faktura – istället för att betala direkt vid köpet. Även detta får unga kvinnor att handla mer än vad de annars hade gjort vilket gör att många hamnar i skuldfällan.

”Får lycka genom att köpa saker”

– Alla handlar. Det är inget konstigt egentligen. Det är konstigare om man inte har ett shoppingberoende. Det finns trender och alla ska ha allt, så det blir bara så, hävdar Donja Mollazadeh, som själv uppger att hon shoppar så fort hon får möjlighet.

– Man blir ju glad, det blir som en dopaminrush som man får inombords. Man mår bra av att få nya kläder och nya fina saker, fortsätter hon.

Flera unga kvinnor som kanalen pratat med uppger att de handlar saker för att bli ”glada” eller för att ”lugna ner sig” när de är stressade, och att man snabbt tröttnar på det man nyligen köpt och vill handla ännu mer.

– Det handlar om att man är lite materialistisk kanske. Att man får lycka genom att köpa saker, menar Matilda Bergqvist.

”Minska tiden på sociala medier”

Magnus Hjelmér pekar på att det finns flera förklaringsmodeller till den negativa trenden. Dels handlar det om nätshoppingens frammarsch, som tillsammans med lättillgängliga snabblån och krediter gör det väldigt enkelt att shoppa – dessutom är hemsidorna utformade så att det krävs så få klick som möjligt för att genomföra ett köp.

Även influerare och sociala medier pekas ut som bovar i dramat, och Hjelmér konstaterar att det läggs ner enorma summor pengar på marknadsföring riktad till framförallt unga tjejer och kvinnor.

– Ett sätt att kunna begränsa sin shopping är faktiskt att minska tiden ute på sociala medier, säger han och uppmanar också föräldrar att inte låta sina barn spara till det de vill köpa – inte handla på avbetalning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Elbilar rasar i värde – diesel håller emot bättre än väntat

publicerad 30 maj 2025
– av Redaktionen
Kia E-Niro har en 53-procentig värdeminskning på tre år - lika mycket som Tesla Model Y Long Range. Det är den största värdeminskningen av alla jämförda bilmodeller.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Dieselbilar har länge pekats ut som förlorare i omställningen till eldrift, men en ny undersökning visar att de i själva verket behåller värdet bättre än elbilar.

Under en treårsperiod minskade värdet på vissa dieselmodeller med så lite som 71 000 kronor – att jämföra med elbilar där förlusten i vissa fall uppgick till hela 381 000 kronor.

Studien, som genomförts av Carup, omfattar fem dieselbilar och fem elbilar, alla cirka tre år gamla och med en körsträcka på under 10 000 mil, och resultatet visar tydliga skillnader i värdeminskning mellan de två drivlinorna.

Bland dieselbilarna presterade Audi A6 Avant och Skoda Kodiaq bäst, med en värdeminskning på under 20 procent. Volvo V60 Momentum tappade mest bland dieslarna – 33 procent – men även det var bättre än de flesta elbilar i jämförelsen. Ursprungligt nypris för modellen låg på 409 000 kronor.

Enligt undersökningen är efterfrågan på begagnade dieselbilar fortsatt stark trots högre skatter och miljöavgifter, som påverkat negativt i flera år, vilket bland annat förklaras av ett begränsat utbud av nyare dieselmodeller.

Bland elbilarna var det Tesla Model Y som stod för det största raset. Bilen, som hade ett nypris på nära 720 000 kronor, har tappat mer än hälften av sitt värde på tre år. Även Kia E-Niro, Volkswagen ID.4 och Volvo XC40 Recharge noterade ett värdetapp på runt 50 procent. Den största förlusten i kronor återfinns hos Tesla – hela 381 000 kronor – även om en tidigare klimatbonus på 70 000 kronor mildrade tappet något.

Elbilarnas värdeminskning var betydligt större än dieselbilarnas. Illustration: Nya Dagbladet

Diesel populärt – trots högre driftkostnader

Skillnaden i värdeutveckling tros bero på att dieselbilar har en mer etablerad andrahandsmarknad, medan osäkerhet kring elbilars långsiktiga batteriprestanda och teknik fortfarande präglar köpbeteendet.

Samtidigt innebär dieselägande högre löpande kostnader. Bränslepriser och fordonsskatt gör att driftkostnaden för en dieselbil ofta överstiger den för en elbil, något många köpare väger in när de fattar beslut om vilken bil de ska införskaffa.

Vår jämförelse visar att dieselbilar trots allt inte är de förlorare många trott. De har stått emot värdeminskningarna betydligt bättre än elbilarna. Däremot har föraren fått betala betydligt mer för drivmedel och fordonsskatt under tre år jämfört med elbilar. Vem som blir vinnare de närmaste tre åren för den som köper en begagnad bil återstår att se. För tre år sedan trodde inte många på dieselbilen”, noterar Carup avslutningsvis.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Bitcoin når ny rekordnivå – kan bli trygg hamn

Nya kryptoekonomin

publicerad 22 maj 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

54 490 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Bitcoin har slagit nytt rekord och handlas nu för 110 775 dollar, motsvarande cirka 1 040 000 kronor, efter att ha passerat toppnoteringen från januari 2025 på 109 500 dollar. Uppgången, som inleddes i samband med Donald Trumps kryptovänliga presidentskap, har förstärkts av regulatorisk medvind och institutionellt intresse.

Christopher Kock, medgrundare och VD för Virtune, lyfter fram Bitcoins växande roll som en trygg hamn, likt guld, i tider av ekonomisk osäkerhet. Enligt Kock, citerad av EFN, drivs prisuppgången av institutionella investerare som BlackRock och Fidelity, som alltmer diversifierar med Bitcoin.
Han menar att kryptovalutans decentraliserade natur och begränsade utbud gör den attraktiv, särskilt i en värld präglad av global instabilitet. Kock tror att även små allokeringar från stora aktörer kan driva upp priset betydligt mer.

Trots optimismen betonas marknadens volatilitet. Kock och andra experter varnar för att spekulation kan leda till kraftiga korrigeringar, även om Bitcoins långsiktiga potential som digital tillgång stärks av växande förtroende.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.